Annons

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Publicerad 25 april 2017

Fakta

Statistiken i sin helhet

Karta: Så mycket tjänar lärarna
Se hur mycket grundskollärarna tjänar i landets olika län.

Kommunrankning: De betalar mest - och minst 
Läs hela lönerankningen - kommun för kommun.

 

 

Relaterat

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Lärarnas Riksförbund har rankat Sveriges kommuner utifrån lärarlönerna i grundskolan. Genomgången visar bland annat:

• Av de 30 kommunerna i topp, ligger 26 i Stockholms län. 

• Högst snittlön har de kommunala grundskolelärarna i Stockholm, Nacka och Huddinge. 

• Lägst snittlön har grundskolelärarna i Malå och Vansbro.

• Trots närheten till Göteborg, och ett flertal kommuner på pendlingsavstånd, tillhör grundskolelärarna i Borås de sämst avlönade i Sverige. I LR:s rankning hamnar Boråslärarna på tredje plats – från slutet.

• Av kommuner med fler än 100 000 invånare är det fyra som placerar sig på plats 200 eller sämre i LR:s rankning – Jönköping, Norrköping, Västerås och Borås.

Anne Pihlo, LR-ombud i Borås.– Alla kommunala yrkesgrupper ligger lönemässigt lågt i Borås, inte bara lärarna. När vi från fackets sida frågar arbetsgivaren om varför, får vi inga riktigt bra svar. Men den enkla förklaringen till att åtminstone lärarna tjänar dåligt i Borås, är att man inte gjort tillräckliga satsningar från kommunens sida. Svårare än så är det inte, säger Anne Pihlo som är ord-förande för Lärarnas Riksförbund i Borås. Vid sidan om sitt fackliga uppdrag undervisar hon i svenska och engelska på Bäckängsgymnasiet i centrala Borås.

– Kommunen har inte tidigare sett det som speciellt viktigt att satsa på oss lärare. Nu, när många av oss lämnar Borås, inser man att något måste göras och har beslutat att alla lärare som inte omfattas av det statliga lärarlönelyftet ska få 1 000 kronor mer i lön. Det görs även en satsning på lärare i utsatta områden. Även deras löner höjs med 1 000 kronor i månaden. Satsningarna är viktiga, men de räcker inte.  

Genom att pendla några mil kan man höja sin lön med mellan 5 000 och 8 000 kronor i månaden.

Anne Pihlo berättar att andelen behöriga lärare under det senaste halvåret minskat dramatiskt i Borås.

– Många lärare slutar för att börja jobba i någon av grannkommunerna. Genom att pendla några mil kan man höja sin lön med mellan 5 000 och 8 000 kronor i månaden. 

Vad tror du kommer att ske?

– Jag tror att fler behöriga lärare kommer att sluta, med resultatet att behörigheten sjunker ytterligare vilket är mycket bekymmersamt. Eleverna har rätt till utbildade och behöriga lärare. Det är dessutom jobbigt att som lärare ha kollegor som inte är behöriga och som inte får sätta betyg. Det blir en extra arbetsbörda för de som är behöriga.

– I dag kan nya lärare med rätt behörighet få högre lön än kollegor som arbetat 10 eller 15 år, vilket sprider ytterligare missnöje och allmän irritation i leden. Det måste till ordentliga satsningar.

Liknande uppfattning har Ulf Hallberg, ordförande för LR i Botkyrka och lärare på Tumba gymnasium.

– Lärarlönerna ökar nu i Botkyrka, vilket är bra även om vi har en bit kvar till länstoppen. Samtidigt varierar lönerna mycket. Det finns lärare som kommit direkt från lärarhögskolan och fått 40 000 kronor i ingångslön, och det finns lärare som har arbetat i 25 år på samma skola som tjänar 32 000 kronor i månaden.

– De stora förlorarna med dagens system, sett till livsinkomst, är trotjänarna. 

Har konkurrensen om lärarna större betydelse för löneutvecklingen än lärarlönelyft, karriärlärarsystem och liknande?

