Annons

Ingela Gardner Sundströms brev till Skolvärlden

Publicerad 3 mars 2010

 

Till tidningen Skolvärlden

Ni har i ett antal artiklar utmålat mig som en politiker som missbrukar sin makt för att stoppa konkurrens och som driver en skola som fått myndighetskritik. Flera av era uppgifter grundas på påståenden från en av mina ledande politiska motståndare i kommunen.  Ni har per mail också ställt ett antal hårt vinklade frågor. Hade ni velat ha en korrekt beskrivning av förhållandena kunde ni ha vänt er förutsättningslöst till mig.  Hur som helst finns det anledning för mig att göra ett antal klarlägganden utan att styras av inriktningen på era frågor.

Rydbo Friskola ägs inte bara av min man och mig och ytterligare en privatperson som ni påstår utan också av en föräldraförening vid skolan. I en rubrik påstås att vi har plockat ut en halv miljon kronor ur friskolan. Så är det inte. Från det bolag som bedriver skolverksamheten har totalt under tio års tid delats ut 14 000 kronor. Inga styrelsearvoden utgår trots påståenden om motsatsen.

Skolvärlden uppger att jag under 10 års tid kvitterat ut 690 000 kronor från Rydbo Friskola. Det handlar här om lön för utfört arbete. Det motsvarar i genomsnitt 69 000 kronor per år och får väl anses vara en rätt modest ersättning för bland annat  flera års rektorsarbete (jag var rektor mellan 2000 och 2006). Ni har också informerat om att jag skulle haft en kraftig löneutveckling från år 2000 till 2009. Det hade kanske varit på sin plats att berätta att jag år 2000 pluggade på universitetet och därför hade mycket begränsade inkomster. Att ta ut någon lön som rektor det första året var heller inte ekonomiskt möjligt. Alla medel behövdes för uppstarten av skolan.

Skolan hyr lokaler av ett av min man och mig ägt bolag för fastighetsförvaltning och konsultverksamhet. Inga löner eller styrelsearvoden har tagits ut från detta bolag. Totalt har 482 000 kronor delats ut under de åtta år bolaget har funnits. Dessa utdelningar har i sin helhet gjorts från det överskott som konsultverksamheten genererat. Inte en krona har delats ut från den fastighetsförvaltande delen av bolaget. Ändå antyder ordvalet ”plockat ut” att vi ägnat oss åt något skumt.

Ni anklagar mig för att ha stoppat en annan friskola i kommunen. Det förhåller sig alldeles tvärtom. Österåkers kommun är generellt positiv till att ny alternativ verksamhet etableras så att kommuninvånarnas valfrihet ökar. Svinninge Friskolas ansökan till Skolverket tillstyrktes också – liksom alla andra friskoleansökningar. I sin ansökan uppgav skolan att man skulle hyra lokaler av en privat fastighetsägare. Denne kontaktade då mig för att fråga om kommunen hade behov av lokalerna för skolverksamhet eftersom man annars skulle hyra ut dem till en annan skola. Jag konstaterade att kommunen inte önskade starta någon kommunal skola i dessa lokaler. Och därmed var det fritt fram för Svinninge Friskola. Men i ett senare skede hoppade man själv av från dessa lokaler och i stället ville man ha mark i ett större område som håller på att planläggas. För att inte försvåra den fortsatta planläggningen medges inga avstyckningar för någon innan detaljplanerna är klara. Detta har klargjorts åtskilliga gånger för Svinninge Friskola. Däremot hade det varit fullt möjligt för Svinninge Friskola att köpa en bebyggd fastighet i området och få bygglov för att driva skola. Så har ett stort antal andra entreprenörer startat sina verksamheter. Jag har träffat Svinninge Friskola vid ett tillfälle för att utifrån min kunskap som kommunstyrelseordförande och min erfarenhet av att ha startat en friskola försöka hjälpa dem på traven. Däremot har jag inte deltagit i handläggningen av deras olika önskemål.

Tidningen påstår också att tjänstemän anser att friskolor i Österåkers kommun har bättre villkor än de kommunala skolorna.  Så är inte fallet. Skolpengen är densamma för alla. Ni ger också okritiskt utrymme åt en socialdemokratisk oppositionspolitikers uppfattning att de kommunala skolorna behandlas sämre än de enskilda. Efter att många kommunala skolor under flera år gått med underskott ställs nu krav på att de ska klara sin ekonomi. Av det skälet får verksamheterna betala ca 2 procent av sina intäkter till en gemensam utjämningsfond. Ur denna fond får sedan eventuella underskott täckas. Att detta skulle vara att behandla de kommunala verksamheterna sämre än de enskilda är svårt att förstå. Inga enskilda skolor kan komma till kommunen och begära extra tillskott om verksamheten inte går ihop och det bör inte kommunala skolor heller kunna. Alla ska klara sig på sin skolpeng.

Tidningen påstår också att Rydbo friskola vid flera tillfällen fått kritik från Skolverket och Skolinspektionen. Skolan har varit med om två – inte flera – inspektioner. Vid båda tillfällena har kritik framförts på några punkter. Och efter båda inspektionerna har vi rättat oss efter påpekandena. Som även Skolvärlden rimligen borde veta så är det ytterst ovanligt att skolor inte kritiseras på någon punkt under sådana inspektioner. Det hade kunnat vara på sin plats att berätta det. Tilläggas kan att Rydbo Friskolas elever alltid ligger i topp på de nationella proven i årskurs fem. En sådan upplysning borde rimligen också intressera tidningen Skolvärlden.

Jag har ingen anledning att skämmas över att för tio år sedan ha varit med och startat en skola, som vi finansierat och byggt själva, och därmed skapat förutsättningar för goda möten mellan lärare och elev.  Jag är stolt över vår skola. Jag är stolt över vår personal och de elever som går där. De gör alla ett toppenjobb.

För övrigt anser jag att det är självklart att enskilda skolor ska gå med vinst. Annars går de med förlust och det skapar inga trygga arbetsförhållanden varken för elever eller personal. Att starta och bygga en skola innebär ett risktagande där man både kan få gå i borgen och pantsätta den egna fastigheten för att klara av sitt åtagande. Att i det läget ifrågasätta att den risk man har tagit inte ska kunna ge någon utdelning tyder på en stor okunskap om företagandets villkor. Lika väl som en ägare måste tillskjuta egna medel om verksamheten går med förlust, lika väl måste han eller hon kunna ta ut vinst när verksamheten går bra.

Ingela Gardner Sundström

PS Ni uppger att ni i flera dagar sökt mig eller min familj för en kommentar. Jag kallar inte hårt vinklade frågor för kommentar. Dessutom gavs jag inget tillfälle att se artiklarna i förväg för att kunna kommentera innehållet. Därför väljer jag nu att göra det på detta vis. DS

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons