”Arbetsminnesträning inte nog beforskat”

Metakognition är kunskap om den egna kunskapen; att vara medveten om och reflektera över det egna lärandet och lärprocesser. Begreppet blir allt mer flitigt använt i skolans värld. Petri Partanen, psykolog och specialist i pedagogisk psykologi och doktorand vid Mittuniversitetet, konstaterar att det i läroplanen och i kursplaner finns gott om formuleringar om att elever ska kunna reflektera, dra slutsatser, jämföra och välja strategier.

– Jag har analyserat läroplanen vad gäller matematik och det är väldigt många metakognitiva förmågor som förväntas av eleverna. Vi behöver utveckla den metakognitiva träningen i skolan mycket mer, säger han.

I en nyligen publicerad studie har Petri Partanen undersökt effekterna av arbetsminnesträning och metakognitiv strategiträning hos 8- och 9-åringar som bedömts vara i behov av extra anpassningar och stöd.

– Bakgrunden till studien är att arbetsminne som begrepp har blivit allmängods i skolans värld. Det har blivit en vanlig form av stödinsats och många elever genomgår arbetsminnesträning. Vi ville undersöka effekterna av arbetsminnesträningen i sig och den eventuella effekten på matematik och läs- och skrivförmåga. Vi ville också sätta detta i relation till metakognition, som ju är ett angränsande område, säger han.

Eleverna som medverkade i studien delades in i tre grupper:

• En som fick datoriserad arbetsminnesträning.
• En som fick arbetsminnesträning samt metakognitiv strategiträning.
• En kontrollgrupp, som inte fick någon träning alls.

– Vi såg att den rena arbetsminnesträningen inte uppvisade några effekter på arbetsminne, läs- och skrivförmåga eller matematisk förmåga. Den metakognitiva strategiträningen gjorde att eleverna presterade bättre i arbetsminnesträningen, säger han och fortsätter:

– Den gav också effekter på elevernas arbetsminne, både direkt efter träningsperioden men också efter sex månader. Däremot såg vi inte för någon av grupperna några effekter på läs- och skrivförmåga eller matematisk förmåga i huvudräkning.

Petri Partanen säger att det finns flera slutsatser att dra från studien vid Mittuniversitetet – bland annat att det behövs mer forskning kring arbetsminnesträningens eventuella nytta.

– Man kan på basis av vår studie inte klart avgöra om man ska skrota den eller inte, men konceptet arbetsminnesträning måste utvecklas och beforskas mer innan det sätts in som stöd på grund av läs- och skrivsvårigheter eller matematiska svårigheter. Det är min slutsats. Att bara arbetsminnesträningsprogram ska åstadkomma effekter på läs- och skrivförmåga och matematisk förmåga – där är vi inte ännu.