”Här blir jag kvar”

”När jag gick i lågstadiet drömde jag om att bli lärare. Det verkade coolt. På gymnasiet tog drömmen att bli lokförare över. Men i trean provade jag på att undervisa och min första yrkesdröm vaknade. Jag läste till lärare vid Göteborgs universitet och under sista terminen såg jag att Naturbruksgymnasiet Svenljunga sökte en lärare med min kombination av ämnen.

Men det var långt bort och en liten skola. Mina vänner övertalade mig och jag sökte jobbet. Intervjun var otroligt jobbig. Jag trodde jag skulle dö. Det var en panelintervju med tolv personer – rektor, fackliga representanter, andra lärare och elever. Eleverna gjorde stort intryck, de kom ner i sina mjukisbyxor och berättade att de ville ha en ”vanlig lärare”.

Nu har jag jobbat här i fem år och jag kommer aldrig att sluta! Jag älskar mitt jobb.

Skolan är liten med ungefär hundra elever och 40 personal. Jag undervisar i matematik, entreprenörskap och IKT. Det är roligt och speciellt att jobba på en skola där alla elever brinner för sina intressen samtidigt som de bor här. Vi har utbildningar inom häst, jakt och skog. Varje vecka serveras det både vildsvin och älg i matsalen. Helt fantastiskt.

Jag försöker alltid hitta på egna roliga uppgifter. För de som läser hästprogrammet kan jag till exempel undervisa i hur man på bästa sätt räknar ut foderstater. Jag försöker hitta de små vägarna till kunskap. Jag undervisar ett par timmar varje dag. Vi har både teori och praktik på skolan. Det är en rolig utmaning att få eleverna intresserade av det teoretiska.

Eleverna bor på skolan och som vuxen här blir man mer engagerad i eleverna. Det händer att eleverna kommer in på kontoret och tjötar lite skit med mig om allt möjligt. Det bästa med mitt jobb är kontakten med eleverna, att bygga och hantera relationer. Jag måste visa dem att jag är här för dem och att jag är intresserad.

Jag tänker jobba här tills jag blir pensionär. Det är fräckt att känna så. Om jag blir sugen på att köra tåg kan jag alltid plocka fram min modelljärnväg.”