Olle Zandén, universitetslektor på institutionen för musik och bild vid Linnéuniversitetet.
”Krävs ett paradigmskifte för hela ämnet”
Musikindustrin blir allt mer digitaliserad.
I början av 2017 släpper Skolverket därför en stödrapport med syfte att öka musiklärarnas förståelse för digitala verktyg.
– Det är en bit på vägen men för att nå ända fram krävs ett paradigmskifte för hela ämnet, säger Olle Zandén, universitetslektor på institutionen för musik och bild vid Linnéuniversitetet.
Användandet av digitala verktyg blir allt vanligare i de svenska klassrummen. Inom de estetiska ämnena är användandet av datorer och paddor desto ovanligare, med musik som ett utmärkande exempel.
Simon Björkström, musiklärare i årskurs 4 till 9 på Årstaskolan, hör till den minoritet musiklärare i landet som frekvent integrerar digitala plattformar i undervisningen. Han tror att utvecklingen till stor del beror på att lärargruppen tvingas prioritera inom ramen för de begränsade antalet musiktimmar som finns.
– Då är det enklare att köra i gamla hjulspår framför att laborera med något helt nytt. Och eftersom det saknas tydlig fortbildning tar det ännu mer av den tid man egentligen inte har, säger Simon Björkström.
Lärargruppens brist på kännedom inom det digitala kunskapsfältet bekräftas av Skolverkets Nationella ämnesutvärdering av musik från 2013 och 2014. Enligt rapporten beror frånvaron av digitala verktyg i musikundervisningen på att många musiklärare saknar tillräcklig vetskap om hur verktygen fungerar. Andra som ändå behärskar tekniken, står fortfarande frågande till hur den bäst kan integreras i undervisningen.
Med detta som grund tillsattes hösten 2015 en projektgrupp bestående av forskare, musiklärare och musiklärarutbildade från institutionen för musik och bild vid Linneuniversitetet i Växjö. Efter ett omfattande researcharbete presenterade gruppen en 70 sidor lång stödrapport om digitala verktyg i undervisningen.
I en värld där mycket musik görs mer eller mindre elektroniskt i dag är inte grundläggande instrumentlära avgörande
Den innehåller rekommendationer om hur de kan användas samt erfarenheter av fördelar och risker med att låta eleverna arbeta med de digitala verktygen. Materialet har sedan dess varit på korrektur hos Skolverket och planeras att släppas i början av 2017.
Olle Zandén, universitetslektor på Linnéuniversitetet, har varit med sedan projektet startade. Han hoppas att rapporten ska bidra till att musiklärare får det kunskapslyft de behöver, men för att den ska ge maximal genomkraft tror han att det krävs ett förändrat, övergripande förhållningssätt till hela ämnet. Trots att läroplanen säger att digitala redskap ska användas i musikundervisningen läggs i många fall oproportionerligt stor tid på att lära sig grundläggande klaviatur-, gitarr-, bas- och trumspel.
– Enligt nationella utvärderingen tenderar musikämnet att bli ett hantverksämne och inte det kreativa, konstnärliga och estetiska ämne som det förtjänar att vara, säger Olle Zandén.
I musikämnets syftestext betonas bland annat kreativitet, musikalisk lyhördhet och musik som upplevelse, uttryck och kommunikationsform. Olle Zandén menar dock att det nuvarande betygssystemet kan leda till en kreativitetsdödande pedagogik.
– Det är ett system som lätt leder till att eleven får pricka av antal klarade delmoment, när det i stället borde öppna upp för den skaparglädje och upplevelse som all musik bygger på, säger han.
En annan avgörande faktor förklarar Olle Zandén med att undervisningstraditioner från forna tiders läroplaner lever kvar än i dag. I och med LGR80, läroplanen från 1980, blev Sverige bland de första länderna i världen att låta elever spela pop- och rockmusik i klassrummen. Det var ett steg mot en mer modernare undervisningsform, men sedan dess har inte mycket hänt.
– I en värld där mycket musik görs mer eller mindre elektroniskt i dag är inte grundläggande instrumentlära avgörande. Det är visserligen ett värdefullt kunnande, men musiklektionerna räcker inte till för att lära sig spela så bra att man kan arbeta med musikaliskt uttryck och få starka musikupplevelser. Risken är därför att ett starkt fokus på rockinstrument trots goda intentioner leder till ointresserade och oinspirerade elever, säger Olle Zandén.
Enligt Linnéuniversitetets forskning går det i stället betydligt snabbare att med hjälp av digitala verktyg lära sig arbeta med klingande musikaliska uttryck. Via appar och andra digitala plattformar kan eleverna skapa musik som den faktiskt låter i dag, vilket öppnar upp för en helt annan konstnärlig nivå och ett musikaliskt lärande.
– Först då får musikämnet den kreativa och konstnärliga plats den förtjänar, säger Olle Zandén.