Annons
Sjöbo är ett exempel på en stark SD-kommun, partiet fick 28 procent av rösterna i kommunalvalet och nästan 40 procent i riksdagsvalet, med traditionellt svaga skolresultat. Foto: Mikael Bergling

Efter valet: Nu växer SD:s makt över skolorna

Publicerad 13 september 2018

Fakta

SD-röster och gymnasiebehörighet

SD-röster i kommunalvalet 2018 – Andel ej behöriga till gymnasieskolan 2016/17

  • Hörby 35 % – 22
  • Bjuv 34% – 18
  • Örkelljunga 32 % – 31
  • Svalöv 32 % – 26
  • Åstorp 31 % – 23
  • Klippan 30 % – 30
  • Sölvesborg 29 % – 19
  • Bromölla 29 % – 25
  • Sjöbo 28 % – 22
  • Svedala 27 % – 8
  • Eslöv 26 % – 16
  • Skurup 26 % – 12
  • Ljusnarsberg 26 % – 28
  • Hässleholm 26 % – 26
  • Lilla Edet 26 % – 28

Relaterat

En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner. De flesta av dem dras med svaga skolresultat.
– Vi vill även öka tryggheten genom att kameraövervaka skolgårdarna, säger Jan-Åke Boulkizz (SD) som sitter i Hörbys barn- och utbildningsnämnd.

I kommunvalet i Hörby fick SD drygt 35 procent av rösterna, vilket var mest i Sverige för SD.
– Vi är Hörbys största parti, men det är ännu för tidigt att avgöra hur mycket vi kommer att styra, säger Jan-Åke Boulkizz.

På sin hemsida skriver Sverigedemokraterna i Hörby att kommunens skolor har problem.

”Otrygghet, stökiga lektioner, elever som hotar och utagerar, ja, till och med våld och knivar förekommer på Hörbys skolor. Elever som inte kan svenska sätts i klasser med vanliga elever.”

Partiet vill att elever som inte följer regler ska få lära sig ”att sådana handlingar får konsekvenser. Tyvärr råder det en tystnadskultur i Hörbys skolor, där problem sopas under mattan istället för att lyftas fram”. För att öka tryggheten vill SD i Hörby att det ska sättas upp övervakningskameror på skolgårdarna.

– Det är mycket slagsmål och mobbing. Finns det kameror kan man se var bråket började, vem som slog vem och vems tänder som åkte ut, säger Jan-Åke Boulkizz som dock inte vill sätta upp övervakningskameror inne i klassrummen.

– Med hänsyn till den personliga integriteten vill vi inte göra det.

Jan-Åke Boulkizz berättar att SD vill rädda och upprusta flera av Hörbys byskolor.

– Där är det ingen mobbing och barnen har bra betyg. Det är lugn och ro på dessa skolor. Dessutom ligger de i fina miljöer, vilket betyder jättemycket.

Men om det inte finns ett tillräckligt stort elevunderlag?

– Vi vill bussa barn inne från Hörby ut till dessa skolor. Varför ska skolbussarna, som idag, bara gå åt ett håll? Men självklart ska det vara frivilligt.

Fem mil nordväst om Hörby, och strax utanför Helsingborg, ligger Bjuv, en annan av Sverigedemokraternas rekordkommuner. Även här vill partiet satsa på att öka tryggheten i skolan.

– Det är för många elever som för liv. Det är inte lugnt i klassrummen med resultatet att lärarna har svårt att undervisa. De får tillrättavisa så mycket att de till slut blir utbrända och sjukskrivna, säger gruppledaren Mikael Henrysson.

– Vi vill bland annat öka antalet resurslärare i skolan. De kan hjälpa till att hålla ordning i klasserna så att lärarna kan undervisa istället för att tillrättavisa. Men det kräver så klart mer pengar. Även en resurs som inte är utbildad kostar pengar.

Även i SD-starka Lilla Edet söder om Trollhättan vill partiet satsa på byskolor.

– Små barn ska inte behöva åka långt för att komma till skolan, säger Frej Dristig som är lokal partiordförande. 

Vilket är det största skolproblemet i Lilla Edet?

– De låga skolresultaten.

Som tabellen här bredvid visar är svaga skolresultat gemensamt för de flesta kommuner där många av invånarna röstar på Sverigedemokraterna.

I till exempel Lilla Edet uppnådde ungefär 28 procent av de elever som i fjol gick ut årskurs nio inte gymnasiebehörighet. Bland pojkarna var andelen nästan 37 procent (se tabell här bredvid).

Sjöbo är ett annat exempel på en stark SD-kommun, partiet fick 28 procent av rösterna i kommunalvalet och nästan 40 procent i riksdagsvalet, med traditionellt svaga skolresultat. I fjol var det cirka 22 procent av niorna som inte klarade gymnasiebehörigheten. I Sverige som helhet var andelen 17,5 procent.

Andre af Geijerstam, Sverigedemokraternas gruppledare i kommunen, säger att partiet gick till val på att förbättra skolresultaten.

– Vi vill bland annat införa idrottsaktiviteter 4–5 dagar i veckan för alla elever i årskurs 3–9.

Speciellt vissa killar behöver röra på sig för att lugna ner sig.

Vad för typ av aktiviteter?

– Vi vill att eleverna ska röra på sig minst en timme varje dag. Om det sedan innebär att de spelar bandy, fotboll eller håller på med friidrott spelar ingen roll.

– Vi vill också att det två eller tre dagar i veckan, från årskurs sex, ska finnas lärarledd läxhjälp på alla skolor. Vi behöver också ha en jourklass för barn som behöver lugn och ro och extra stöd och hjälp.

Peter Nilsson, Lärarnas Riksförbunds ordförande i Sjöbo, tror att det blir knepigt att genomföra Sverigedemokraternas idé om att eleverna ska ha idrott på schemat i princip varje dag från årskurs tre.

– Tanken med mer idrott på schemat är god. Mer rörelse gynnar elevers lärande. Men om vi ska kunna följa nuvarande timplan, och om elever och lärare ska ha lunchraster och liknande, har jag svårt att se att det går att få in en timmes idrott per dag utan att förlänga skoldagen, vilket är extra svårt i en landsbygdskommun som Sjöbo där busstiderna till viss del styr när skoldagen börjar och slutar.

Finns det tillräckligt med idrottslärare?

– Nej. Genomförs detta behövs det anställas fler lärare.

Enligt Peter Nilsson är skolans ekonomi en av de stora utmaningarna i Sjöbo.

– Det behövs helt enkelt mer pengar. Dessutom behöver lärarnas arbetsuppgifter renodlas. På grund av alla kringuppgifter får vi inte tillräckligt med tid till det som är viktigast – undervisningen.

På samma sätt som det finns ett tydligt samband mellan barnens skolresultat och föräldrarnas utbildningsnivå, finns det ett samband mellan Sverigedemokraternas valresultat och hur pass utbildade väljarna är, visade Dagens Nyheter häromdagen med hjälp av SCB:s befolkningsstatistik.

Partiet är enkelt uttryckt starkare i kommuner med låg utbildningsnivå och svagare i kommuner med hög. 

Sjöbo är ett typiskt exempel, enligt statsvetaren Anders Sannerstedt vid Lunds universitet. 28,8 procent av Sjöboborna mellan 25 och 64 år har eftergymnasial utbildning. Snittet hos hela den svenska befolkningen är 42,5 procent.

– Ju lägre utbildning en person i arbetarklassen har, desto troligare är det att denne röstar på Sverigedemokraterna. Tittar du på medelklassen är det på samma vis: ju lägre utbildning, desto större chans att du är Sverigedemokrat, säger Anders Sannerstedt till Dagens Nyheter.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Annons
Annons

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

Annons

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

Annons
Annons

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

Annons

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Unik lärardom: Förälder fälls för hot mot tjänsteman

Arbetsmiljö

Föräldern skickade hotfulla sms och mejl till läraren. Nu fälls hon för hot mot tjänsteman i hovrätten. 
– Det är en extremt ovanlig dom, säger Kristina Rollbäck som är chefsjurist på Lärarnas Riksförbund. 

Lärare efter rektorns lön- och betygsmejl: ”Alarmerande”

Lön

Efter sitt medarbetarsamtal fick läraren Christian Jensen ett mejl från sin rektor som kopplade hans betygssättning till löneförhöjning.
– Jag blev förvånad och uppgiven att det kom från just rektorshåll, säger Christian Jensen.

Krav: Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare

Syv

Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare. Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Roger Haddad (L): Permanenta Lärarlyftet för fler behöriga lärare

Debatt

”Den absolut viktigaste faktorn för att vända skolans resultat är lärarkompetensen, därför kommer vi nu agera i riksdagen för att hitta en lösning för att behålla Lärarlyftet”, skriver Roger Haddad, (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. 

Kommentera

Läspedagogen: Så ökade vi elevernas läsflyt

Läsning

På Ljuraskolan i Norrköping testar man regelbundet eleverna för att säkerställa läskunskaperna – och satsningen har gett resultat. 
– Samtliga elever har ökat sitt läsflyt, säger Jenny Borovszky Axelsson, läspedagog på skolan.

 

Skolverkets råd om bedömning

Lärare hyllar Skolverkets nya råd om betyg och betygssättning

Betyg

Skolverket har släppt nya allmänna råd om betyg och betygssättning. En viktig markering om den riktning man vill att skolan ska ta framöver, menar läraren Nicklas Mörk.
 

 

Jonas Vlachos kritisk mot nya råden: Verkningslöst

Likvärdighet 

Skolverket hoppas att de nya allmänna råden om betyg och betygssättning ska leda till att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga. Men Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar att det omöjligt kommer att leda till ökad likvärdighet i betygssättningen.

Kornhall: Ett stort fall framåt, Skolverket!

Bedömning

”Skolverkets nya allmänna råd visar på en tydlig kursändring hos Skolverket, som jag välkomnar”, skriver Per Kornhall.

Tack, Skolverket – en guldgruva för oss som lidit under matrisernas tyranni

Debatt

”Skolverkets text visar sig vara inte bara en hyllning till den professionelle läraren, utan också en guldgruva för oss som lidit svårt under matrisernas tyranni”, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

Kommentera

Skolor brister i undervisningen om källkritik

Granskning

Undervisning i källkritik är otillräcklig på flera skolor i landet. Det framgår i en ny granskning av Skolinspektionen. 
– Flera resultat var överraskande, säger Roger Thuring, projektledare för granskningen.

Läraren: Så lär jag eleverna programmering utan datorer

Programmering

Med hjälp av problemlösningssamtal och enkla koder kan elever lära sig programmering – utan några datorer. Det menar lärare Monika Helgesson som i stället undervisar i programmering utifrån fiktiva ramberättelser.

De är vinnare av Helgepriset

Helgepriset

Fyra gymnasielärare från Uppsala är några av pristagarna som tilldelats Sveriges största lärarpris, Helgepriset 2018. Lärarna belönas med 125 000 kronor för sina pedagogiska idéer inom kemiundervisningen.
– Det känns jätteroligt, säger kemiläraren Robin Löfgren.

Så skapar du ett aktivt matematikklassrum

Matematik

Läraren och läromedelsförfattaren Åsa Brorsson tipsar under Skolforum om hur du bedriver en matematikundervisning som engagerar alla – även de osäkra.

Speciallärare tog hem årets Guldäpple

Prisad lärargärning

Maria Glawe är speciallärare med inriktning på språk-, läs-, och skrivutveckling. Nu belönas hon med lärarpriset Guldäpplet, bland annat för sina innovativa samarbetsprojekt.
– IT ger fantastiska möjligheter att jobba kreativt och inkluderande, säger hon.

Lärare och författare

Björn Ranelid om undervisning och att skriva böcker: Det finns en likhet

Böcker

Ligger det nära till hands att just lärare drömmer om att bli författare? Björn Ranelid började sin bana som lärare och ser flera likheter mellan att undervisa och skriva böcker:
– Det krävs att man har bildning och beläsenhet – och en noggrannhet med det du säger och skriver, säger han.

Bengt om sin bok: ”Mina kollegor känner säkert igen saker som hänt”

Böcker

För grundskolläraren Bengt Nyman var det självklart att låta sin bok ”Beethoven suger!” utspela sig i skolans värld. 
– Det är en värld jag kan och det kändes kul att få skildra den.

Mattias är lärare och författare: ”Jag har ett drömläge”

Böcker

Mattias Edvardsson älskar att undervisa och vill inte ge upp sitt lärarjobb trots flera utgivna böcker.
– Kombinationen av att både skriva och undervisa är ett drömläge. 

Lotta: ”Många lärare drömmer om att skriva”

Böcker

När läraren Lotta Fagerholm skrev sin bok kunde hon äntligen gå på djupet i sina undervisningsämnen. 
Och hon ser flera likheter mellan läraryrket och rollen som författare.

Lärarnas arbetsmiljö förbättrades med klassmentorer

Arbetsmiljö

Satsningen på klassmentorer har stärkt lärarnas arbetssituation på Norrängsskolan. Nu vittnar personalen om bättre arbetsmiljö, mer tid till återhämtning och mindre stress.

Arbetsmiljö

Skyddsstopp på skola efter knivhot mot lärare

Arbetsmiljö

Två elever har vid upprepade tillfällen misshandlat och hotat lärarna på Grindskolan i Norrtälje. Nu har huvudskyddsombudet på skolan lagt ett skyddsstopp efter att en av lärarna knivhotats.

 

Oenigt mellan fack och kommun efter skyddsstopp på skola

Arbetsmiljö

Efter att en elev knivhotat en lärare på en skola i Norrtälje valde huvudskyddsombudet att lägga ett skyddsstopp – och eleven stängdes av under en vecka. Nu råder det oenighet mellan fack och förvaltning om huruvida fallet har hanterats korrekt eller inte.

Lärarna i kläm när Täby sparar på skolan

Arbetsmiljö

Täby kommun gör miljonbesparingar på skolan och nu varnar facket för att lärarnas arbetssituation inte är hållbar.
– Många har slutat som en konsekvens av det här. Politikerna måste höja skolpengen, säger Lasse Gottfriedz på Lärarnas riksförbund.

Steinberg: Förstå budskapet bakom metoden

Debatt

”Metoder blir populära och sprider sig, sedan kommer kritiken om brist på vetenskapliga bevis och så småningom går man vidare till nästa trend”. John Steinberg skriver om vad pedagoger bör beakta när trender och nya metoder kommer.

Kommentera

Gustav Fridolin lämnar politiken – återvänder till att undervisa

Politik

Efter åtta år som språkrör för Miljöpartiet och fyra år som utbildningsminister meddelar Gustav Fridolin att han fått nog.
– Jag ska undervisa igen, säger han till Skolvärlden.

”Arbetsbelastningen är inte acceptabel i läraryrket”

Arbetsmiljö

Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, firar skyddsombudens dag genom att arbeta och lyfta arbetsmiljö-frågor för lärare och syv.

Efter SKL-avtalet: Lärarna får slita när kommunen skär i skolan

Arbetsmiljö

I kommunernas nya avtal med lärarfacken utlovas krafttag i arbetsmiljöarbetet. Men i Norrköping tvingas lärarna nu täcka upp för 150 bortskurna tjänster.

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons