Annons
Foto: Carl-Johan Söder/SVT

"Klass 9a är ett stort skämt"

Publicerad 8 mars 2011

Patrik Ekelöf avslutade sin förra krönika med orden "För övrigt anser jag att SVT borde skämmas!". Det framgick inte klart för alla varför han tycker detta. Här försöker han reda ut begreppen.

Fakta

Patrik Ekelöf


FOTO: KICKI NILSSON

Artikelförfattaren jobbar som lärare i engelska och tyska i år 7-9 på Mikaelskolan i Örebro.
 Han är inte en av de lärare som följts och coachats flitigast i serien, men ingår i arbetslag 9 och den uppmärksamme tittaren kan se honom skymta förbi ibland.

Varför borde SVT skämmas? Det kanske kräver sin förklaring. Med "SVT" menar jag: STRIX (som filmade) och SVT (som STRIX:s uppdragsgivare, ansvarig utgivare och utkablare av serien). Båda dessa företag innefattas i begreppet SVT i denna text. Det gör även "superpedagogerna" med ett undantag: Thomas. Honom respekterar jag både som människa och som pedagog.

Varför borde då SVT skämmas? Enkelt uttryckt: för att "Klass 9A" är ett stort skämt. Jag har gallrat ut några få exempel från serien som visar detta.

Stavros säger om en elev i avsnitt fyra "Hon är oinspirerad och inte motiverad. Det är ingen som tror på henne". Det som står efter ordet "det" i föregående mening är rent förtal mot oss som arbetslag. Huruvida det som står före "det" stämmer är mer öppet för tolkning, men jag kan garantera att vi gjort vårt allra bästa för att inspirera och motivera både denna elev och alla andra. Allt detta hade Stavros kunnat få reda på om han tvivlade. Han hade bara behövt fråga. Det gjorde han inte och sade det han sade inför kameran. Det sändes sedan utan att följas upp av dem som ansvarar. Stavros hann även dela ut ett MVG i bara farten.

Det dramatiska segmentet i avsnitt fem där Stavros är upprörd under Johnnys matematiklektion är inget annat än ett karaktärsmord av en lärare. Utfört av en lärare. Dramaturgin toppas med "Jag ska få hjärtinfarkt". Så blev det lyckligtvis inte, men trots viss efterredigering jämfört med den första versionen vi fick se för några veckor sedan, så smäller det på rätt bra ändå. Att sedan Stavros säger emot sig själv vad gäller kollegialitet, vem han egentligen är arg på, eller att han på att mästerligt sätt får med sig eleverna "mot" Johnny, lämnar jag fritt för tolkning för var och en. Trots detta kan jag lugna alla tittare och läsare med att Johnny mår bra och fortfarande undervisar på skolan.

En av nyckelscenerna i det första avsnittet är när NO-läraren Malin står och väntar på att sätta igång lektionen och ingen verkar lyssna på henne. Kameran hänger kvar i vad som känns som en evighet. Det som inte framgår av det som sändes på TV är att detta filmades under den första lektionen med fullt kamerateam, och att hon står och väntar på att superpedagogerna, teamet och eleverna ska sluta prata med och hälsa på varandra. Det framgår inte heller att en av Superpedagogerna inte har behagat komma in i klassrummet ännu, utan står kvar utanför och pratar.

I samma avsnitt lurar Gunilla elegant in Johnny med ett "Du är en vacker ung man…" för att sedan slå till skoningslöst vad gäller hans kränkande behandling av elever, machoattityd med mera. Johnny har redan själv fått redogöra för varför han sade som han gjorde och varför han "är som han är". Det intressanta här är att Gunillas coachning i avsnittet följs upp av att Stavros kommer in och pratar förtroligt, män emellan, med Johnny ett kort tag innan samtalet tonas ut. I "verkligheten" hann Thomas prata med Johnny däremellan. Något som filmades även det. Samtalet i korthet gick ut på att en upprörd Johnny förklarade, och i viss mån försvarade, sin "machoattityd" med att det "fungerar på den här typen av skola". Thomas ställde då två frågor: "Tycker du att jag är macho?", på vilken Johnny svarade "Nej!" och Thomas följde därefter upp med "Och vilken skola jobbar jag på" och Johnny svarade "Rinkeby" och kände hur poletten trillade ner och lugnade därefter ner sig något. Detta klipptes bort.

I avsnitt fem besöker Gunilla rektor Elisabeth och berättar i upprörda ordalag hur Henrik haft nationellt prov i engelska med eleverna i sin grupp. Hon säger något i stil med att "Han läser frågorna! Han läser till och med svaren för dem!". Vad hon eventuellt inte visste om är att de elever som går i Henriks grupp generellt sett ligger långt från att nå målen i engelska. Därför skulle det vara föga meningsfullt att bara låta dem öva (ja, det var en övning – inte ett prov) "på riktigt", eftersom chansen att de skulle få ut något av det skulle vara försvinnande liten. Han försökte alltså "coacha" eleverna. Eller så visste Gunilla om det. Som man frågar får man svar sägs det. Gunilla frågade inte, men konstaterade inför rektor och en miljon tittare att "på den nivån är det" och "det är så att man tar sig för pannan!".

SVT informerar oss i början av november att de tycker att vi borde ha ett extra föräldramöte med klass 9A: "För att vi ska kunna träffas och prata lite: ni lärare, pedagogerna, produktionen och föräldrarna. Vi bjuder på fika". Arbetslaget kallar därför till ett föräldramöte som SVT vill att vi ska inleda och som enligt avstämningssnacket fem minuter innan, ska bestå av: "information från er lärare – information från pedagogerna – fika och mingel med föräldrarna". Vad som sedan händer har ni redan sett på TV i avsnitt fem och sex. Vad de inte riktigt fick plats med i det som kablades ut, är bland andra att Therése, i egenskap av klassföreståndare, pratade rätt länge om att klass 9A kan fungera bra på individnivå, men att de snarare stjälper än hjälper varandra som grupp. Att ha med det i sändningen skulle väl nyansera för mycket när Gunilla sedan ska informera om att det finns elever som inte kan formulera sig trots åtta år i svensk skola. Hon verkar glömma att inte alla elever har gått åtta år i svensk skola. Att inte alla elever har gått i skola i åtta år över huvud taget. Sedan följer Stavros upp och jämför sjuorna i sina profilklasser med våra nior. Våra är "mycket sämre”. Harmagedonstämningen hänger med ens i luften, detta tack vare att Stavros inte vill vara "falsk profet". Den är nästan lika ödesmättad i TV-rutan som den var i sal 9:1 i slutet av november under det som vi kallar "bombmötet". En stämning som SVT måste hedras för att de lyckas återge så verklighetsnära. Att det sedan i efterhand redigerats in ett litet förklarande "i fysik och matte"-pålägg från Stavros (jämfört med den första versionen som vi fick se för några veckor sedan), vad gäller hans kanonader, drunknar konstigt nog nästan i allt oljud. Inte ens Gunillas i efterhand inklippta hyllning av oss: "det här är riktiga hjältar" dämpar den ringande tonen i öronen efter de didaktiska domedagsbomberna.

Vi, lärare, och eleverna får se förhandsexemplar av avsnitten och generellt kan man väl säga att avsnitt fyra och fem är de som förorsakat flest reaktioner. Såväl lärare, som elever och föräldrar har framfört dessa till SVT och ibland har det lett till att scener klippts om, eller, till och med, klippts bort. Andra gånger har man förklarat att man tänker köra på den befintliga redigeringen. Med tanke på att det finns kontrakt med allas våra underskrifter uppe i Stockholm kan man väl visserligen ha synpunkter, men inte kunna kräva att man ska få gehör för dem. Men när de däremot lovar en upprörd förälder att scener som målar upp en felaktig bild av dennes barn, ska klippas bort och sedan likt förbenat sänder avsnittet och dessa är med så tar man antingen inte sitt ord eller sitt jobb på allvar.

När SVT började "uppvakta" oss och ett antal andra skolor för ett drygt år sedan sades det att "vi vill med serien visa vad man kan åstadkomma med befintliga resurser genom coachning. För att på så sätt stärka personalen och därigenom höja resultaten.". Det var det vi "signed up for". Det var inte det jag upplevde i höstas under inspelningen. Det är definitivt inte det jag ser på bästa sändningstid på måndagar nu. Nu ser jag ett "inkompetent" arbetslag och två superpedagoger som kommit till barnens undsättning. Svart och vitt. Ont och gott. Fiktion inte fakta.

SVT borde skämmas.

Allt gott!

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Annons
Annons

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Annons
Annons

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Annons

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Lista: Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons