Kommunrankning: Åsele bäst i Sverige
Undervisning i små grupper. Det är en av nycklarna till Åseles goda resultat, enligt läraren Eva-Lotta Sandström.
– Plus närheten och att alla elever blir sedda. Här känner vi alla varandra.
Åsele är Sveriges bästa skolkommun, visar Skolvärldens rankning.
– Vi har låg personalomsättning och en stor andel behöriga lärare. Det tror jag är en viktig
förklaring till våra goda resultat, säger Maria Hakamäki (S) ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Åsele.
Redan i fjol placerade sig kommunen högt, på sjätte plats i Skolvärldens rankning över Sveriges skolkommuner.
I år hamnade man överst, mycket tack vare sin jämnhet. Kommunen är inte bäst i någon av de kategorier som rankningen vilar på, men är bra i de flesta.
Några exempel:
• 97,9 procent av eleverna som 2009 lämnade årskurs nio i Åsele var behöriga att studera vidare på gymnasiet, vilket gjorde kommunen till den sjunde bästa i Sverige. Riksgenomsnittet var 88,6 procent gymnasiebehöriga.
• I Åsele gick det samma år 10,4 lärare på hundra elever, vilket kan jämföras med ett riksgenomsnitt på 8,5 lärare per 100 elever.
• 93 procent av Åseles lärare har pedagogiskt utbildning, vilket även det är över Riksgenomsnittet.
• Kommunen är också en av de kommuner som satsar mest pengar på eleverna, 49 905 kronor per elev och år.
– För oss är skolan grundbulten i kommunens verksamhet. Det handlar om att bygga för framtiden. Jag hoppas bara att vi även framöver får behålla våra resurser. Orosmolnet är framförallt
befolkningsminskningen, säger Maria Hakamäki.
Med sina drygt 3 000 invånare är Åsele en av Sveriges minsta kommuner. I kommunen, vid Ångermanälven i Västerbotten, finns det två grundskolor – Åsele Centralskola och Fredrika skola.
Eva-Lotta Sandström, 45, arbetar sedan flera år tillbaka som högstadielärare i svenska och engelska på Åsele Centralskola med cirka 300 elever varav drygt 90 på högstadiet.
– Jag gissade att vi skulle ligga bra till i Skolvärldens rankning. Vi har legat bra till i flera undersökningar under de senaste åren.
Varför?
– Vi har en stabil organisation med en välutbildad lärarkår som har arbetat länge. Vi känner varandra väl och är ordentligt inarbetade. Vi har också relativt goda resurser än så länge, vilket bland annat innebär att vi kan hålla förhållandevis små undervisningsgrupper under större delen av elevernas undervisningstid. Jag undervisar för det mesta grupper om 14–16 elever, säger Eva-Lotta Sandström.
– Självklart har det också betydelse att Åsele är en liten kommun. Det finns en närhet mellan lärare, elever och föräldrar som jag tror är mycket bra och kanske även en förutsättning för att nå goda resultat.
Samtidigt kan småskaligheten ställa till problem. År 1950 hade Åsele kommun 7 664 invånare. I dag är antalet mindre än hälften.
– Det vikande befolkningsunderlaget är det största hotet mot oss. Åseleborna blir allt äldre, samtidigt som det föds väldigt få barn. En minskande andel av kommuninvånarna är i arbetsför ålder, vilket leder till krympande skatteintäkter. Vi vet att det innebär att skolan på sikt får mindre resurser.
Vad kan ni förbättra i skolan?
– Att verkligen se till att alla elever når målen, vilket är något vi arbetar mycket med. Det är viktigt att så tidigt som möjligt fånga in de elever som behöver extra hjälp. Varje barn
som inte når målen är ett misslyckande för skolan.
Eva-Lotta Sandström berättar att kommunen ännu inte har märkt av några större problem med att rekrytera utbildade lärare.
– De flesta som i dag jobbar på skolan är hemvändare och har sina rötter häromkring. Merparten har många år kvar att arbeta, men det är klart att vi kan få problem framöver, speciellt om det inte finns jobb till en eventuell partner som ska följa med.
Har de goda resultaten märkts i lärarnas lönekuvert?
– Nej, det kan man väl inte säga. I samband med den senaste avtalsrörelsen fick vi dock ett litet extra lönepåslag med hänvisning till våra fina resultat. Det är inga jättepengar, men i alla fall ett sätt för kommunen att visa uppskattning.