– Åtminstone lika stor betydelse. Den som är beredd att byta arbetsgivare kan räkna med att få 5 000–-6 000 kronor i högre lön, ibland mer. Framför allt lärare som inte har fått del av lärarlönelyftet är lättfotade, och så är det i alla kommuner. 

– I dag höjer rektor eller skolchef lönerna för att kunna rekrytera nya lärare, men också för att behålla de lärare som redan finns på skolan. Problemet är bara att hen inte får mer pengar. 

Vad gör rektorerna då?

– Lönehöjningarna betalas genom att man minskar på antalet anställda. De lärare som blir kvar får helt enkelt arbeta mer, om än för en högre lön. Det är ingen rimlig lösning. Det måste fram mer pengar.

Jag tror att det i framtiden blir svårt för små kommuner att locka till sig och betala behöriga lärare.

Den skärpta konkurrensen mellan kommuner om behöriga lärare är långt ifrån ett storstadsfenomen.

– Inte minst förstelärarreformen har gjort att lärarna har blivit mer rörliga även här uppe i Norrbotten. Den som byter arbetsgivare och kommun kan räkna med uppemot 5 000 kronor mer i lön, säger Mikael Kemi som är ordförande för LR i Pajala och lärare på Sattajärvi skola.

– Jag tror dessutom att rörligheten kommer att öka och ytterligare driva upp lönerna. 

Är inte avstånden i norr –  utanför städerna – för stora för att det ska gå att pendla?

– Nej, många lärare som bor i mindre i byar mellan de större orterna här uppe har kanske fyra eller fem mil till sin skola. Precis som de i dag pendlar åt ena hållet, kan de i morgon pendla åt andra. Det spelar ju ingen roll åt vilket håll de åker.

Mikael Kemi berättar att en förhållandevis stor andel av lärarna i Pajala är obehöriga. 

– Många av de behöriga lärarna är dessutom på väg att gå i pension, vilket riskerar att leda till att bristen på behöriga lärare förvärras ytterligare. Det ser riktigt tufft ut i många ämnen.

– Det pågår diskussioner mellan facken och arbetsgivaren om lokala satsningar, till exempel på de lärare som inte fick del av lärarlönelyftet i höstas. 

Kommunen har nyligen beslutat att ungdomar som är folkbokförda i Pajala och som pluggar till lärare, kan få ett stipendium på 3 000 kronor i månaden under första utbildningsåret. Eventuellt kommer stipendiet att förlängas till att omfatta hela utbildningens längd.

Räcker det?

– Jag tror att det kommer att ordna sig för oss lärare lönemässigt på kort sikt, säger Mikael Kemi. 

– Men jag är mycket bekymrad för den jämlika och likvärdiga skolan. Jag tror att det i framtiden blir svårt för små kommuner att locka till sig och betala behöriga lärare. Det behövs en betydligt tydligare statlig styrning och finansiering.

Eva-Lotta Sandström.Eva–Lotta Sandström undervisar i engelska och svenska i årskurs 7–9 på Åsele Centralskola. Hon är också LR:s kommunbud i Åsele.

– Västerbotten har de lägsta lärarlönerna i landet och vi i Åsele ligger ungefär i länets mitt. Vi är en liten kommun med ansträngd ekonomi med stort behov av att anställa behöriga lärare, men också socionomer och annan högskoleutbildad personal.

– En del av problemet är att kommunen har en stor och växande andel äldre. Samtidigt minskar både antalet och andelen personer i yrkesverksam ålder precis som skatteintäkterna. Kommunens ekonomi gör det svårt att konkurrera lönemässigt om lärarna, med resultatet att behöriga lärare riskerar att söka sig härifrån och att det blir ännu svårare för oss att rekrytera nya. 

Åsele kompletterade dock det statliga lärarlönelyftet med ett lokalt dito.

– Det är jättebra, men samtliga är tidsbegränsade satsningar. Blir det ingen fortsättning på det statliga lärarlönelyftet efter juni 2019, finns det risk för att det inte blir någon fortsatt satsning, säger Eva--Lotta Sandström.

– För att säkerställa behöriga lärare till skolor och elever i glesbygden krävs det ett större statligt ansvar. Det är helt enkelt en rättvisefråga. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Annons
Annons
Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Annons

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

Annons
Annons

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons