Annons
Christer Nylander är Liberalernas utbildningspolitiska talesperson. - Mårten Färlin
Christer Nylander är Liberalernas utbildningspolitiska talesperson. Foto: Mårten Färlin

Liberalerna: Slopa F-betyg till nyanlända

Publicerad 14 mars 2017

Fakta

Förslagen i korthet

  • Inför aktivt skolval i alla kommuner, även för nyanlända
  • Låt kommunala skolor frångå närhetsprincipen för att få en bättre fördelning av nyanlända
  • Utvärdera nyanlända elevers kunskap skyndsamt
  • Huvudman ska se till att överlämning till rektor kvalitetssäkras
  • Utbilda alla lärarstudenter att hantera flerspråkiga undervisningssituationer och språkutvecklande arbetssätt.
  • Ge alla nyanlända rätt till modersmålsstöd, studiehandledning på modersmål, modersmålsundervisning och fler lektioner i Svenska
  • Låt elever som kan lära och visa kunskaper på annat språk göra det
  • Ge inte betyget F till nyanlända
  • Inrätta ett särskilt preparandår för nyanlända som siktar på att snabbt börja på gymnasieskolans teoretiska program
  • Uppdelning av undervisningen mellan tjejer och killar ska endast kunna göras tillfälligt och av pedagogiska skäl – inte permanent och av religiösa skäl.

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av Liberalernas nya förslag för att underlätta för nyanlända elever och deras lärare. Förslagen får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

Inför Liberalernas riksmöte har partiet jobbat fram ett antal förslag som ska underlätta för landets skolor att hantera den stora mängden nyanlända elever.

­– Vi har valt ut de saker vi tycker är viktigast för att höja kunskapsresultaten i Sverige och ge nyanlända en bättre start, säger partiets utbildningspolitiska talesperson Christer Nylander till Skolvärlden.

Det förslag som sticker ut mest är idén att helt slopa betyget F för nyanlända elever. Enligt förslaget ska en nyanländ elev som inte når upp till betygsnivå E eller bättre istället få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i ämnet.

– Det är för att många av de elever som kommer nya har aldrig haft en chans att skapa sig kunskapen som krävs för att nå fram till den ordinarie betygsskalan. Då känns det rimligt att ta bort det, säger Christer Nylander.

Åsa Fahlén, förbundsordförande på Lärarnas Riksförbund (LR) är öppen för en sådan förändring, och tror att det kunde vara positivt även för lärarna.

– Det finns elever som kommer in med F och slutar med F, trots att de gör en fantastisk kunskapsresa däremellan som inte syns. Det här kanske kan vara något. Inte minst ur ett lärarperspektiv, att allt det hårda arbetet inte framstår som förgäves.

Liberalerna får även medhåll av Anna Kaya på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC).

– Jag tycker det är en rimlig modell med tanke på att ett icke godkänt betyg kräver att skolan sätter in alla tänkbara resurser, vilket inte alltid är möjligt, säger hon.

Trots att det redan ingår i skollagen så föreslår Liberalerna på nytt att nyanlända elever ”skyndsamt” ska få sin kunskap utvärderad. Christer Nylander säger att partiet vill lyfta frågan eftersom det inte fungerar som det ska idag.

– Det här är viktigt för att man ska få en så bra och snabb start som möjligt som men det fungerar väldigt olika i olika kommuner. Och där det fungerar så fungerar det ibland dåligt. Vi vill gärna ha ett statligt huvudmannaskap, det skulle underlätta inte minst här, säger han.

LR vill att det ska tas fram ett nationellt bedömningsstöd för att underlätta processen och se till att det fungerar bra i hela landet.

– På vissa ställen har man bra möjligheter att göra en utvärdering, med god insikt i hur andra skolsystem ser ut och så vidare. Men på andra håll har man inte det. Det ska vara likvärdigt och gå snabbt, och ett nationellt stöd möjliggör det, säger Åsa Fahlén.

Kösystem har en segregerande effekt

Liberalerna vill införa ett aktivt skolval i alla kommuner, i kombination med att kommunala skolor ska kunna frångå närhetsprincipen för att få till en jämnare fördelning av nyanlända på skolorna.

Hur pass aktivt val kan man göra när man är nyanländ till Sverige, och inte kan vårt system?

– Man kan göra ett mer aktivt skolval än om man inte ges möjligheten. Kommunerna behöver jobba hårdare för att nå ut med information. Det finns kommuner som riktar sig direkt till de som inte gjort ett val.

Åsa Fahlén på LR tycker inte att idén går tillräckligt långt.

– Inom LR tycker vi inte att man ska få stå i kö överhuvudtaget. Mycket av dagens skolsystem med kösystem har en segregerande effekt. Informationsinsatser kanske kan göra saken snäppet bättre men grundproblemet är kvar.

Ni föreslår att alla lärarstudenter ska ges kunskap om flerspråkig undervisning och ett språkutvecklande arbetssätt. Bör det inte ges även till befintliga lärare?

– Jo den kunskapen behövs för alla lärare. Då måste man göra någon form av fortbildningsinsats.

Liberalerna missar de elever som har kort skolbakgrund

En sådan ingår dock inte i de förslag Liberalerna presenterar. Anna Kaya på NC välkomnar språkförslaget som något som fattas i systemet idag. Hon tycker att man bör titta på möjligheten att fortbilda lärare genom webbutbildningar, för att snabba på processen. Inte minst för att låta befintliga svensklärare bli behöriga att undervisa i svenska som andraspråk.

– Vi måste få fram ett stort antal lärare i svenska som andraspråk. Vi kan inte vänta på att utbilda nya lärare, det måste ske inom ramen för tjänsten. Lärarlyftet räcker inte, säger hon.

Också Åsa Fahlén tycker att förslaget är bra, även om det i nuläget kan verka svårt att hitta lärare.  

– Med väldigt mycket i skolan är det ju så att det fattas folk. Om man hela tiden hade tagit hänsyn till det skulle ju skolan aldrig bli bättre. Det är lite att ge upp att säga att vi inte kan ha fler mattetimmar för att vi inte har fler lärare, till exempel. Vi måste bara se till att höja attraktiviteten för yrket så att vi får fler lärare också, säger hon.

Förslaget att inrätta ett särskilt preparandår för de nyanlända som snabbt vill in på gymnasieskolans teoretiska program välkomnas också av både Åsa Fahlén och Anna Kaya. Men Anna Kaya påpekar samtidigt att det finns en annan grupp som inte berörs.

– Liberalerna missar de elever som har kort skolbakgrund. Där behöver vi titta på en slags sammanhållen grundskoleutbildning inom ramen för gymnasieskolan. Att vi har en stor grupp sent anlända elever kommer även ställa nya krav på vuxenutbildningen inom en snar framtid, säger hon.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Kommuner stöttar inte utsatta skolor

Kommuner stöttar inte utsatta skolor

Ny rapport

Örebro har sedan 2009 fördelat resurserna för att stötta de skolor som har störst behov.
– Det är ganska självklart, säger kommunalrådet Jessica Ekerbring (S).
Men en ny rapport från LR visar att det synsättet är ovanligt bland landets kommuner.

Annons
Annons
”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

Debatt

Bäst hade varit om alla ensamkommande barn och ungdomar kunde få synas som Ibrahim syntes i tv i lördags. Så kommer det inte att bli, men våra medlemmar ser dem varje dag och säger: ”om ni kunde se vad vi ser, då skulle ni se en massa andra som Ibrahim”, skriver Åsa Fahlén och Heike Erkers i en gemensam debattartikel.

Kommentera
Annons
Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Ny rapport

Den statliga kommittén ESO riktar kritik mot New Public Management och drar slutsatsen att skolan bör återförstatligas, i en ny rapport om offentlig styrning.

Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Studiero

Alliansen vill skärpa skollagen så att våldsamma elever snabbt ska kunna stängas av.
– Det är jätteviktigt att offret skyddas vid övergrepp, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Annons
Annons
Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Lärarlönelyftet

Det är dags för omgång två av Lärarlönelyftet. Nu riktar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kritik mot lärarfacken och kommunerna för bristande transparens i det lokala lönearbetet.

Annons
Plugga till lärare – och få betalt

Plugga till lärare – och få betalt

Lärarsatsning

Huvudmännen i Dalaregionen ska pröva ett nytt sätt att rekrytera lärare tillsammans med Högskolan Dalarna. Blivande lärare ska kunna plugga och jobba samtidigt och få lön från huvudmännen.
– Vi måste ta vårt ansvar för lärarrekryteringen, säger Inga-Lena Spansk, grundskolechef i Mora.

Nivån för låg på språkintroduktion

Nivån för låg på språkintroduktion

Nyanlända

Skolpersonal fokuserar på vad elever på språkintroduktion saknar, i stället för att utveckla deras befintliga kunskaper. Därför tar det lång tid för elever att komma vidare, enligt en ny granskning.
– Mer pengar finns inte. Lärare behöver bättre förutsättningar i stället, säger Anna Kaya, vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Våga vara lärare
Ta tillbaka makten i klassrummet

Ta tillbaka makten i klassrummet

Våga vara lärare

Under de senaste decennierna har lärarnas ställning kontinuerligt försvagats. I dag är det många lärare som känner sig starkt ifrågasatta som yrkespersoner trots att de bara försöker göra sitt jobb.

”Lärarna har redan de verktyg  som behövs”

”Lärarna har redan de verktyg som behövs”

Kommentar

Lärare har ett omfattande tillsynsansvar över sina elever, men också en skyldighet att ingripa mot elever som uppträder stökigt.
– Ibland kan det vara svårt att förena de båda uppgifterna, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck.

Tretton ordningsfrågor

Tretton ordningsfrågor

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.