Annons

Ingen lönesatsning trots stora lärarbehov

Publicerad 22 januari 2015

Relaterat

I mitten av december fattade Lärarnas Riksförbunds förbundsråd beslut om att inte säga upp det kommunala avtalet HÖK 12 i förtid. Många kommuner har gjort en uppvärdering av lärarnas löner – i genomsnitt har lärarnas löner ökat med 10,7 procent under 2012–2014 – och en uppsägning anses inte bidra till en mer positiv löneutveckling. Men ett femtiotal kommuner har fortfarande inte förstått allvaret.

Ljusdal: Ingen lönesatsning trots stora lärarbehov

I Ljusdal i Hälsingland är drygt 30 procent av lärarna obehöriga, det är svårt att rekrytera lärare från andra kommuner och de kommande pensionsavgångarna är stora. Trots det väljer kommunen ännu en gång att inte satsa på lärarnas löner. 

De senaste tre åren har Ljusdals kommun höjt lärarnas löner med 9,05 procent. 

Kommunchefen Claes Rydberg menar att Ljusdal inte är sämre än andra kommuner när det gäller lärarlöner. 

– Skolan är mycket prioriterad för oss. Till skolan och omsorgen om de äldre prioriterar vi fram så mycket resurser som det bara går. Intrycket som jag har fått är att vi ligger något över medianen när det gäller löneutvecklingen, inte under, säger Claes Rydberg. 

Christian Jensen är ombud för Lärarnas Riksförbund i Ljusdal och har under många år försökt föra en dialog med kommunens politiker och tjänstemän. 

– Man förstår inte problemet med lärarbristen här. I höstas satte man av 0,5 procent extra till lärarna, men bara från september, så i praktiken är det ju betydligt mindre. Och nu tycker man att ”nu har vi ju satsat”, fast de inte alls har det, säger han. 

Även Malin Ängerå, ordförande i utbildningsnämnden, är orolig över situationen. Hon berättar att ett av utbildningsnämndens mål för 2014–2015, antaget av kommunfullmäktige, är att höja alla lärares löner över riktmärket. 

– Vi är en landsbygdskommun med lärarbrist och vi behöver rekrytera många olika funktioner inom skolan. Det är klart att lönen kan vara en bidragande faktor för att lyckas. I utbildningsnämnden lyfte vi lönefrågan redan 2013, men vi upplever att vi inte får någon respons. Frågan ligger hos kommunstyrelsen som har personalansvaret, med kommunchef och personalchef till sitt stöd, säger Malin Ängerå. 

Vad gör ni för att få upp andelen behöriga lärare i kommunen?

– Även här upplever jag att vi ligger ungefär där andra kommuner ligger. Det är en allmän situation att det är svårt att rekrytera lärare och jag tror sannolikt inte att det går att få tag på behöriga lärare. Och finns det inga behöriga lärare så får vi ta sämre lösningar, vi måste ju ha lärare till våra elever, säger Claes Rydberg. 

Gör ni något för att stötta de lärare som vill läsa in behörighet?

– Det vet jag faktiskt inte. 

Även avgående kommunstyrelseordföranden, Leif Persson (S), säger att skolan är högt prioriterad:

– Det är en av de viktigaste verksamheterna, men vi har ju svårt med ekonomin. Det har väl inte funnits ekonomi till att höja dem. Det skulle ha varit önskvärt att höja lärarlönerna, men omsorgen går också med stort minus. Vi måste prioritera hela tiden, säger han. 

Trots er dåliga ekonomi har kommunalrådens löner ökat med 24 procent sedan 2007, enligt en granskning som Ljusdals-Posten gjort. Vad säger du om det?

– Jag har inte tänkt så mycket på det, säger Leif Persson. 

Malin Ängerå ser tillgången till utbildade lärare som en överlevnadsfråga för Ljusdals kommun. 

– Helt klart uppmanar jag lärarfacken att fortsätta påverka politiken. En kommun med en vision om att ha den bästa skolan ska också ha de bästa pedagogerna. Utbildningsnämnden kan inte själva påverka det här, säger Malin Ängerå. 

Christian Jensen ställer sig frågande till kommunledningens vilja att prioritera skolan och lärarna:

– Man kan ju spekulera i om de sämre lösningarna är de som eftersträvas från kommunledningens håll, det är ju billigare så.

 

ANEBY: Vi låg inte bra till och ville verkligen satsa på våra lärare

När HÖK 12 tecknades låg Aneby i Småland långt efter landets övriga kommuner när det gällde lärarlöner. Men en bra dialog mellan facket och kommunen, en vågad omorganisation och en vilja att satsa vände utvecklingen. Under 2012–2014 har lärarnas löner ökat med 12,44 procent. 

Aneby är en liten kommun i Småland och det är många som pendlar in och ut ur kommunen till närliggande orter som Jönköping. 

Liksom många andra små kommuner har Aneby haft svårt att behålla och locka behöriga lärare. Men i stället för att bara konstatera faktum har man valt att på riktigt försöka skapa förändring. 

– Vi fick till en bra dialog med arbetsgivarsidan för tre, fyra år sedan och har jobbat med att skapa en gemensam förståelsekarta över orsaker och konsekvenser av lärarbristen. Jag har lämnat in skrivelser där jag har visat hur vi ligger till i förhållande till andra kommuner, hur det ser ut i brist-ämnen som matte, NO och språk, och fått god respons. Redan 2012 inledde vi också samtal inför lönerevisionerna 2013 och 2014 – så att kommunen tidigt kunde börja tänka in lärarlönerna i kommande budgetar. Och det har gett resultat. Även om jag inte är nöjd så tycker jag att de har lyckats bra, berättar Lisbeth Hallgren, ombud för Lärarnas Riksförbund i Aneby. 

– Vi ville verkligen satsa på våra lärare och när vi jämförde oss utanför vårt eget län såg vi ju att vi inte låg bra till. Lönen ska uppmuntra duktiga medarbetare och göra oss till en attraktiv arbetsgivare i en tid där det blir hårdare och hårdare konkurrens om duktig arbetskraft, säger Lars-Erik Fälth (C), kommunstyrelseordförande i Aneby.

För att hantera den befolkningsminskning som skett i kommunen har man organiserat om skolverksamheten. Tre skolor har lagts ner och i dag har man fyra låg- och mellanstadieskolor och en högstadieskola.

I samband med nedläggningen satte man också upp ett nytt mål om 7,8 lärare per 100 elever och organiserade sig efter det. 

– Genom att flytta sjätteklassarna till högstadieskolan har vi lyckats få ihop heltidstjänster för lärarna och därmed är vi en attraktivare arbetsgivare. Hade vi haft F–6-skolor hade vi fått lägga ihop vissa ämnen för högstadielärarna och det hade gjort det svårt att rekrytera, berättar Lars-Erik Fälth. 

Har ni tvingats prioritera ner någon annan kommunal verksamhet? 

– Nej, det har vi faktiskt inte. Sen kan man väl säga att önskemålen från kommunens invånare, anställda och politiker ofta är mycket större än den ekonomiska ramen. Så prioriteringar får man ju göra, men att vi la ner tre skolor effektiviserade mycket, säger han. 

Aneby har också valt att satsa på de lärare som vill läsa in sin behörighet. Lärarna får betalt under studiedagarna och kommunen står också för resor och kurslitteratur.

– De är måna om att satsa på lärarna, så jag ser positivt på framtiden också, säger Lisbeth Hallgren. 

– Nu handlar det mycket om att låta lärarna vara lite kreativa, att de får jobba på andra sätt och utveckla sin verksamhet. Vi från politiken ska inte vara inne och peta i detaljer utan låta lärarna jobba i lugn och ro utifrån den profession de har, säger Lars-Erik Fälth.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons