Annons
Jonas Jilmefors, Kerstin Kindlund och Björn Hübinette på Grillska gymnasiet i Uppsala har gått RFSL:s utbildning i normkritik. Foto: Markus Marcetic

Här är skolan som hbtq-certifierats

Publicerad 24 februari 2016

I lärares språk får eleverna kön. Detta och mycket annat har personalen på Grillska gymnasiet fått syn på när de drillats i normkritik. Nu stoltserar de med en regnbågsflagga på entrédörren, när skolan har blivit hbtq-certifierad.

Fakta

De spanar efter normer

De spanar efter normer

Jonas Jilmefors

Undervisar i: Naturkunskap, webb och biologi.

År i yrket: 7.

Så fixar jag rättningshögen: Går in i min rättningsbubbla.

Kerstin Kindlund

Undervisar i: Franska och svenska. Även kurator på skolan.

År i yrket: 20.

Så fixar jag rättnings­högen: Busspendling. Måste hinna klart med ett visst antal innan jag kliver av.

Björn Hübinette

Undervisar i: Media.

År i yrket: 9.

Så fixar jag rättningshögen: Gelatingodis.

Fakta

HBTQ-certifiering

  • 20 timmars utbildning av all personal i normkritik.
  • Såväl privata som offentliga verksamheter kan certifieras.
  • De flesta hbtq-certifierade verksamheterna finns inom vård och omsorg.
  • Luleå gymnasieby blev i augusti 2015 Sveriges första certifierade gymnasieskola. Dessutom är tre grundskolor certifierade.

Cis-person är motsatsen till transperson, det vill säga en person där det juridiska, kulturella och sociala könet är och alltid har varit det samma som det biologiska.

En skola för alla. Det har sagts länge. Räcker det då inte att lärare behandlar alla lika? Nej, menar RFSL, eftersom man då missar de normer som styr hur vi ser på varandra. Om ”mallarna” utgår från att vi är svenskfödda, hetrosexuella cis-personer* utan funktionshinder – då kommer många att känna sig utestängda.

Därför säljer RFSL utbildningar i normkritik. De verksamheter som utbildar all personal under ungefär ett halvårs tid kan bli hbtq-certifierade.

På Stadsmissionens skola Grillska gymnasiet har pedagoger och övrig personal läst om, diskuterat och spanat efter normer sedan i våras. I slutet av januari firades certifieringen med en ceremoni. Skolvärlden träffade tre av lärarna för ett samtal om normer, om hur man upptäcker dem: i samhället, klassrummet och sitt eget språkbruk. Men först: Måste det till en kostsam certifiering för att alla elever ska känna sig välkomna?

Björn Hübinette: Det handlar om trygghet. Att eleverna vet att skolan och lärarna har kunskapen.

Kerstin Kindlund: Den tryggheten är en fråga om hälsa. Vi har fått se siffror på hur unga hbtq-personer mår. Att både depressioner och självmordsförsök är så mycket vanligare än hos andra. Det blev en ögonöppnare. Egentligen är det ju självklart att man inte mår bra om man känner sig utanför, som många gör på grund av de normer som finns. Nu fattade vi: ”Jaha, det är så här illa”.

Björn: För mig har det också varit nödvändigt att få del av RFSL:s kunskap när det kommer till ”t:et” och ”q:et”, trans och queer. Jag hade helt enkelt inte den kunskapen, visste inte vad det innebär.

Hur får man syn på normer i en skola?

Jonas Jilmefors: Man är uppmärksam. Vi gick på normspaning och tittade på de bilder som sitter uppe. Vi såg exempelvis att vi ville ha andra bilder i gymmet, som inte speglar ett bodybuilderideal. Sedan har vi lusläst alla blanketter och ändrat alla ”mamma” och ”pappa” till ”vårdnadshavare”. Den som inte har en mamma och pappa ska inte känna sig utpekad. Och en så enkel sak som toaletter – finns det herrarnas och damernas och ingenting där emellan, eller finns det könsneutrala toaletter?

Björn: Vi har upptäckt hur vi tilltalar eleverna också. Det var mycket ”Hur är det tjejer?” och ”Tjena grabbar!”. Men alla i grabbgänget kanske inte känner sig som grabbar.

Kerstin: Ja, ord är viktiga. De får konsekvenser i verkligheten. Det finns forskning som visar att man cementerar könsrollerna genom att hela tiden benämna unga som ”tjejer” och ”killar”, att det påverkar vilket yrke man väljer, exempelvis.

Finns det en risk att skolan tappar bort fokus på ämneskunskap när ni lägger så mycket tid på normer och värden?

Jonas: Det finns ingen som helst motsättning. Är man trygg på skolan är det förstås lättare att lära sig.

Björn: Att vara normkritisk handlar dessutom mycket om att se saker ur flera olika perspektiv. Just det som krävs för A-nivå i många ämnen.

Kerstin: I franskan har jag haft lite svårt att ta in normkritiken i undervisningen. Jag tänker mest på att undvika att använda eleverna som exempel när det kommer till alla maskulina och feminina böjningsformer. Jag tror det är lättare i till exempel samhälls- och medie­ämnen.

Jonas: Jag utformar uppgifter på ett annat  sätt nu. I datortekniken skulle eleverna utforma datorer till fiktiva kunder. Jag hade satt könsneutrala namn på kunderna, vilket gjorde eleverna frustrerade. De tyckte att de behövde veta vilket kön de hade. Det ledde sedan fram till en bra diskussion om könets betydelse.

Vilka reaktioner har ni fått på hbtq-certifieringen?

Björn: Från eleverna är reaktionerna postiva. När vi skulle ha en idrottsdag tillsammans med de andra friskolorna i stan hade elevrådet köpt in en regnbågsflagga. ”Gud, vad bögigt!” kom det från de andra eleverna. Då svarade våra elever stolt: ”Jaa!”.

Kerstin: Från någon enstaka förälder har det kommit ett mejl om att de inte längre vill ha sitt barn i skolan när vi håller på med det här. Det är intressant att det kan väcka så mycket känslor hos en.

Finns det några fallgropar man ska vara vaksam på?

Jonas: Största faran är nog om man tror att man har lärt sig allt. Man blir aldrig färdig.

Björn: Det jag personligen känner mig mest osäker på är det som har med trans att göra. Om jag blir mentor för en elev som tillhör den gruppen, kommer jag säga fel? Jag har svårt att tro att jag skulle säga något i stil med ”Jag accepterar sådana som ni” eller något annat konstigt. Men jag känner ändå en osäkerhet. Just för att jag inte mött det, inte fått träning.

Vilka råd har ni till de kollegor som vill komma igång med en mer normkritisk undervisning?

Jonas: Titta på din egen undervisning med normkritiska glasögon. Askultera hos varandra!

Kerstin: Fördela talutrymmet på ett annat sätt än genom handuppräckning, så att alla kommer till tals i klassrummet och inte bara de gamla vanliga. Man kan låta ordet gå laget runt, eller ha någon form av tidtagning: ”Kerstin, nu har du haft dina fem minuter, nu får du ge utrymme åt de andra.”

Björn: Tänk på jargongen. Jag säger fortfarande ”Tjena, grabbar”. Varje gång tänker jag: ”Nej, inte nu igen!” När man spelat fotboll och vuxit upp i ett omklädningsrum är det svårt att vänja sig av med det.

Vad hoppas ni att certifieringen leder till på sikt?

Björn: Utvecklingen går ganska fort. Så sent som 1979 betraktade Socialstyrelsen homosexualitet som en sjukdom. Nu går hela samhället mot att bli mer inkluderande. Vi ser hur olika familjebildningar blir allt vanligare. Det är mammor och mammor, pappor och pappor, två mammor och två pappor och så vidare. De barnen börjar snart gymnasiet. Då är vi redo.

Jonas: Vi gör vår lilla del för att bygga ett öppnare samhälle. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons