Annons

Ingen lönesatsning trots stora lärarbehov

Publicerad 22 januari 2015

Relaterat

I mitten av december fattade Lärarnas Riksförbunds förbundsråd beslut om att inte säga upp det kommunala avtalet HÖK 12 i förtid. Många kommuner har gjort en uppvärdering av lärarnas löner – i genomsnitt har lärarnas löner ökat med 10,7 procent under 2012–2014 – och en uppsägning anses inte bidra till en mer positiv löneutveckling. Men ett femtiotal kommuner har fortfarande inte förstått allvaret.

Ljusdal: Ingen lönesatsning trots stora lärarbehov

I Ljusdal i Hälsingland är drygt 30 procent av lärarna obehöriga, det är svårt att rekrytera lärare från andra kommuner och de kommande pensionsavgångarna är stora. Trots det väljer kommunen ännu en gång att inte satsa på lärarnas löner. 

De senaste tre åren har Ljusdals kommun höjt lärarnas löner med 9,05 procent. 

Kommunchefen Claes Rydberg menar att Ljusdal inte är sämre än andra kommuner när det gäller lärarlöner. 

– Skolan är mycket prioriterad för oss. Till skolan och omsorgen om de äldre prioriterar vi fram så mycket resurser som det bara går. Intrycket som jag har fått är att vi ligger något över medianen när det gäller löneutvecklingen, inte under, säger Claes Rydberg. 

Christian Jensen är ombud för Lärarnas Riksförbund i Ljusdal och har under många år försökt föra en dialog med kommunens politiker och tjänstemän. 

– Man förstår inte problemet med lärarbristen här. I höstas satte man av 0,5 procent extra till lärarna, men bara från september, så i praktiken är det ju betydligt mindre. Och nu tycker man att ”nu har vi ju satsat”, fast de inte alls har det, säger han. 

Även Malin Ängerå, ordförande i utbildningsnämnden, är orolig över situationen. Hon berättar att ett av utbildningsnämndens mål för 2014–2015, antaget av kommunfullmäktige, är att höja alla lärares löner över riktmärket. 

– Vi är en landsbygdskommun med lärarbrist och vi behöver rekrytera många olika funktioner inom skolan. Det är klart att lönen kan vara en bidragande faktor för att lyckas. I utbildningsnämnden lyfte vi lönefrågan redan 2013, men vi upplever att vi inte får någon respons. Frågan ligger hos kommunstyrelsen som har personalansvaret, med kommunchef och personalchef till sitt stöd, säger Malin Ängerå. 

Vad gör ni för att få upp andelen behöriga lärare i kommunen?

– Även här upplever jag att vi ligger ungefär där andra kommuner ligger. Det är en allmän situation att det är svårt att rekrytera lärare och jag tror sannolikt inte att det går att få tag på behöriga lärare. Och finns det inga behöriga lärare så får vi ta sämre lösningar, vi måste ju ha lärare till våra elever, säger Claes Rydberg. 

Gör ni något för att stötta de lärare som vill läsa in behörighet?

– Det vet jag faktiskt inte. 

Även avgående kommunstyrelseordföranden, Leif Persson (S), säger att skolan är högt prioriterad:

– Det är en av de viktigaste verksamheterna, men vi har ju svårt med ekonomin. Det har väl inte funnits ekonomi till att höja dem. Det skulle ha varit önskvärt att höja lärarlönerna, men omsorgen går också med stort minus. Vi måste prioritera hela tiden, säger han. 

Trots er dåliga ekonomi har kommunalrådens löner ökat med 24 procent sedan 2007, enligt en granskning som Ljusdals-Posten gjort. Vad säger du om det?

– Jag har inte tänkt så mycket på det, säger Leif Persson. 

Malin Ängerå ser tillgången till utbildade lärare som en överlevnadsfråga för Ljusdals kommun. 

– Helt klart uppmanar jag lärarfacken att fortsätta påverka politiken. En kommun med en vision om att ha den bästa skolan ska också ha de bästa pedagogerna. Utbildningsnämnden kan inte själva påverka det här, säger Malin Ängerå. 

Christian Jensen ställer sig frågande till kommunledningens vilja att prioritera skolan och lärarna:

– Man kan ju spekulera i om de sämre lösningarna är de som eftersträvas från kommunledningens håll, det är ju billigare så.

 

ANEBY: Vi låg inte bra till och ville verkligen satsa på våra lärare

När HÖK 12 tecknades låg Aneby i Småland långt efter landets övriga kommuner när det gällde lärarlöner. Men en bra dialog mellan facket och kommunen, en vågad omorganisation och en vilja att satsa vände utvecklingen. Under 2012–2014 har lärarnas löner ökat med 12,44 procent. 

Aneby är en liten kommun i Småland och det är många som pendlar in och ut ur kommunen till närliggande orter som Jönköping. 

Liksom många andra små kommuner har Aneby haft svårt att behålla och locka behöriga lärare. Men i stället för att bara konstatera faktum har man valt att på riktigt försöka skapa förändring. 

– Vi fick till en bra dialog med arbetsgivarsidan för tre, fyra år sedan och har jobbat med att skapa en gemensam förståelsekarta över orsaker och konsekvenser av lärarbristen. Jag har lämnat in skrivelser där jag har visat hur vi ligger till i förhållande till andra kommuner, hur det ser ut i brist-ämnen som matte, NO och språk, och fått god respons. Redan 2012 inledde vi också samtal inför lönerevisionerna 2013 och 2014 – så att kommunen tidigt kunde börja tänka in lärarlönerna i kommande budgetar. Och det har gett resultat. Även om jag inte är nöjd så tycker jag att de har lyckats bra, berättar Lisbeth Hallgren, ombud för Lärarnas Riksförbund i Aneby. 

– Vi ville verkligen satsa på våra lärare och när vi jämförde oss utanför vårt eget län såg vi ju att vi inte låg bra till. Lönen ska uppmuntra duktiga medarbetare och göra oss till en attraktiv arbetsgivare i en tid där det blir hårdare och hårdare konkurrens om duktig arbetskraft, säger Lars-Erik Fälth (C), kommunstyrelseordförande i Aneby.

För att hantera den befolkningsminskning som skett i kommunen har man organiserat om skolverksamheten. Tre skolor har lagts ner och i dag har man fyra låg- och mellanstadieskolor och en högstadieskola.

I samband med nedläggningen satte man också upp ett nytt mål om 7,8 lärare per 100 elever och organiserade sig efter det. 

– Genom att flytta sjätteklassarna till högstadieskolan har vi lyckats få ihop heltidstjänster för lärarna och därmed är vi en attraktivare arbetsgivare. Hade vi haft F–6-skolor hade vi fått lägga ihop vissa ämnen för högstadielärarna och det hade gjort det svårt att rekrytera, berättar Lars-Erik Fälth. 

Har ni tvingats prioritera ner någon annan kommunal verksamhet? 

– Nej, det har vi faktiskt inte. Sen kan man väl säga att önskemålen från kommunens invånare, anställda och politiker ofta är mycket större än den ekonomiska ramen. Så prioriteringar får man ju göra, men att vi la ner tre skolor effektiviserade mycket, säger han. 

Aneby har också valt att satsa på de lärare som vill läsa in sin behörighet. Lärarna får betalt under studiedagarna och kommunen står också för resor och kurslitteratur.

– De är måna om att satsa på lärarna, så jag ser positivt på framtiden också, säger Lisbeth Hallgren. 

– Nu handlar det mycket om att låta lärarna vara lite kreativa, att de får jobba på andra sätt och utveckla sin verksamhet. Vi från politiken ska inte vara inne och peta i detaljer utan låta lärarna jobba i lugn och ro utifrån den profession de har, säger Lars-Erik Fälth.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera
Annons
Annons

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons