Annons
 - Carl-Johan Söder/SVT
Foto: Carl-Johan Söder/SVT

"Klass 9a är ett stort skämt"

Publicerad 8 mars 2011

Patrik Ekelöf avslutade sin förra krönika med orden "För övrigt anser jag att SVT borde skämmas!". Det framgick inte klart för alla varför han tycker detta. Här försöker han reda ut begreppen.

Fakta

Patrik Ekelöf


FOTO: KICKI NILSSON

Artikelförfattaren jobbar som lärare i engelska och tyska i år 7-9 på Mikaelskolan i Örebro.
 Han är inte en av de lärare som följts och coachats flitigast i serien, men ingår i arbetslag 9 och den uppmärksamme tittaren kan se honom skymta förbi ibland.

Varför borde SVT skämmas? Det kanske kräver sin förklaring. Med "SVT" menar jag: STRIX (som filmade) och SVT (som STRIX:s uppdragsgivare, ansvarig utgivare och utkablare av serien). Båda dessa företag innefattas i begreppet SVT i denna text. Det gör även "superpedagogerna" med ett undantag: Thomas. Honom respekterar jag både som människa och som pedagog.

Varför borde då SVT skämmas? Enkelt uttryckt: för att "Klass 9A" är ett stort skämt. Jag har gallrat ut några få exempel från serien som visar detta.

Stavros säger om en elev i avsnitt fyra "Hon är oinspirerad och inte motiverad. Det är ingen som tror på henne". Det som står efter ordet "det" i föregående mening är rent förtal mot oss som arbetslag. Huruvida det som står före "det" stämmer är mer öppet för tolkning, men jag kan garantera att vi gjort vårt allra bästa för att inspirera och motivera både denna elev och alla andra. Allt detta hade Stavros kunnat få reda på om han tvivlade. Han hade bara behövt fråga. Det gjorde han inte och sade det han sade inför kameran. Det sändes sedan utan att följas upp av dem som ansvarar. Stavros hann även dela ut ett MVG i bara farten.

Det dramatiska segmentet i avsnitt fem där Stavros är upprörd under Johnnys matematiklektion är inget annat än ett karaktärsmord av en lärare. Utfört av en lärare. Dramaturgin toppas med "Jag ska få hjärtinfarkt". Så blev det lyckligtvis inte, men trots viss efterredigering jämfört med den första versionen vi fick se för några veckor sedan, så smäller det på rätt bra ändå. Att sedan Stavros säger emot sig själv vad gäller kollegialitet, vem han egentligen är arg på, eller att han på att mästerligt sätt får med sig eleverna "mot" Johnny, lämnar jag fritt för tolkning för var och en. Trots detta kan jag lugna alla tittare och läsare med att Johnny mår bra och fortfarande undervisar på skolan.

En av nyckelscenerna i det första avsnittet är när NO-läraren Malin står och väntar på att sätta igång lektionen och ingen verkar lyssna på henne. Kameran hänger kvar i vad som känns som en evighet. Det som inte framgår av det som sändes på TV är att detta filmades under den första lektionen med fullt kamerateam, och att hon står och väntar på att superpedagogerna, teamet och eleverna ska sluta prata med och hälsa på varandra. Det framgår inte heller att en av Superpedagogerna inte har behagat komma in i klassrummet ännu, utan står kvar utanför och pratar.

I samma avsnitt lurar Gunilla elegant in Johnny med ett "Du är en vacker ung man…" för att sedan slå till skoningslöst vad gäller hans kränkande behandling av elever, machoattityd med mera. Johnny har redan själv fått redogöra för varför han sade som han gjorde och varför han "är som han är". Det intressanta här är att Gunillas coachning i avsnittet följs upp av att Stavros kommer in och pratar förtroligt, män emellan, med Johnny ett kort tag innan samtalet tonas ut. I "verkligheten" hann Thomas prata med Johnny däremellan. Något som filmades även det. Samtalet i korthet gick ut på att en upprörd Johnny förklarade, och i viss mån försvarade, sin "machoattityd" med att det "fungerar på den här typen av skola". Thomas ställde då två frågor: "Tycker du att jag är macho?", på vilken Johnny svarade "Nej!" och Thomas följde därefter upp med "Och vilken skola jobbar jag på" och Johnny svarade "Rinkeby" och kände hur poletten trillade ner och lugnade därefter ner sig något. Detta klipptes bort.

I avsnitt fem besöker Gunilla rektor Elisabeth och berättar i upprörda ordalag hur Henrik haft nationellt prov i engelska med eleverna i sin grupp. Hon säger något i stil med att "Han läser frågorna! Han läser till och med svaren för dem!". Vad hon eventuellt inte visste om är att de elever som går i Henriks grupp generellt sett ligger långt från att nå målen i engelska. Därför skulle det vara föga meningsfullt att bara låta dem öva (ja, det var en övning – inte ett prov) "på riktigt", eftersom chansen att de skulle få ut något av det skulle vara försvinnande liten. Han försökte alltså "coacha" eleverna. Eller så visste Gunilla om det. Som man frågar får man svar sägs det. Gunilla frågade inte, men konstaterade inför rektor och en miljon tittare att "på den nivån är det" och "det är så att man tar sig för pannan!".

SVT informerar oss i början av november att de tycker att vi borde ha ett extra föräldramöte med klass 9A: "För att vi ska kunna träffas och prata lite: ni lärare, pedagogerna, produktionen och föräldrarna. Vi bjuder på fika". Arbetslaget kallar därför till ett föräldramöte som SVT vill att vi ska inleda och som enligt avstämningssnacket fem minuter innan, ska bestå av: "information från er lärare – information från pedagogerna – fika och mingel med föräldrarna". Vad som sedan händer har ni redan sett på TV i avsnitt fem och sex. Vad de inte riktigt fick plats med i det som kablades ut, är bland andra att Therése, i egenskap av klassföreståndare, pratade rätt länge om att klass 9A kan fungera bra på individnivå, men att de snarare stjälper än hjälper varandra som grupp. Att ha med det i sändningen skulle väl nyansera för mycket när Gunilla sedan ska informera om att det finns elever som inte kan formulera sig trots åtta år i svensk skola. Hon verkar glömma att inte alla elever har gått åtta år i svensk skola. Att inte alla elever har gått i skola i åtta år över huvud taget. Sedan följer Stavros upp och jämför sjuorna i sina profilklasser med våra nior. Våra är "mycket sämre”. Harmagedonstämningen hänger med ens i luften, detta tack vare att Stavros inte vill vara "falsk profet". Den är nästan lika ödesmättad i TV-rutan som den var i sal 9:1 i slutet av november under det som vi kallar "bombmötet". En stämning som SVT måste hedras för att de lyckas återge så verklighetsnära. Att det sedan i efterhand redigerats in ett litet förklarande "i fysik och matte"-pålägg från Stavros (jämfört med den första versionen som vi fick se för några veckor sedan), vad gäller hans kanonader, drunknar konstigt nog nästan i allt oljud. Inte ens Gunillas i efterhand inklippta hyllning av oss: "det här är riktiga hjältar" dämpar den ringande tonen i öronen efter de didaktiska domedagsbomberna.

Vi, lärare, och eleverna får se förhandsexemplar av avsnitten och generellt kan man väl säga att avsnitt fyra och fem är de som förorsakat flest reaktioner. Såväl lärare, som elever och föräldrar har framfört dessa till SVT och ibland har det lett till att scener klippts om, eller, till och med, klippts bort. Andra gånger har man förklarat att man tänker köra på den befintliga redigeringen. Med tanke på att det finns kontrakt med allas våra underskrifter uppe i Stockholm kan man väl visserligen ha synpunkter, men inte kunna kräva att man ska få gehör för dem. Men när de däremot lovar en upprörd förälder att scener som målar upp en felaktig bild av dennes barn, ska klippas bort och sedan likt förbenat sänder avsnittet och dessa är med så tar man antingen inte sitt ord eller sitt jobb på allvar.

När SVT började "uppvakta" oss och ett antal andra skolor för ett drygt år sedan sades det att "vi vill med serien visa vad man kan åstadkomma med befintliga resurser genom coachning. För att på så sätt stärka personalen och därigenom höja resultaten.". Det var det vi "signed up for". Det var inte det jag upplevde i höstas under inspelningen. Det är definitivt inte det jag ser på bästa sändningstid på måndagar nu. Nu ser jag ett "inkompetent" arbetslag och två superpedagoger som kommit till barnens undsättning. Svart och vitt. Ont och gott. Fiktion inte fakta.

SVT borde skämmas.

Allt gott!

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

Debatt

Bäst hade varit om alla ensamkommande barn och ungdomar kunde få synas som Ibrahim syntes i tv i lördags. Så kommer det inte att bli, men våra medlemmar ser dem varje dag och säger: ”om ni kunde se vad vi ser, då skulle ni se en massa andra som Ibrahim”, skriver Åsa Fahlén och Heike Erkers i en gemensam debattartikel.

Kommentera
Annons
Annons
Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Ny rapport

Den statliga kommittén ESO riktar kritik mot New Public Management och drar slutsatsen att skolan bör återförstatligas, i en ny rapport om offentlig styrning.

Annons
Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Studiero

Alliansen vill skärpa skollagen så att våldsamma elever snabbt ska kunna stängas av.
– Det är jätteviktigt att offret skyddas vid övergrepp, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Lärarlönelyftet

Det är dags för omgång två av Lärarlönelyftet. Nu riktar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kritik mot lärarfacken och kommunerna för bristande transparens i det lokala lönearbetet.

Annons
Annons
Plugga till lärare – och få betalt

Plugga till lärare – och få betalt

Lärarsatsning

Huvudmännen i Dalaregionen ska pröva ett nytt sätt att rekrytera lärare tillsammans med Högskolan Dalarna. Blivande lärare ska kunna plugga och jobba samtidigt och få lön från huvudmännen.
– Vi måste ta vårt ansvar för lärarrekryteringen, säger Inga-Lena Spansk, grundskolechef i Mora.

Annons
Nivån för låg på språkintroduktion

Nivån för låg på språkintroduktion

Nyanlända

Skolpersonal fokuserar på vad elever på språkintroduktion saknar, i stället för att utveckla deras befintliga kunskaper. Därför tar det lång tid för elever att komma vidare, enligt en ny granskning.
– Mer pengar finns inte. Lärare behöver bättre förutsättningar i stället, säger Anna Kaya, vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Våga vara lärare
Ta tillbaka makten i klassrummet

Ta tillbaka makten i klassrummet

Våga vara lärare

Under de senaste decennierna har lärarnas ställning kontinuerligt försvagats. I dag är det många lärare som känner sig starkt ifrågasatta som yrkespersoner trots att de bara försöker göra sitt jobb.

”Lärarna har redan de verktyg  som behövs”

”Lärarna har redan de verktyg som behövs”

Kommentar

Lärare har ett omfattande tillsynsansvar över sina elever, men också en skyldighet att ingripa mot elever som uppträder stökigt.
– Ibland kan det vara svårt att förena de båda uppgifterna, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck.

Tretton ordningsfrågor

Tretton ordningsfrågor

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.

Annons
Annons
Annons