Annons
Foto: Carl-Johan Söder/SVT

"Klass 9a är ett stort skämt"

Publicerad 8 mars 2011

Patrik Ekelöf avslutade sin förra krönika med orden "För övrigt anser jag att SVT borde skämmas!". Det framgick inte klart för alla varför han tycker detta. Här försöker han reda ut begreppen.

Fakta

Patrik Ekelöf


FOTO: KICKI NILSSON

Artikelförfattaren jobbar som lärare i engelska och tyska i år 7-9 på Mikaelskolan i Örebro.
 Han är inte en av de lärare som följts och coachats flitigast i serien, men ingår i arbetslag 9 och den uppmärksamme tittaren kan se honom skymta förbi ibland.

Varför borde SVT skämmas? Det kanske kräver sin förklaring. Med "SVT" menar jag: STRIX (som filmade) och SVT (som STRIX:s uppdragsgivare, ansvarig utgivare och utkablare av serien). Båda dessa företag innefattas i begreppet SVT i denna text. Det gör även "superpedagogerna" med ett undantag: Thomas. Honom respekterar jag både som människa och som pedagog.

Varför borde då SVT skämmas? Enkelt uttryckt: för att "Klass 9A" är ett stort skämt. Jag har gallrat ut några få exempel från serien som visar detta.

Stavros säger om en elev i avsnitt fyra "Hon är oinspirerad och inte motiverad. Det är ingen som tror på henne". Det som står efter ordet "det" i föregående mening är rent förtal mot oss som arbetslag. Huruvida det som står före "det" stämmer är mer öppet för tolkning, men jag kan garantera att vi gjort vårt allra bästa för att inspirera och motivera både denna elev och alla andra. Allt detta hade Stavros kunnat få reda på om han tvivlade. Han hade bara behövt fråga. Det gjorde han inte och sade det han sade inför kameran. Det sändes sedan utan att följas upp av dem som ansvarar. Stavros hann även dela ut ett MVG i bara farten.

Det dramatiska segmentet i avsnitt fem där Stavros är upprörd under Johnnys matematiklektion är inget annat än ett karaktärsmord av en lärare. Utfört av en lärare. Dramaturgin toppas med "Jag ska få hjärtinfarkt". Så blev det lyckligtvis inte, men trots viss efterredigering jämfört med den första versionen vi fick se för några veckor sedan, så smäller det på rätt bra ändå. Att sedan Stavros säger emot sig själv vad gäller kollegialitet, vem han egentligen är arg på, eller att han på att mästerligt sätt får med sig eleverna "mot" Johnny, lämnar jag fritt för tolkning för var och en. Trots detta kan jag lugna alla tittare och läsare med att Johnny mår bra och fortfarande undervisar på skolan.

En av nyckelscenerna i det första avsnittet är när NO-läraren Malin står och väntar på att sätta igång lektionen och ingen verkar lyssna på henne. Kameran hänger kvar i vad som känns som en evighet. Det som inte framgår av det som sändes på TV är att detta filmades under den första lektionen med fullt kamerateam, och att hon står och väntar på att superpedagogerna, teamet och eleverna ska sluta prata med och hälsa på varandra. Det framgår inte heller att en av Superpedagogerna inte har behagat komma in i klassrummet ännu, utan står kvar utanför och pratar.

I samma avsnitt lurar Gunilla elegant in Johnny med ett "Du är en vacker ung man…" för att sedan slå till skoningslöst vad gäller hans kränkande behandling av elever, machoattityd med mera. Johnny har redan själv fått redogöra för varför han sade som han gjorde och varför han "är som han är". Det intressanta här är att Gunillas coachning i avsnittet följs upp av att Stavros kommer in och pratar förtroligt, män emellan, med Johnny ett kort tag innan samtalet tonas ut. I "verkligheten" hann Thomas prata med Johnny däremellan. Något som filmades även det. Samtalet i korthet gick ut på att en upprörd Johnny förklarade, och i viss mån försvarade, sin "machoattityd" med att det "fungerar på den här typen av skola". Thomas ställde då två frågor: "Tycker du att jag är macho?", på vilken Johnny svarade "Nej!" och Thomas följde därefter upp med "Och vilken skola jobbar jag på" och Johnny svarade "Rinkeby" och kände hur poletten trillade ner och lugnade därefter ner sig något. Detta klipptes bort.

I avsnitt fem besöker Gunilla rektor Elisabeth och berättar i upprörda ordalag hur Henrik haft nationellt prov i engelska med eleverna i sin grupp. Hon säger något i stil med att "Han läser frågorna! Han läser till och med svaren för dem!". Vad hon eventuellt inte visste om är att de elever som går i Henriks grupp generellt sett ligger långt från att nå målen i engelska. Därför skulle det vara föga meningsfullt att bara låta dem öva (ja, det var en övning – inte ett prov) "på riktigt", eftersom chansen att de skulle få ut något av det skulle vara försvinnande liten. Han försökte alltså "coacha" eleverna. Eller så visste Gunilla om det. Som man frågar får man svar sägs det. Gunilla frågade inte, men konstaterade inför rektor och en miljon tittare att "på den nivån är det" och "det är så att man tar sig för pannan!".

SVT informerar oss i början av november att de tycker att vi borde ha ett extra föräldramöte med klass 9A: "För att vi ska kunna träffas och prata lite: ni lärare, pedagogerna, produktionen och föräldrarna. Vi bjuder på fika". Arbetslaget kallar därför till ett föräldramöte som SVT vill att vi ska inleda och som enligt avstämningssnacket fem minuter innan, ska bestå av: "information från er lärare – information från pedagogerna – fika och mingel med föräldrarna". Vad som sedan händer har ni redan sett på TV i avsnitt fem och sex. Vad de inte riktigt fick plats med i det som kablades ut, är bland andra att Therése, i egenskap av klassföreståndare, pratade rätt länge om att klass 9A kan fungera bra på individnivå, men att de snarare stjälper än hjälper varandra som grupp. Att ha med det i sändningen skulle väl nyansera för mycket när Gunilla sedan ska informera om att det finns elever som inte kan formulera sig trots åtta år i svensk skola. Hon verkar glömma att inte alla elever har gått åtta år i svensk skola. Att inte alla elever har gått i skola i åtta år över huvud taget. Sedan följer Stavros upp och jämför sjuorna i sina profilklasser med våra nior. Våra är "mycket sämre”. Harmagedonstämningen hänger med ens i luften, detta tack vare att Stavros inte vill vara "falsk profet". Den är nästan lika ödesmättad i TV-rutan som den var i sal 9:1 i slutet av november under det som vi kallar "bombmötet". En stämning som SVT måste hedras för att de lyckas återge så verklighetsnära. Att det sedan i efterhand redigerats in ett litet förklarande "i fysik och matte"-pålägg från Stavros (jämfört med den första versionen som vi fick se för några veckor sedan), vad gäller hans kanonader, drunknar konstigt nog nästan i allt oljud. Inte ens Gunillas i efterhand inklippta hyllning av oss: "det här är riktiga hjältar" dämpar den ringande tonen i öronen efter de didaktiska domedagsbomberna.

Vi, lärare, och eleverna får se förhandsexemplar av avsnitten och generellt kan man väl säga att avsnitt fyra och fem är de som förorsakat flest reaktioner. Såväl lärare, som elever och föräldrar har framfört dessa till SVT och ibland har det lett till att scener klippts om, eller, till och med, klippts bort. Andra gånger har man förklarat att man tänker köra på den befintliga redigeringen. Med tanke på att det finns kontrakt med allas våra underskrifter uppe i Stockholm kan man väl visserligen ha synpunkter, men inte kunna kräva att man ska få gehör för dem. Men när de däremot lovar en upprörd förälder att scener som målar upp en felaktig bild av dennes barn, ska klippas bort och sedan likt förbenat sänder avsnittet och dessa är med så tar man antingen inte sitt ord eller sitt jobb på allvar.

När SVT började "uppvakta" oss och ett antal andra skolor för ett drygt år sedan sades det att "vi vill med serien visa vad man kan åstadkomma med befintliga resurser genom coachning. För att på så sätt stärka personalen och därigenom höja resultaten.". Det var det vi "signed up for". Det var inte det jag upplevde i höstas under inspelningen. Det är definitivt inte det jag ser på bästa sändningstid på måndagar nu. Nu ser jag ett "inkompetent" arbetslag och två superpedagoger som kommit till barnens undsättning. Svart och vitt. Ont och gott. Fiktion inte fakta.

SVT borde skämmas.

Allt gott!

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Föräldrarna: Skolan brister i stöd till barn med NPF

Elevhälsa

8 av 10 föräldrar till barn med NPF svarar i en ny undersökning att barnen inte får det stöd de behöver i skolan.
– Våra medlemmar larmar om att det går åt fel håll, säger Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention.

Annons
Annons

Ministern om nya OECD-rapporten: ”Positivt”

Rapport

En ny OECD-rapport visar att regeringens åtgärder i skolan har börjat ge resultat. Men mycket finns kvar att uträtta för lärarna, menar minister Helene Hellmark Knutsson.

Annons

Två timmar mentorskap i veckan för nya lärare

Ny i yrket

Alla nya lärare i Mjölby kommun erbjuds ett gediget introduktionsprogram med två timmars avsatt tid för mentorskap varje vecka.

”Elever måste ta ansvar för studieron”

Ordning & reda

Skriv in i läroplanerna att elever ska visa respekt för sina lärare. Det förslår Skolkommissionen.
– Elever har ett ansvar att uppträda respektfullt mot lärare och för att anstränga sig för att skapa en god skolmiljö, säger Skolkommissionens yngsta ledamot Erik Blom.

Annons
Annons

Stora skillnader i lärarbrist mellan länen

Ojämlikt

Lärarbristen är fortsatt hög. Men de regionala skillnaderna är stora.
– Huvudmännen gör väldigt olika insatser, säger Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.

Annons

Kommuner kritiseras: För dåliga på att locka lärare

Rapport

Kommunerna behöver bli bättre på att locka till sig behöriga och erfarna lärare på skolor med stora behov. Det visar en ny rapport av Skolinspektionen.

Miljardsatsning ska göra skolan mer jämlik

Utsatta skolor

Regeringen vill satsa ytterligare 1,5 miljarder för att göra skolan mer jämlik. Pengarna är tänkta att främst gå till utsatta skolor.
– Detta är någonting vi verkligen behöver, säger Eva Norman Persson, grundskolelärare i Malmö.

Så stöttar du särskilt begåvade elever

Webb-tv

Särskilt begåvade elever har hög inlärningsförmåga och mår bra av utmaningar men det är inte ovanligt att de har svårt att klara skolan, för att de vill passa in eller för att de tappat lusten att lära.
– Sverige är ett u-land när det gäller att stötta de här eleverna, säger läraren och specialpedagogen Mona Liljedahl.

”Valfriheten ger lärarna makt”

Debatt

”Valfrihetsreformen rör inte bara elever och föräldrar. Också lärare har fått en kraftigt ökad valfrihet – och makt”, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

Kommentera

Kritik mot programmering på matten

Digitalisering

Programmeringens intåg på matematiklektionerna kommer göra att eleverna lär sig mindre matte, befarar Mattecentrums generalsekreterare Karolina Lisslö.
– Eleverna behöver mer mattetid, inte mindre, menar hon.

Formativ bedömning positivt för elever – men svårt för lärare

Ny forskning visar att formativ bedömning påverkar elevernas lärande positivt. Men arbetssättet är desto mer komplicerat för lärarna.
– Det är väldigt komplext att genomföra formativ bedömning, säger Charlotta Vingsle som ligger bakom studien.

 

Nationella prov

”Nationella proven håller inte internationell standard”

Debatt

De exempeltexter till nationella proven som lärare använder sig av för att bedöma elevernas skriftliga förmåga i engelska håller inte den nivå som Skolverket säger att den ska göra. Det menar lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz som på olika sätt har granskat nivåerna. 

Kommentera

Efter granskningen av proven: ”Oroväckande”

Nationella prov

När lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz granskade de nationella proven i engelska märkte de att de inte höll internationell standard.
– Det är minst sagt oroväckande, säger Patricia Diaz.
Nu försvarar den provansvarige vid Göteborgs universitet arbetsrutinerna kring proven.

”Detta grundar sig i ett systemfel”

Nationella prov

Debatten om att de nationella proven inte håller internationell standard har fått stort medhåll bland många av landets lärare.
Svante Tideman, vice ordförande för LR, kräver en förändring.
– Uppenbarligen är det inte är tillräckligt bra. Det här håller inte, säger han.

Mer än var tionde skola bryter mot NP-reglerna

Fusk

De allra flesta skolor hanterar de nationella proven på rätt sätt, visar Skolinspektionens oanmälda granskning.
Men på 15 procent av skolorna förekommer brister i hanteringen.

Kravet: Satsa en miljard på NPF-lyft

Satsa på en nationell utbildning för lärare och annan skolpersonal om elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden kräver, tillsammans med en rad andra organisationer, att regeringen avsätter en NPF-miljard i höstens budget.

Regeringen föreslår obligatorisk prao

SYV

Regeringen vill återinföra obligatorisk prao i årskurs 8 och 9.
– Det kan bli bra men det gäller att se till att det blir en kvalitativ prao, säger vägledaren Lena Hartvigsson.

Tre av fyra elever i farozonen saknade särskilt stöd

Särskilt stöd

Underkända betyg i sexan följer ofta med till nian, visar en analys som Skolverket gjort. Men trots det är det långt ifrån alla elever som fått särskilt stöd.
– Förvånansvärt, då följer man inte skollagen, säger Wern Palmius, rådgivare på SPSM. 

”Omöjligt att smörja lärare”

Mutor

Diskussionen om mutor går i skolavslutningstider medan elever delar ut glasskålar och delikatesskorgar till sina lärare.
– Det behöver inte vara olagligt för att vara olämpligt, säger Natali Phalén, generalsekreterare på Institutet mot mutor.

Hur kan vi vända på utvecklingen för lärarprofessionen?

Blogg

Menar man allvar med professionerna i skolan måste man våga släppa taget och ge dem reellt inflytande över kvaliteten i sin yrkesutövning, över vad som krävs för att bli lärare, lärarutbildningarna och fortbildningsstrukturer. Det skriver Per Kornhall i sin blogg.

M-förslaget: Filialer till populära skolor

Politik

Satsa på filialer till eftertraktade skolor i socioekonomiskt missgynnade förorter, för att locka elever från hela staden. Det föreslår Moderaterna i Stockholm.

­

Utredaren: Inför legitimation för yrkeslärare

Behörighet

Lärare i yrkesämnen ska omfattas av legitimationskravet. Det föreslår regeringens utredare Björn Åstrand.
Modersmålslärare ska däremot även fortsättningsvis vara undantagna kravet.

Avslutning i kyrkan ämne för forskning

Forskning

Varje år dyker den upp som en objuden gäst: debatten om skolavslutningar i kyrkan.
Nu vill forskaren Viktor Aldrin ersätta åsikterna i ämnet med fakta – om åsikterna.

Utredaren: Skolan måste bli mer flexibel

Nyanlända

Mer lovskola, nationellt bedömningsstöd och inga fler F. Det är några av förslagen i utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser.
– Positivt överlag men det finns risker, säger Josefin Nilsson vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Bra resultat när elever får lära elever

Metod

Läraren Amra Dzindo jobbar aktivt med lärosättet ”Barn lär barn”.
En metod som utgår från att elever i år 6 lär elever i lägre årskurser, och det har visat sig ge goda resultat.
– När eleverna förklarar för varandra förstår de själva bättre, säger hon.

”Ha ett riktigt skönt sommarlov, alla geniala och galna lärare”

Debatt

”Nu träder Sveriges lärare snart in i en välförtjänt viloperiod för att återhämta sig och jag vill önska alla kollegor runt om i landet en lång och glad sommar. Kom tillbaka starka och rustade inför höstterminen till världens viktigaste yrke så vi kan fortsätta att forma framtiden”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera

Två av tre syvare saknar stöd från sin rektor

Syv

Två av tre studie- och yrkesvägledare saknar stöd från sin rektor.
En undersökning som Lärarnas Riksförbund har gjort visar att yrkesgruppens uppdrag är spretigt och att det prioriteras lågt av arbetsgivarna.

Snabbspår för nyanlända lärare

Hinder på vägen i snabbspåret

Nyanlända

Genom snabbspåret för nyanlända lärare tar deltagarna ett första steg mot ett jobb som lärare i sitt nya land.
Men återstoden av vägen kan se väldigt olika ut – en del har målet inom räckhåll, för andra är vägen betydligt längre.
På Stockholms univer­sitet gör man det man kan för att lotsa de nyanlända lärarna hela vägen mot målet.

Språket placerar deltagarna i ”tomrummet”

Nyanlända

Många är nöjda med snabbspåret, säger Gunilla Oredsson Blomberg, samordnare för snabbspåret vid Stockholms universitet.
– Men syftet med satsningen är att få fler legitimerade lärare. Om bara några få når hela vägen fram kan man inte säga att satsningen varit lyckad.
Nu försöker man fylla ”tomrummet” som uppstått efter kursen.

Prisregn över Skolvärlden

Inom loppet av två veckor har Skolvärlden fått ta emot två prestigefyllda priser för sitt innehåll.
– Det är jättekul att våra artiklar och vårt arbete uppskattas. Det gör att vår ambition att skapa ännu bättre innehåll för svenska lärare och syvare fortsätter att växa, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Minimalt intresse för betyg i fjärde klass

Betyg

Endast tolv skolor har anmält intresse till att testa betyg i fyran. Betygsforskaren Alli Klapp är inte förvånad.
– Det behövs snarare fler utbildade lärare och fler specialpedagoger, inte mer betyg, säger hon.

Han tar över SPSM

Särskilt stöd

Fredrik Malmberg presenteras idag som ny generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten.
– Ungefär hälften av landets skolor är otillräckliga när det kommer till särskilt stöd, säger han.

Lärarna vädjar om böcker på Facebook

Läromedel

Pengarna till läromedel räckte inte på skolan. Då gick lärarna ut på Facebook och vädjade bland kollegor att skänka böcker till dem.
– Vi har fått många reaktioner. Väldigt många känner igen sig, säger läraren Marie Persson.

Skolan med 25 elever och 25 olika lösningar

Särskilt stöd

På Pusselbitens skola har man lyckats skräddarsy verksamheten efter varje elevs behov.
– Vi kan tänka lite utanför boxen, säger Navid Ghannad, skolans ordförande.

UKÄ: Därför hoppar fler av utbildningen

Lärarutbildningen

Sverige behöver fler lärare. Men med fler platser på lärarutbildningen följer lägre betygsnivå på de antagna, och fler avhopp, enligt UKÄ:s nya årsrapport.

Här blir lärarna starkare med gemensam fortbildning

Ämnesfortbildning

För sällan eller kanske inte alls. En majoritet av lärarna får för lite ämnesfortbildning. I nordvästra Skåne går några kommuner mot strömmen – och arrangerar gemensamma studiedagar. 

”Ge lärare samma villkor att sätta rättvisa betyg”

"Snällbetyg"

Relationen mellan NP-resultat och betyg fortsätter väcka debatt. Gymnasieläraren Anna-Catherine Ernehall menar att innan man kan diskutera rättvisa och likvärdiga betyg måste man se till att lärare ges likvärdiga förutsättningar för arbetet med de nationella proven.

Heltidsmentorer frigör lärare: Fått nytändning

Arbetsmiljö

På Enskede gårds gymnasium i Stockholm får lärarna vara lärare, tack vare införandet av separata mentorer.
– Jag hinner ägna mig åt mina ämnen och mina elevers kunskapsutveckling, säger läraren Anna Graan.

Ha koll på lagen – och slipp oron för att bli anmäld

Våga vara lärare

Med bättre koll på juridiken slipper lärare onödig oro. Maria Refors Legge utbildar studenter på lärarutbildningen och tycker att alla lärare borde kunna lagen bättre – för sin egen skull.

”De som kommer hit sent har det tuffast”

Nyanlända elever

Resultatgapet mellan inrikes och utrikes födda elever har ökat drastiskt sedan 2008. En orsak är att de invandrade eleverna är äldre.
– Jag tror att vi måste våga prioritera och fundera på om vi använder tiden på bästa sätt, säger Ebba Östlin som utreder åtgärder för elever som kommit sent till Sverige.

Striden om de religiösa friskolorna

Religiösa friskolor

I Sverige finns det 7 000 grund- och gymnasieskolor. Drygt 70 av dem är religiösa. Det är om dem skoldebatten nu är som hetast.

”Svenska modellen är ovanlig i Europa”

Religiösa skolor

I bland annat Finland och Tyskland väljer föräldrarna religionsämne till sina barn utifrån sin egen religionstillhörighet.
– Det finns en gemensam läroplan som gäller för alla. Men den färgas av respektive bekännelse, säger universitetslektor Viktor Aldrin vid Högskolan i Borås.

Lärares löneutveckling över snittet för 2017

Lärarlöner

Lärarnas löneutveckling de senaste tre månaderna ligger högre än snittökningen i landet.
– Den statliga insatsen är bra, men det krävs mer av de som i dagsläget är huvudmän, säger LR:s Åsa Fahlén.

Fyra krav som gör lärmiljön bättre

Lärmiljöer

Den typiska skolbyggnaden motarbetar skolans målsättningar, enligt arkitekten Anna Törnquist, som jobbat med lärmiljöer sedan 70-talet.

Fler nyanlända byter skola för att lära sig bättre svenska

Nyanlända

Byt skola och lär dig svenska bättre och fortare.
Så resonerar flera nyanlända elever i Blekinge som väljer skola utifrån var de tror att de har bäst chans att lära sig språket.

Så hjälper du elever med talrädsla

Talrädsla

Ta det i små, små steg under trygga förhållanden, ge eleverna konkreta verktyg och träna lyssnarna. Det är några saker du kan göra för att hjälpa talrädda elever, säger läraren Daniel Sundin. 
En sak ska du absolut inte göra: Låta eleven slippa undan.

Bästa läraren: Man kan inte tävla i lärarskap

Lärarpris

Mellanstadieläraren Joakim Björkman började lärarutbildningen som fyrtioåring – nu är han bäst i Sverige, eller kanske hela världen. I alla fall om Skolvärlden får tro 4A som nominerade honom till Lilla Aktuellts pris ”Min lärare” 2017. 

Så ska elever lära sig att granska källor

Källkritik

Det är glest med skolmaterial som fokuserar på funktionell källkritik.
Därför har ett nytt projekt satts igång för att ta fram nya hjälpmedel och möta det ökade behovet.                      

Grupper för elever med behov av särskilt stöd skrotas

Elevstöd

Merparten av Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning kommer att läggas ner snart.
– Det är ett förfärligt ogenomtänkt beslut, säger specialläraren Peter Boström.

Läraren: Märklig debatt om betygen

Snällbetyg

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.

15 egenskaper en lärare ska ha – enligt arbetsgivarna

Lista

Här är de 15 egenskaper och förhållningssätt som efterfrågas flitigast i jobbannonser för lärare – just nu.

Per Måhl: ”Därför är relativa betyg inget bra alternativ”

Debatt

”Förstår kritikerna skillnaden mellan kunskapsrelaterade och relativa betyg?”, frågar sig betygsexperten Per Måhl och visar på exempel varför relativa betyg inte är något bra alternativ.

Kommentera

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet

Arbetsmiljö

Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem. ”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.

860 idrottslärare saknas inför 2019

Idrott och hälsa

Om regeringens förslag om 100 timmar mer idrott i grundskolan ska bli verklighet krävs fler platser på lärarutbildningen.
– Det måste tillsättas resurser. Vi är bara en viss mängd idrottslärare, och vi kämpar redan med det vi har, säger ämnesläraren Daniel Gomejzon.

SO-läraren: Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

Debatt

”Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart?” SO-läraren Christian Fexe förklarar hur han får det att fungera.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons