Klasskillnader får lite plats i SO
Den individualistiska samhällssynen dominerar skolans samhällskunskapsundervisning och ämnets styrdokument. Socioekonomiska skillnader har en mer undanskymd plats.
Genus, nationella minoriteter och sexualitet kan eller ska tas upp i relation till innehållet i samhällsundervisningen redan i årskurserna 4–6, enligt läroplanen Lgr11. Socioekonomiska skillnader däremot, ska tas upp först i årskurs 7–9.
Skillnader som kan kopplas till diskrimineringslagstiftningen, till exempel jämställdhet har med andra ord en tydligare position än socioekonomiska skillnader i styrdokumenten, konstaterar Lars Sandin, doktorand i pedagogik vid Mittuniversitetet.
– Nedtoningen av skillnader i materiella tillgångar kan ses som ett ideologiskt uttryck för en politisk ovilja att utmana. I det perspektivet kan de mönster som uttolkats i ”förgrunden” i styrdokumenten – kön och kulturell mångfald – betraktas som mindre utmanande och därmed som mindre kontroversiella, säger han i ett pressmeddelande.
Han har analyserat samhällskunskapens styrdokument, som läroplaner och kursplaner, samt ämnesundervisning i praktiken och undersökt hur utbildningen dimensioneras vad gäller ideologi.
Sociala skillnader är även underordnade i undervisningen, likväl som i styrdokumenten, visar studien.
– På flera sätt legitimeras en dominerande social förståelse av världen, och i styrdokumenten återfinns en tydlig individualistisk människosyn. Det som läroplanen signalerar ska hända i undervisningen i samhällskunskap kan, lite tillspetsat, formuleras som att eleverna främst ska lära sig att förstå samhället som befolkat av individer, säger Lars Sandin i ett pressmeddelande.
Avhandlingen ”Det beslöjade rummet – ideologiska samhällsbilder i grundskolans samhällskunskap” försvaras vid Mittuniversitetet i Härnösand 11 september.