Annons

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Publicerad 25 april 2017

Fakta

Statistiken i sin helhet

Karta: Så mycket tjänar lärarna
Se hur mycket grundskollärarna tjänar i landets olika län.

Kommunrankning: De betalar mest - och minst 
Läs hela lönerankningen - kommun för kommun.

 

 

Relaterat

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Lärarnas Riksförbund har rankat Sveriges kommuner utifrån lärarlönerna i grundskolan. Genomgången visar bland annat:

• Av de 30 kommunerna i topp, ligger 26 i Stockholms län. 

• Högst snittlön har de kommunala grundskolelärarna i Stockholm, Nacka och Huddinge. 

• Lägst snittlön har grundskolelärarna i Malå och Vansbro.

• Trots närheten till Göteborg, och ett flertal kommuner på pendlingsavstånd, tillhör grundskolelärarna i Borås de sämst avlönade i Sverige. I LR:s rankning hamnar Boråslärarna på tredje plats – från slutet.

• Av kommuner med fler än 100 000 invånare är det fyra som placerar sig på plats 200 eller sämre i LR:s rankning – Jönköping, Norrköping, Västerås och Borås.

Anne Pihlo, LR-ombud i Borås.– Alla kommunala yrkesgrupper ligger lönemässigt lågt i Borås, inte bara lärarna. När vi från fackets sida frågar arbetsgivaren om varför, får vi inga riktigt bra svar. Men den enkla förklaringen till att åtminstone lärarna tjänar dåligt i Borås, är att man inte gjort tillräckliga satsningar från kommunens sida. Svårare än så är det inte, säger Anne Pihlo som är ord-förande för Lärarnas Riksförbund i Borås. Vid sidan om sitt fackliga uppdrag undervisar hon i svenska och engelska på Bäckängsgymnasiet i centrala Borås.

– Kommunen har inte tidigare sett det som speciellt viktigt att satsa på oss lärare. Nu, när många av oss lämnar Borås, inser man att något måste göras och har beslutat att alla lärare som inte omfattas av det statliga lärarlönelyftet ska få 1 000 kronor mer i lön. Det görs även en satsning på lärare i utsatta områden. Även deras löner höjs med 1 000 kronor i månaden. Satsningarna är viktiga, men de räcker inte.  

Genom att pendla några mil kan man höja sin lön med mellan 5 000 och 8 000 kronor i månaden.

Anne Pihlo berättar att andelen behöriga lärare under det senaste halvåret minskat dramatiskt i Borås.

– Många lärare slutar för att börja jobba i någon av grannkommunerna. Genom att pendla några mil kan man höja sin lön med mellan 5 000 och 8 000 kronor i månaden. 

Vad tror du kommer att ske?

– Jag tror att fler behöriga lärare kommer att sluta, med resultatet att behörigheten sjunker ytterligare vilket är mycket bekymmersamt. Eleverna har rätt till utbildade och behöriga lärare. Det är dessutom jobbigt att som lärare ha kollegor som inte är behöriga och som inte får sätta betyg. Det blir en extra arbetsbörda för de som är behöriga.

– I dag kan nya lärare med rätt behörighet få högre lön än kollegor som arbetat 10 eller 15 år, vilket sprider ytterligare missnöje och allmän irritation i leden. Det måste till ordentliga satsningar.

Liknande uppfattning har Ulf Hallberg, ordförande för LR i Botkyrka och lärare på Tumba gymnasium.

– Lärarlönerna ökar nu i Botkyrka, vilket är bra även om vi har en bit kvar till länstoppen. Samtidigt varierar lönerna mycket. Det finns lärare som kommit direkt från lärarhögskolan och fått 40 000 kronor i ingångslön, och det finns lärare som har arbetat i 25 år på samma skola som tjänar 32 000 kronor i månaden.

– De stora förlorarna med dagens system, sett till livsinkomst, är trotjänarna. 

Har konkurrensen om lärarna större betydelse för löneutvecklingen än lärarlönelyft, karriärlärarsystem och liknande?

