fortoendetid_linkoping_0

Carina Edman och Karin Bäckstedt

Arbetstidsavtal

Här får lärarna 100 procent förtroendetid – och frihet

På Elsa Brändströms skola i Linköping har lärarna ingen reglerad arbetstid, bara förtroendetid.
– Nu är det jag som bestämmer över min tid, säger läraren Carina Edman.

Ferietjänst, med 35 timmars reglerad arbetstid och 10,5 timmars förtroendetid, är den vanligast arbetsformen för lärare. Men i avtalet från 2012 (HÖK 12) finns också en paragraf som gör det möjligt för arbetsgivaren att tillsammans med facket prova andra arbetstidssätt om man tror att det kommer främja verksamheten.

I Linköping utnyttjar man just den möjligheten.

På tre kommunala skolor testas två egna modeller för arbetstid – sinsemellan helt olika, men lika uppskattade av lärarna. Två låg- och mellanstadieskolor har infört 40 + 5, där alltså 40 timmar ska göras på skolan. På högstadieskolan, Elsa Brändströms skola, har man däremot infört förtroendetid till 100 procent.

– De skolor som prövar 40 + 5 är jättenöjda, de trivs. Det tycker att de får tid till både det privata och fritiden, de gör jobbet på jobbet och sen kan de låta det vara. De som jobbar på de här skolorna mår jättebra och det ska vi uppmuntra från fackets sida, säger Karin Bäckstedt som är huvudskyddsombud och biträdande kommunombud i Linköping.

De båda lärarfacken ville också prova ett något kontroversiellt alternativ och kom med förslaget om enbart förtroendearbetstid. Även lärarna med detta avtal är nöjda.

– Det är ganska fantastiskt. De vill inte gå tillbaka till något annat och tycker det är skönt att själva förfoga över sin tid. Det har blivit friare. Rektorn lägger ut lektioner och kallar till konferenser, övrig tid förfogar lärarna själva över.

– Det vi har varit rädda för är risken om man har en rektor som inte hanterar detta med försiktighet för då skulle det kunna bli hur mycket jobb som helst. Men så har det inte blivit. Och vi kan säga upp avtalet om vi ser att det inte fungerar.

Carina Edman är lärare i matematik och NO på Elsa Brännströms skola. Det bästa med att ha enbart förtroendetid, säger hon, är att hon nu bestämmer mer själv när hon vill lägga sin tid.

– Nu slipper jag ha dåligt samvete om jag har en tandläkartid mitt på dagen, jag kan ta det när jag inte har lektion och sitta en stund på kvällen istället. 

En del av hennes kollegor är på plats på skolan hela dagen, trots friheten i avtalet. Andra, som kanske har småbarn, går hem lite tidigare och jobbar senare när barnen sover.

– Jobbet är mer anpassningsbart nu, säger Carina Edman.

En annan skillnad är minskad administration. På tidigare skolor har hon fått fylla i Excel-ark med arbetstider som lämnas in och godkänns av rektor, tre gånger per läsår. Tider som sen i alla fall inte stämde eftersom allt som händer i skolans värld inte går att förutse, säger hon.

– Jag jobbade som ingenjör tidigare och där hade vi flextid. Jag tänker att det vi har nu är lärares svar på flextid.

Carina Edman hoppas att försöket ska fortsätta. Den nya arbetstidsmodellen passar henne bra.

– Det enda jag personligen kan uppleva som en nackdel är om det inträffar något akut kring en elev och elevens ansvariga lärare inte är på plats. Men det brukar alltid gå att lösa, vi hjälps åt, kollegor emellan.

Karin Bäckstedt har under hela försöksperioden varit ute i verksamheterna och mött lärarna på skolorna och arbetsgivaren har skickat ut enkäter för att följa upp.

– Vi ser att det är ett väldigt lyckat försök, säger hon.

Och det är intressant, tillägger hon, att båda modellerna fått så positiva resultat.

– Det är därför det var så viktigt att vi provade båda varianterna. De som har 40 + 5 uppskattar att de kan lämna jobbet när de går hem. De andra uppskattar friheten i att själva förfoga över sin tid, säger Karin Bäckstedt.

Förmodligen hänger det ihop med att de olika arbetstidsmodellerna testats på olika stadier, funderar hon.

– Kanske ska inte alla skolformer ha samma arbetstidsmodell.

– Personligen tycker jag att bilaga M, med reglerad tid och förtroendetid är, är bra. Vi måste använda avtalet så klokt som möjligt. Man ska kunna öppna upp för andra möjligheter. De finns idag. Det var så dessa idéer kom upp.

Lärarna på de tre skolorna har fått 1500 kronor mer i månaden för att byta avtal. Det blir en merkostnad för arbetsgivaren och något som kan hindra att fler skolor kommer att omfattas av försöket.

En nackdel är risken att arbetsgivaren utnyttjar den fulla förtroendetiden till att lägga ut orimligt mycket jobb. Avtalet bygger på förtroende mellan berörda.

– Men om man tycker att de här modellerna fungerar bra, skapar arbetsro och fokus på arbetet, då känner jag att självklart ska man fortsätta, säger Karin Bäckstedt och tillägger.

– Att vi i Linköping, som är en av Sveriges största kommuner, klarar av att hantera lärarnas arbetstid, är fantastiskt.  Det vi vill är att verksamheten ska fungera så bra som möjligt. Och att lärarna ska fokusera på arbetet och inte bara på arbetstiden.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm