Liberalerna: Slopa F-betyg till nyanlända

Inför Liberalernas riksmöte har partiet jobbat fram ett antal förslag som ska underlätta för landets skolor att hantera den stora mängden nyanlända elever.

­– Vi har valt ut de saker vi tycker är viktigast för att höja kunskapsresultaten i Sverige och ge nyanlända en bättre start, säger partiets utbildningspolitiska talesperson Christer Nylander till Skolvärlden.

Det förslag som sticker ut mest är idén att helt slopa betyget F för nyanlända elever. Enligt förslaget ska en nyanländ elev som inte når upp till betygsnivå E eller bättre istället få en skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i ämnet.

– Det är för att många av de elever som kommer nya har aldrig haft en chans att skapa sig kunskapen som krävs för att nå fram till den ordinarie betygsskalan. Då känns det rimligt att ta bort det, säger Christer Nylander.

Åsa Fahlén, förbundsordförande på Lärarnas Riksförbund (LR) är öppen för en sådan förändring, och tror att det kunde vara positivt även för lärarna.

– Det finns elever som kommer in med F och slutar med F, trots att de gör en fantastisk kunskapsresa däremellan som inte syns. Det här kanske kan vara något. Inte minst ur ett lärarperspektiv, att allt det hårda arbetet inte framstår som förgäves.

Liberalerna får även medhåll av Anna Kaya på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC).

– Jag tycker det är en rimlig modell med tanke på att ett icke godkänt betyg kräver att skolan sätter in alla tänkbara resurser, vilket inte alltid är möjligt, säger hon.

Trots att det redan ingår i skollagen så föreslår Liberalerna på nytt att nyanlända elever ”skyndsamt” ska få sin kunskap utvärderad. Christer Nylander säger att partiet vill lyfta frågan eftersom det inte fungerar som det ska idag.

– Det här är viktigt för att man ska få en så bra och snabb start som möjligt som men det fungerar väldigt olika i olika kommuner. Och där det fungerar så fungerar det ibland dåligt. Vi vill gärna ha ett statligt huvudmannaskap, det skulle underlätta inte minst här, säger han.

LR vill att det ska tas fram ett nationellt bedömningsstöd för att underlätta processen och se till att det fungerar bra i hela landet.

– På vissa ställen har man bra möjligheter att göra en utvärdering, med god insikt i hur andra skolsystem ser ut och så vidare. Men på andra håll har man inte det. Det ska vara likvärdigt och gå snabbt, och ett nationellt stöd möjliggör det, säger Åsa Fahlén.

Kösystem har en segregerande effekt

Liberalerna vill införa ett aktivt skolval i alla kommuner, i kombination med att kommunala skolor ska kunna frångå närhetsprincipen för att få till en jämnare fördelning av nyanlända på skolorna.

Hur pass aktivt val kan man göra när man är nyanländ till Sverige, och inte kan vårt system?

– Man kan göra ett mer aktivt skolval än om man inte ges möjligheten. Kommunerna behöver jobba hårdare för att nå ut med information. Det finns kommuner som riktar sig direkt till de som inte gjort ett val.

Åsa Fahlén på LR tycker inte att idén går tillräckligt långt.

– Inom LR tycker vi inte att man ska få stå i kö överhuvudtaget. Mycket av dagens skolsystem med kösystem har en segregerande effekt. Informationsinsatser kanske kan göra saken snäppet bättre men grundproblemet är kvar.

Ni föreslår att alla lärarstudenter ska ges kunskap om flerspråkig undervisning och ett språkutvecklande arbetssätt. Bör det inte ges även till befintliga lärare?

– Jo den kunskapen behövs för alla lärare. Då måste man göra någon form av fortbildningsinsats.

Liberalerna missar de elever som har kort skolbakgrund

En sådan ingår dock inte i de förslag Liberalerna presenterar. Anna Kaya på NC välkomnar språkförslaget som något som fattas i systemet idag. Hon tycker att man bör titta på möjligheten att fortbilda lärare genom webbutbildningar, för att snabba på processen. Inte minst för att låta befintliga svensklärare bli behöriga att undervisa i svenska som andraspråk.

– Vi måste få fram ett stort antal lärare i svenska som andraspråk. Vi kan inte vänta på att utbilda nya lärare, det måste ske inom ramen för tjänsten. Lärarlyftet räcker inte, säger hon.

Också Åsa Fahlén tycker att förslaget är bra, även om det i nuläget kan verka svårt att hitta lärare.  

– Med väldigt mycket i skolan är det ju så att det fattas folk. Om man hela tiden hade tagit hänsyn till det skulle ju skolan aldrig bli bättre. Det är lite att ge upp att säga att vi inte kan ha fler mattetimmar för att vi inte har fler lärare, till exempel. Vi måste bara se till att höja attraktiviteten för yrket så att vi får fler lärare också, säger hon.

Förslaget att inrätta ett särskilt preparandår för de nyanlända som snabbt vill in på gymnasieskolans teoretiska program välkomnas också av både Åsa Fahlén och Anna Kaya. Men Anna Kaya påpekar samtidigt att det finns en annan grupp som inte berörs.

– Liberalerna missar de elever som har kort skolbakgrund. Där behöver vi titta på en slags sammanhållen grundskoleutbildning inom ramen för gymnasieskolan. Att vi har en stor grupp sent anlända elever kommer även ställa nya krav på vuxenutbildningen inom en snar framtid, säger hon.