”Genuspedagogik kan förbättra skolresultaten”
Rapporten ”Max18” från Barnombudsmannen visar på två specifika områden där könsskillnader är särskilt markanta – skolresultat och psykisk ohälsa. Färre pojkar lyckas i skolan och fler flickor mår dåligt.
81 procent av flickorna och 76 procent av pojkarna uppnådde grundskolans mål under 2014. Skillnaden har också varit relativt konstant de senaste 15 åren. Rapporten lyfter fram några förklaringar till varför könsskillnaderna i skolresultaten är så stora. En av dem är antipluggkulturen bland pojkar som uttrycker att det känns viktigt att inte vara en ”pluggis”. Andra förklaringar är också att pojkar uppfattar vissa ämnen som typiskt kvinnliga, effekten av kamratpåverkan och att skolan anses anpassad till flickor genom att till exempel läroplanen är mer språkligt reflekterande.
I avsnittet om psykisk ohälsa visade det sig att i åldern 16-18 år hade en tredjedel av flickorna psykomatiska besvär medan knappt en femtedel av pojkarna hade det. Även hos barn med psykiska besvär dominerade flickorna med 19 procent till skillnad från 8 procent bland killarna i samma ålder. Anledningarna till denna skillnad i psykisk ohälsa kan ses som en strukturell ojämlikhet, att förväntningarna skiljer sig mellan könen, sociala relationer samt ideal och kränkningar.
– Man måste ha en öppen diskussion med elever och kollegor där man uppmärksammar varandra och hur man kan utmana de fastslagna bilderna av vad en kille och en tjej är, säger Anne-Sofie Nyström, forskare i genusvetenskap, på dagens presskonferens på Rosenbad.
– Det är obekvämt att bryta, mönster men som lärare måste man skapa en kultur där det är okej att jobba hårt och att misslyckas, fortsätter hon.
Barn-, äldre- och jämställdhetsministerministern Åsa Regnér anser att jämställdhetsprojekten är många, men att man inte arbetar med det systematiska och vardagliga arbetet när det kommer till jämställdhet i skolan.
– Det finns metoder på en övergripande nivå för hur ojämställdhet ser ut och hur man ska öka jämställdheten. Det är det vi kallar för genuspedagogik och ibland förlöjligas den kunskapen. Men det är en viktig kunskap och lärare behöver ta till sig den, få möjligheten att lära sig om den eftersom det beskrivs som en möjlighet att förbättra skolresultaten, berättar hon.
– Jag tror också att en sexualundervisning som pratar om både kropp och själ och som pratar om respekt mellan könen, vad jämställdhet faktiskt är och hur man hanterar relationer mellan tjejer och killar är viktig i undervisningen, säger Åsa Regnér.
På Barnombudsmannens webb finns tips i hur man kan använda statistiken från ”Max18” i undervisningen.