– Åtminstone lika stor betydelse. Den som är beredd att byta arbetsgivare kan räkna med att få 5 000–-6 000 kronor i högre lön, ibland mer. Framför allt lärare som inte har fått del av lärarlönelyftet är lättfotade, och så är det i alla kommuner. 

– I dag höjer rektor eller skolchef lönerna för att kunna rekrytera nya lärare, men också för att behålla de lärare som redan finns på skolan. Problemet är bara att hen inte får mer pengar. 

Vad gör rektorerna då?

– Lönehöjningarna betalas genom att man minskar på antalet anställda. De lärare som blir kvar får helt enkelt arbeta mer, om än för en högre lön. Det är ingen rimlig lösning. Det måste fram mer pengar.

Jag tror att det i framtiden blir svårt för små kommuner att locka till sig och betala behöriga lärare.

Den skärpta konkurrensen mellan kommuner om behöriga lärare är långt ifrån ett storstadsfenomen.

– Inte minst förstelärarreformen har gjort att lärarna har blivit mer rörliga även här uppe i Norrbotten. Den som byter arbetsgivare och kommun kan räkna med uppemot 5 000 kronor mer i lön, säger Mikael Kemi som är ordförande för LR i Pajala och lärare på Sattajärvi skola.

– Jag tror dessutom att rörligheten kommer att öka och ytterligare driva upp lönerna. 

Är inte avstånden i norr –  utanför städerna – för stora för att det ska gå att pendla?

– Nej, många lärare som bor i mindre i byar mellan de större orterna här uppe har kanske fyra eller fem mil till sin skola. Precis som de i dag pendlar åt ena hållet, kan de i morgon pendla åt andra. Det spelar ju ingen roll åt vilket håll de åker.

Mikael Kemi berättar att en förhållandevis stor andel av lärarna i Pajala är obehöriga. 

– Många av de behöriga lärarna är dessutom på väg att gå i pension, vilket riskerar att leda till att bristen på behöriga lärare förvärras ytterligare. Det ser riktigt tufft ut i många ämnen.

– Det pågår diskussioner mellan facken och arbetsgivaren om lokala satsningar, till exempel på de lärare som inte fick del av lärarlönelyftet i höstas. 

Kommunen har nyligen beslutat att ungdomar som är folkbokförda i Pajala och som pluggar till lärare, kan få ett stipendium på 3 000 kronor i månaden under första utbildningsåret. Eventuellt kommer stipendiet att förlängas till att omfatta hela utbildningens längd.

Räcker det?

– Jag tror att det kommer att ordna sig för oss lärare lönemässigt på kort sikt, säger Mikael Kemi. 

– Men jag är mycket bekymrad för den jämlika och likvärdiga skolan. Jag tror att det i framtiden blir svårt för små kommuner att locka till sig och betala behöriga lärare. Det behövs en betydligt tydligare statlig styrning och finansiering.

Eva-Lotta Sandström.Eva–Lotta Sandström undervisar i engelska och svenska i årskurs 7–9 på Åsele Centralskola. Hon är också LR:s kommunbud i Åsele.

– Västerbotten har de lägsta lärarlönerna i landet och vi i Åsele ligger ungefär i länets mitt. Vi är en liten kommun med ansträngd ekonomi med stort behov av att anställa behöriga lärare, men också socionomer och annan högskoleutbildad personal.

– En del av problemet är att kommunen har en stor och växande andel äldre. Samtidigt minskar både antalet och andelen personer i yrkesverksam ålder precis som skatteintäkterna. Kommunens ekonomi gör det svårt att konkurrera lönemässigt om lärarna, med resultatet att behöriga lärare riskerar att söka sig härifrån och att det blir ännu svårare för oss att rekrytera nya. 

Åsele kompletterade dock det statliga lärarlönelyftet med ett lokalt dito.

– Det är jättebra, men samtliga är tidsbegränsade satsningar. Blir det ingen fortsättning på det statliga lärarlönelyftet efter juni 2019, finns det risk för att det inte blir någon fortsatt satsning, säger Eva--Lotta Sandström.

– För att säkerställa behöriga lärare till skolor och elever i glesbygden krävs det ett större statligt ansvar. Det är helt enkelt en rättvisefråga. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons