”IT är inte en frälsning”
I senaste numret av skolvärlden tar ni upp frågan om it i undervisningen. Den svenska storsatsningen behöver sannerligen belysas. Det gläder mig att se att ni inte bara framhåller fördelarna med it, samtidigt som jag upplever att ni missar en del viktiga poänger. Det som främst saknas är ämnesdidaktiska perspektiv på it i skolan. Liksom övrigt lärande i skolan skiljer sig tänkandet och lärandet mellan ämnen så olika som matematik, svenska och historia. Att visualisera användningen av olika matematiska formler, göra genreanalyser av hypertext och använda historiska databaser är mycket olika praktiker av it-användning i skolmiljö – med olika möjligheter och problem tydligt kopplade till de olika ämnena.
I min och tidigare internationell forskning av it i historieundervisningen kan jag se en del mer generella pedagogiska problem och möjligheter som förtjänar att framhållas när en-till-en-datorn blivit allt vanligare. Att använda datorn kan underlätta informationsinsamlingen och därigenom innebära vissa tidsvinster i undervisningen. Risken är emellertid att eleverna blir alltför bekväma i sin informationssökning och inte går till de bästa källorna utan de som är lättast att hitta – fenomenet har kallats ”path of least resistance”. En del i denna problematik finns belyst i studier av elevers användning av Google för att söka information. I studien ”In Google we trust” är det uppenbart att det är träfflistan och inte kvaliteteten på information som avgör elevernas val av websidor att besöka. Träff nummer ett och två är det som eleverna ser och klickar på – även när man lurar eleverna genom att lägga den ”bästa” träffen som nummer tio och nummer tio som ett. Dagens elever är bra på att använda Facebook, Twitter och Instagram, men inte nödvändigtvis bra på att använda andra typer av program. Att hitta rätt på internet är en utmaning för ämneskunskapen. Det är lätt att eleverna ”går vilse i cyberrymden”.
Tittar man på nyare forskning internationellt, och studier som jag själv och tidigare i samarbete med Lotta Vikström utfört, är det uppenbart att eleverna behöver stöd i sitt lärande (s k scaffolding) och i sin användning av it. För att hitta rätt behövs ämneskunskap. För att kunna ställa kvalificerade ”forskningsfrågor”, avgöra trovärdigheten i informationen på nätet och hitta bra information krävs kunskaper hos eleverna och ämnesdidaktisk kompetens hos läraren. Att söka och hantera historiska källor ställer främst krav på ämneskunskap – som sedan kan hjälpa eleverna att söka och finna information. Att bara släppa eleverna lös på nätet eller en uppsjö av olika alternativa sökvägar verkar ge sämre resultat. Det behövs mer forskning men det verkar som att it kan vara en tillgång när lärare har goda ämneskunskaper, men också att it kan förstärka problem i undervisningen. När tekniken inte fungerar eller undervisningen upplevs som tråkig är det lätt att istället hamna på beroendeframkallande sociala medier.
I historieundervisningen finns möjligheter för elever att snabbt med hjälp av olika digitala databaser göra avancerade historiska arbeten utifrån primärkällor. Digital historia kan användas för att stimulera elevaktivt lärande och historiskt tänkande. Att använda digitala arkiv istället för traditionella arkiv verkar påverka elevernas lärande och kunskapssyn. Tolkningar av enskilda texter och användningen av sekundärkällor (böcker) minskar till förmån för mer av kvantitativa bevis och ett större antal digitala primärkällor. Kanske innebär mer digitala data i skolan mer av statistik och mindre av humanistiska tolkningar?
Att it ska användas mycket i undervisningen har länge varit normen i Sverige. När jag började som lärare 1995 fick vi varje år fylla i hur mycket vi använt datorerna i undervisningen, inte till vad och med vilken betydelse för lärandet – hög användning ansågs automatiskt som bra. Tittar man på Kairos Futures studie om it i skolan ser vi att det främst är politiker och förvaltningsledning som är entusiastiska, inte lärare, föräldrar och elever. Att använda it i klassrummet idag är inte alltid uppskattat. Elever och lärare ser det allt mer som ett verktyg bland andra, inte en frälsning. It kan visserligen spara en del tid och möjliggöra nya saker, samtidigt är det mycket tidskrävande vad gäller planering och sårbart för tekniska störningar – vilket gör att lärare kan behöva ha två lektionsplaneringar, en digital och en analog, om tekniken fallerar. Uppenbarligen kan it inte ersätta läraren utan faktum är snarare det motsatta, lärarens ämneskunskap och stöd i lärandet är kanske viktigare än någonsin. Det är dags att vi i Sverige mer ingående och kritiskt granskar it i olika ämnen och inte förförs av marknadskrafter och vacker design.
Av Thomas Nygren
Forskare vid HUMlab, Umeå Universitet
Rekommenderad läsning
Kairos Future. it och digital kompetens i skolan. Available online: http://www.kairosfuture.com/publikationer/it-och-digital-kompetens-i-skolan
Pan, B., Hembrooke, H., Joachims, T., Lorigo, L., Gay, G., and Granka, L. (2007). In Google we trust: Users’ decisions on rank, position, and relevance. Journal of Computer-Mediated Communication, 12(3), article 3. http://jcmc.indiana.edu/vol12/issue3/pan.html
Friedman, A.M. World History Teachers’ Use of Digital Primary Sources: The Effect of Training. Theor. Res. Soc. Educ. 2006, 34, 124–141.
Tally, B.; Goldenberg, L.B. Fostering Historical Thinking with Digitized Primary Sources. J. Res. Tech. Educ. 2005, 31, 1–21.
Bass, R.; Rosensweig, R. Rewiring the History and Social Studies Classroom: Needs, Frameworks, Dangers, and Proposals. J. Educ. 1999, 181, 41–61.
Saye, J. W. & Brush, T. Scaffolding Critical Reasoning about History and Social Issues in Multi-Media Supported Learning Environments. Educ. Technol. Res. Dev. 2002, 50, 77–96
Swan, K. & Hofer, M. Technology in the Social Studies. In Handbook of Research in Social Studies Education; Levstik, L.S., Tyson, C.A., Eds.; Routledge: New York, USA, 2008; pp. 307–326.
Nygren, T. & Vikström, L., Treading Old Paths in New Ways: Upper Secondary Students Using a Digital Tool of the Professional Historian, Education Sciences, 2013, 3(1), 50-73 https://www.mdpi.com/journal/education
Nygren, T., Students writing history when using digital and traditional archives, Theory and Research in Social Education, submitted.
Milson, A. J. (2002). The internet and inquiry learning: Integrating medium and method in a sixth grade social studies classroom. Theory and Research in Social Education, 30(3), 330-353.