Annons

Har Kornhall läst vår rapport?

Publicerad 18 november 2016

Replik ”Per Kornhalls inlägg är en blandning av misstänkliggöranden och felaktiga tolkningar av rapporten”, skriver företrädare för tankesmedjan ECEPR.

Relaterat

I ett blogginlägg i Skolvärlden går Per Kornhall till angrepp mot vår uppmärksammade rapport, där vi kvantitativt analyserar hur elever från kommunala skolor och friskolor presterade i Pisa-mätningen. Inlägget är en blandning av misstänkliggöranden och felaktiga tolkningar av rapporten. Vi tycker därför att det är viktigt att bemöta den.

Vad säger vår rapport?

Vi genomför en analys över hur elever i fristående och kommunala skolor presterade i PISA 2012, innan och efter justering görs för bakgrundsvariabler. Det visar sig att elever i fristående skolor presterar bättre än elever i kommunala skolor, även när bakgrundsfaktorer hålls konstanta. Dessutom identifieras faktorer som kan potentiellt förklara friskolornas fördel (bättre skol- och studiemiljö, mer läxor och mer läraraktivitet) och faktorer som potentiellt kan förklara varför elever i fristående skolor inte presterade ännu bättre jämfört med i kommunala skolor än vad de faktiskt gjorde (något högre elevorienterad undervisning samt mer användning av ICT i undervisningen). Vi noterar därför att fristående och kommunala skolor bör lära av varandra.

Kornhall skriver: ”När det gäller metoder finns det ingen beskrivning av metoderna de har använt så att man kan bedöma kvaliteten”. Stämmer det?

Svaret är naturligtvis nej. I rapporten, som granskats av en docent i nationalekonomi, framgår hur beräkningarna har genomförts. I flera genomgående fotnoter (se fotnoter 4, 5, 6, 8-11, 14, 18, 22 och 25) diskuterar vi detaljerna i regressionsanalysen för läsare som är intresserade. Vi använder en statistisk modell som tar hänsyn till de plausibla värden som Pisa-resultaten baseras på, viktad för elevernas urvalssannolikhet, samt tar även hänsyn till bortfall i bakgrundsvariablerna. För att vara ännu mer exakt använder vi ett tilläggsprogram till STATA, utformat för att analysera internationella undersökningar, som Pisa, Timss och Piaac.

Det är inte rimligt att Per Kornhall missleder Skolvärldens läsare genom att påstå att en rapport där metodologin beskrivs i detalj inte beskriver metoden. Vi vet inte om Kornhall har läst vår rapport och missförstått analysen, eller om han medvetet lägger dimridåer. Hur som helst är hans påstående osaklig.

Kornhall menar att vi inte ”på ett acceptabelt sätt” förklarar varför vi valt de bakgrundsfaktorer som vi inkluderar. Men variablerna som vi använder är verkligen inga konstigheter.

Att hemförhållanden påverkar elevers resultat är välkänt och vi använder OECD:s egna index som mått på socioekonomisk bakgrund. Vi justerar även för invandringsbakgrund och språket som talas hemma – samt en rad andra variabler för att ta hänsyn till hemförhållanden. Dessutom genomför vi flera olika beräkningar, där vi lägger till olika kontrollvariabler – just därför att man ska kunna se hur mycket resultaten påverkas. Per Kornhall försöker misstänkliggöra analysen – men vad är egentligen kritiken?

Den som faktiskt läser vår rapport ser att vi genomför flera olika beräkningar, där vi tar med alla och ibland vissa kontrollvariabler – just för att se om det är så att urvalet spelar stor roll för resultaten. Resultaten blir i ekonometriska termer endast mer ”precisa” medan modellernas förklaringsvärde ökar markant – detta indikerar att variablerna är högst relevanta för elevers prestationer.

Samtidigt påstår Kornhall att man inte kan ”jämföra äpplen och päron” eftersom ”fristående skolor på grundskolan har en stark positiv segregation”.

Hela poängen med analysen är att justera för hemförhållanden på ett liknande men mer genomgående sätt än vad OECD gör – och dessutom ta hänsyn till skillnader vad gäller utländsk bakgrund.

Vi kan skriva ett mycket längre svar, men vår poäng framgår förhoppningsvis för den som läser så här långt. Vi vill också förklara för Skolvärldens läsare: vi är försiktiga med att tolka våra resultat som ett orsakssamband, eftersom man inte kan vara helt säker på det i sådana här analyser.

Delvis av det skälet analyserar vi även data från Pisa 2003. I Pisa 2003 var huvudämnet liksom 2012 matematik. Mellan 2003 och 2012 minskade om något friskolornas fördel vad gäller socioekonomisk bakgrund. Samtidigt fanns inga skillnader i resultat mellan fristående och kommunala skolor i Pisa 2003 efter att vi justerar för bakgrund – i matematik hade friskolorna om något sämre resultat, även om denna skillnad inte är statistiskt signifikant.

Skillnaden till friskolornas fördel växte alltså fram mellan 2003 och 2012, trots att friskolornas fördel vad gäller sammansättning om något minskade. Det går inte att vara helt säker, men detta indikerar i varje fall att osynliga skillnader i bakgrund inte förklarar friskolornas fördel i Pisa 2012.

Vår studie stödjer också tidigare nationalekonomisk forskning som finner att friskolorna på systemnivå om något har bidragit till att minska fallet i Timss (en annan internationell jämförelse över skolresultat). Vill vi verkligen förbättra skolan måste vi faktiskt börja ta till oss den kvantitativa forskningen på området.

Nima Sanandaji, vd tankesmedjan ECEPR

Gabriel Heller Sahlgren, forskare knuten till bland annat Institutet för Näringslivsforskning och tankesmedjan ECEPR

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Kommuner stöttar inte utsatta skolor

Kommuner stöttar inte utsatta skolor

Ny rapport

Örebro har sedan 2009 fördelat resurserna för att stötta de skolor som har störst behov.
– Det är ganska självklart, säger kommunalrådet Jessica Ekerbring (S).
Men en ny rapport från LR visar att det synsättet är ovanligt bland landets kommuner.

Annons
Annons
”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

Debatt

Bäst hade varit om alla ensamkommande barn och ungdomar kunde få synas som Ibrahim syntes i tv i lördags. Så kommer det inte att bli, men våra medlemmar ser dem varje dag och säger: ”om ni kunde se vad vi ser, då skulle ni se en massa andra som Ibrahim”, skriver Åsa Fahlén och Heike Erkers i en gemensam debattartikel.

Kommentera
Annons
Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Ny rapport

Den statliga kommittén ESO riktar kritik mot New Public Management och drar slutsatsen att skolan bör återförstatligas, i en ny rapport om offentlig styrning.

Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Studiero

Alliansen vill skärpa skollagen så att våldsamma elever snabbt ska kunna stängas av.
– Det är jätteviktigt att offret skyddas vid övergrepp, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Annons
Annons
Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Lärarlönelyftet

Det är dags för omgång två av Lärarlönelyftet. Nu riktar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kritik mot lärarfacken och kommunerna för bristande transparens i det lokala lönearbetet.

Annons
Plugga till lärare – och få betalt

Plugga till lärare – och få betalt

Lärarsatsning

Huvudmännen i Dalaregionen ska pröva ett nytt sätt att rekrytera lärare tillsammans med Högskolan Dalarna. Blivande lärare ska kunna plugga och jobba samtidigt och få lön från huvudmännen.
– Vi måste ta vårt ansvar för lärarrekryteringen, säger Inga-Lena Spansk, grundskolechef i Mora.

Nivån för låg på språkintroduktion

Nivån för låg på språkintroduktion

Nyanlända

Skolpersonal fokuserar på vad elever på språkintroduktion saknar, i stället för att utveckla deras befintliga kunskaper. Därför tar det lång tid för elever att komma vidare, enligt en ny granskning.
– Mer pengar finns inte. Lärare behöver bättre förutsättningar i stället, säger Anna Kaya, vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Våga vara lärare
Ta tillbaka makten i klassrummet

Ta tillbaka makten i klassrummet

Våga vara lärare

Under de senaste decennierna har lärarnas ställning kontinuerligt försvagats. I dag är det många lärare som känner sig starkt ifrågasatta som yrkespersoner trots att de bara försöker göra sitt jobb.

”Lärarna har redan de verktyg  som behövs”

”Lärarna har redan de verktyg som behövs”

Kommentar

Lärare har ett omfattande tillsynsansvar över sina elever, men också en skyldighet att ingripa mot elever som uppträder stökigt.
– Ibland kan det vara svårt att förena de båda uppgifterna, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck.

Tretton ordningsfrågor

Tretton ordningsfrågor

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.