IUP:n ingen hyllvärmare
Mellanstadielärarna Ulrika Hjertzell och Mikaela Högskoog har gjort den individuella utvecklingsplanen till ett levande dokument i sitt dagliga arbete med eleverna. Det har resulterat i engagerade och kunskapsmedvetna elever och själva har de fått en jämnare arbetsbörda.
Målet – som ska uppnås
Aktivitet – hur ska jag arbeta för att nå målet (olika lärstilar)
Stöd – vilken hjälp behöver jag för att nå målet och från vem
Tidsplan – när målet ska vara nått
Mätmetod – hur ska jag visa att målet uppnåtts/hur ska kunskapen mätas
När Nacka kommun i år delade ut Fjädernpriset för nyskapande arbetssätt i förskola och skola var Ulrika Hjertzell och Mikael Högskoog två av pristagarna. De undervisar på mellanstadiet på Sågtorpsskolan i Nacka och fick priset för sitt arbete med att göra de individuella utvecklingsplanerna (IUP) till ett levande dokument i undervisningen.
– Vi ville att IUP:n skulle vara ett användbart verktyg, inte ytterligare en pålaga. Dessutom ska det vara ett aktivt dokument som inte bara fungerar som hyllvärmare mellan utvecklingssamtalen, säger Mikaela Högskoog.
Tidigare togs utvecklingsplanerna fram när det var dags för utvecklingssamtal, men de båda kollegorna upplevde att innehållet inte blev förankrat vare sig hos elever eller hos föräldrar. Så de skapade en digital IUP-plattform där elever, föräldrar och berörda lärare hela tiden kan gå in och ta del av innehållet.
– Eleverna formulerar målen tillsammans med oss och äger sina mål på ett helt annat sätt än tidigare. Att eleverna skulle vara delaktiga var en av utgångspunkterna, berättar Ulrika Hjertzell.
Hon och Mikaela startade projektet för 2,5 år sedan när eleverna gick i årskurs 4. Nu, sista termin på mellanstadiet, är eleverna helt inkörda på arbetssättet.
– Eleverna har blivit jättesäkra på sina egna mål och hur de ska jobba för att nå dit, berättar de båda lärarna.
En dag per termin ägnas helt åt IUP-arbetet. Dessförinnan har Ulrika och Mikaela aktualiserat kursplanens mål och förmågor och gett exempel på vad eleverna ska kunna i varje ämne. Eleverna skapar sina egna planer, formulerar sina mål, hur de ska arbeta för att uppnå dem och när målen ska vara uppnådda. Allt formuleras i det digitala dokumentet.
– Sen har vi en IUP-lektion varje vecka där eleverna jobbar mot sina egna mål, utvärderar målen och kanske visar oss att de uppnått dem. Det är också möjligt att skapa nya mål, säger Ulrika.
Mikaela tillägger:
– Tre mål prioriteras åt gången. Då blir det enkelt. När vi bara satte upp mål två gånger per läsår, inför utvecklingssamtalet, var vi mer måna om att alla ämnesbitar skulle vara med. Nu kommer allt med lite undan för undan.
Mot slutet av IUP-lektionen loggar eleverna vad de har gjort och om de behöver jobba med målet igen. Det blir tydligt för både lärare och föräldrar vad eleverna faktiskt har jobbat med.
– Om en elev haft samma mål länge i sin IUP kan vi kolla loggen tillsammans: ”titta, du har ju inte jobbat så mycket med det här”. Eller tvärtom:” se så mycket jobb du lagt ner, det är därför du behärskar området så bra”, säger Mikaela.
Föräldrarna uppmanas att gå in regelbundet och följa elevens utvecklingsplan. De båda lärarna menar att föräldrarna får betydligt mer insyn i skolarbetet nu. Än så länge är det inga av kollegorna på Sågtorpsskolan som har börjat arbeta på samma sätt.
– Många tror nog att det är ett större jobb att dra igång än det faktiskt är. Men den generella arbetsbelastningen i skolan är så hög att man värjer sig för det som är nytt, säger Ulrika.
Själva menar de att arbetssättet faktiskt sparar tid.
– Det blir ofta en arbetspuckel före IUP-skrivandet, den har ju slätats ut för oss. Vårt arbetssätt kräver en del förarbete inför IUP-dagen men vi tycker att vi får igen det sen, säger Mikaela.
Är det några elever som inte klarar det här arbetssättet?
– En del elever kräver mycket coachning på vägen och då får vi inte släppa ansvaret. Andra tror att de kan presterar på en högre nivå än de faktiskt gör, det är en konst att få eleverna att sätta realistiska mål. Samtidigt får vi inte missa att utmana de högpresterande eleverna, säger Mikaela.
Både hon och Ulrika upplever att deras arbetssätt har gett goda resultat.
– Vi har inga vetenskapliga belägg för det men ja, vi tycker att eleverna presterar mer nu. Eleverna får ett tydligt kunskapsfokus och är vetgiriga. De blir engagerade och tar ansvar för sitt lärande, säger Mikaela och Ulrika tillägger:
– Eleverna har blivit mer medvetna om hur de lär sig. De förstår varför de är i skolan och varför de ska lära sig något. Det är inte bara något som vi lärare pratar om utan de vet.