Annons
Åsa Plesner och Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Publicerad 17 maj 2018

Fakta

Tankesmedjan Balans

Tankesmedjan Balans vill synliggöra hur den politiska styrningen av välfärden skapar psykisk ohälsa hos de som jobbar i vård, skola och omsorg. 

Marcus Larsson arbetar som lärare med fackliga uppdrag inom arbetsmiljöfrågor och har en bakgrund som kommunpolitiker. 
Åsa Plesner har tidigare arbetat bland annat som kvalitetschef, utbildningsledare och administrativ chef inom skolan. Båda två är grundare av Tankesmedjan Balans.

Relaterat

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. 
Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  
– Jag är jättedyster när det kommer till den här avtalsrörelsen, säger Åsa Plesner.

Under våren har lärarfacken och Sveriges kommuner och landsting (SKL) suttit vid förhandlingsbordet för att komma överens om nytt avtal. Under måndagen stod det klart att parterna inte kommer längre i förhandlingarna på egen hand, utan tar nu hjälp av medlare.

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet vill ha ett avtal som framförallt fokuserar på att ge lärarna en handlingsplan för bättre arbetsmiljö.

Marcus Larsson och Åsa Plesner driver Tankesmedjan Balans och har länge belyst arbetsmiljöfrågan för landets lärare och andra yrkesgrupper inom välfärden. De poängterar ofta att det är viktigt att fokus flyttas från individen och lön till kollektivet och arbetsmiljö när parterna ska komma överens om det nya läraravtalet.
 
Vad är det som krävs för att vi ska åstadkomma en rimligare arbetsmiljö för lärare?
 
– Om kraven överstiger resurserna så kan man antingen öka resurserna eller sänka kraven, eller både och. För att arbetsmiljön ska bli vettig och läraryrket ska bli ett friskyrke igen så behöver båda delarna hända. Hur det ska gå till, det finns det inte någon seriös politik kring, så där vill vi driva fram en debatt så att frågan så småningom kan lösas, säger Åsa Plesner. 
 
– Facken har nu länge sagt att huvudmännen måste satsa på både arbetsmiljö och lön. Det går inte samtidigt som kommunerna måste spara, utan man tvingas välja ett och då har man valt lön. För det är lättare att locka med lön när man vill få lärare att välja nytt jobb, säger Marcus Larsson.

Sverige har en allmän tidsanda av individualisering, konkurrens och att det är de briljanta som ska uppmärksammas och avlönas, menar Åsa Plesner.

– När vi sätter lön med de mekanismerna för individen, då ökar också det totala löneutrymmet för alla. Men läraryrket är ett av Sveriges största yrken med enorma mängder människor och rent krasst kan det inte bara jobba stjärnor inom gruppen. Förstelärarbegreppet och att man ska odla sitt varumärke leder till mekanismer som inte hänger ihop med en hållbar lärarprofession. För vi har inte råd att betala 50 000 kronor i lön till alla, och vi har inte råd att förlora alla dem som inte orkar med det racet, säger hon.
 
– Det är en samhällsutveckling som jag inte vill klandra facken för att de följde med i till en början, men vi behöver ett omtag nu och en omprövning.
 
Hur ser ni på läget med avtalsrörelsen som man befinner sig i?
 
– Det är svårt att dra slutsatser om vad det är man egentligen inte kommer överens om baserat på parternas utspel i media, för jag tror inte på de rapporter som kommer ut till allmänheten. Jag hoppas verkligen inte att SKL på allvar menar att det är turordningsreglerna som är den brinnande frågan. Går man ut med budskap inför en medling så har man så klart tänk igenom vad man ska säga utåt sett, säger Marcus Larsson.
 
Han tror att det är arbetsbelastningsfrågan som är svår att få till i avtalet och han tror att facken gärna vill ha in någon form av indikation på att man tar den på allvar. 

– Tidigare har arbetsbelastningsfrågan kommit i skymundan och lönen var det man fokuserade på. I den här avtalsrörelsen har arbetsmiljön varit mer framträdande och det gör att facken nog inte riktigt kan komma undan med någonting som inte är en tydlig riktningsförändring gentemot tidigare avtal, säger han.
 
– Men nu förväntar sig många lärare att man tar ett tydligt steg mot en bättre arbetsmiljö och genom avtal styra SKL att förbättra lärares arbetsmiljö. Det tror jag dock inte är något som SKL är beredda att gå med på, tyvärr. 
 
Marcus Larsson tror att det är arbetsmiljöfrågan som är det stora problemet i förhandlingarna. 

– Det kanske man inte säger nu inför medlingen, men det är det stora problemet. Ett annat stort problem tror jag är att SKL kan tänka sig en högre löneökning jämfört med andra grupper, men att de själva vill välja vilka som ska få pengarna. Facken nog vill även där vrida lite tillbaka och satsa på de grupper som inte har fått ta del av lönelyften. Jag tror att man står väldigt långt ifrån varandra i de stora frågorna, säger han.
 
Vilka kommer att tjäna på avtalsrörelsen som det känns just nu?
 
– Jag är jättedyster när det kommer till den här avtalsrörelsen. Jag undrar om den verkligen kommer att ha en vinnare. Kommunerna har i flera år varnat för den här jättestora kostnadsutvecklingen som kommer med många fler barn och många fler gamla. Senaste jag kollade så var prognosen att vi verkligen är på väg in i den utvecklingen nu och att det kommer att märkas redan 2019. Det tror jag att SKL är djupt medvetna om och att de helt enkelt inte anser sig ha råd att skriva på ett avtal som är något att ha, säger Åsa Plesner och tillägger: 
 
– Jag tror att vi kommer att få ett långt låst läge och ett avtal som inte är särskilt bra. Ett bra avtal, det har kommunerna inte råd med helt enkelt, inte utan att de vänder spelet mot staten och säger att de måste skjuta till pengar, och den typen av kraft har jag inte sett tecken på från SKL. 
 
Vad vore ett bra avtal om ni fick bestämma?

– Det är naivt att kräva att man redan i det här avtalet måste vrida tillbaka klockan till 1995, ta in tarifflöner och den gamla nivån på undervisningsskyldighet igen. Det finns inte ekonomiska möjligheter med den nuvarande ekonomin för att göra så. Man har kört så hårt med lärare under sådan lång tid att glappet är för stort, säger Marcus Larsson.
 
Ett bra avtal tror han är att man på några nyckelpunkter tydligt visar att en förändring är på gång. 

– Detta för att visa lärarna att facken och arbetsgivaren vill ta ett steg i rätt riktning. Det är orealistiskt att tro att SKL redan i år skulle skriva på ett avtal med de förändringarna vi på sikt tror behöver ske, säger Marcus Larsson.
 
– De finns ju de som säger att man bör strejka och jag tror mycket väl att vi kan hamna där. Det är dock viktigt att förstå att lärare inte kan strejka sig till det avtal man vill se. Men det lärarfacken kan göra är att genom en strejk börja sälja in en medvetenhet om åt vilket håll man måste gå, och ta det första steget. Så har man pratat om lön tidigare, och det första steget måste nu tas mot en bättre och sundare arbetsmiljö. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

Annons
Annons

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Annons
Annons

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera
Annons

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Unik lärardom: Förälder fälls för hot mot tjänsteman

Arbetsmiljö

Föräldern skickade hotfulla sms och mejl till läraren. Nu fälls hon för hot mot tjänsteman i hovrätten. 
– Det är en extremt ovanlig dom, säger Kristina Rollbäck som är chefsjurist på Lärarnas Riksförbund. 

Lärare efter rektorns lön- och betygsmejl: ”Alarmerande”

Lön

Efter sitt medarbetarsamtal fick läraren Christian Jensen ett mejl från sin rektor som kopplade hans betygssättning till löneförhöjning.
– Jag blev förvånad och uppgiven att det kom från just rektorshåll, säger Christian Jensen.

Krav: Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare

Syv

Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare. Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Roger Haddad (L): Permanenta Lärarlyftet för fler behöriga lärare

Debatt

”Den absolut viktigaste faktorn för att vända skolans resultat är lärarkompetensen, därför kommer vi nu agera i riksdagen för att hitta en lösning för att behålla Lärarlyftet”, skriver Roger Haddad, (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. 

Kommentera

Läspedagogen: Så ökade vi elevernas läsflyt

Läsning

På Ljuraskolan i Norrköping testar man regelbundet eleverna för att säkerställa läskunskaperna – och satsningen har gett resultat. 
– Samtliga elever har ökat sitt läsflyt, säger Jenny Borovszky Axelsson, läspedagog på skolan.

 

Skolverkets råd om bedömning

Lärare hyllar Skolverkets nya råd om betyg och betygssättning

Betyg

Skolverket har släppt nya allmänna råd om betyg och betygssättning. En viktig markering om den riktning man vill att skolan ska ta framöver, menar läraren Nicklas Mörk.
 

 

Jonas Vlachos kritisk mot nya råden: Verkningslöst

Likvärdighet 

Skolverket hoppas att de nya allmänna råden om betyg och betygssättning ska leda till att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga. Men Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar att det omöjligt kommer att leda till ökad likvärdighet i betygssättningen.

Kornhall: Ett stort fall framåt, Skolverket!

Bedömning

”Skolverkets nya allmänna råd visar på en tydlig kursändring hos Skolverket, som jag välkomnar”, skriver Per Kornhall.

Tack, Skolverket – en guldgruva för oss som lidit under matrisernas tyranni

Debatt

”Skolverkets text visar sig vara inte bara en hyllning till den professionelle läraren, utan också en guldgruva för oss som lidit svårt under matrisernas tyranni”, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

Kommentera

Skolor brister i undervisningen om källkritik

Granskning

Undervisning i källkritik är otillräcklig på flera skolor i landet. Det framgår i en ny granskning av Skolinspektionen. 
– Flera resultat var överraskande, säger Roger Thuring, projektledare för granskningen.

Läraren: Så lär jag eleverna programmering utan datorer

Programmering

Med hjälp av problemlösningssamtal och enkla koder kan elever lära sig programmering – utan några datorer. Det menar lärare Monika Helgesson som i stället undervisar i programmering utifrån fiktiva ramberättelser.

De är vinnare av Helgepriset

Helgepriset

Fyra gymnasielärare från Uppsala är några av pristagarna som tilldelats Sveriges största lärarpris, Helgepriset 2018. Lärarna belönas med 125 000 kronor för sina pedagogiska idéer inom kemiundervisningen.
– Det känns jätteroligt, säger kemiläraren Robin Löfgren.

Så skapar du ett aktivt matematikklassrum

Matematik

Läraren och läromedelsförfattaren Åsa Brorsson tipsar under Skolforum om hur du bedriver en matematikundervisning som engagerar alla – även de osäkra.

Speciallärare tog hem årets Guldäpple

Prisad lärargärning

Maria Glawe är speciallärare med inriktning på språk-, läs-, och skrivutveckling. Nu belönas hon med lärarpriset Guldäpplet, bland annat för sina innovativa samarbetsprojekt.
– IT ger fantastiska möjligheter att jobba kreativt och inkluderande, säger hon.

Lärare och författare

Björn Ranelid om undervisning och att skriva böcker: Det finns en likhet

Böcker

Ligger det nära till hands att just lärare drömmer om att bli författare? Björn Ranelid började sin bana som lärare och ser flera likheter mellan att undervisa och skriva böcker:
– Det krävs att man har bildning och beläsenhet – och en noggrannhet med det du säger och skriver, säger han.

Bengt om sin bok: ”Mina kollegor känner säkert igen saker som hänt”

Böcker

För grundskolläraren Bengt Nyman var det självklart att låta sin bok ”Beethoven suger!” utspela sig i skolans värld. 
– Det är en värld jag kan och det kändes kul att få skildra den.

Mattias är lärare och författare: ”Jag har ett drömläge”

Böcker

Mattias Edvardsson älskar att undervisa och vill inte ge upp sitt lärarjobb trots flera utgivna böcker.
– Kombinationen av att både skriva och undervisa är ett drömläge. 

Lotta: ”Många lärare drömmer om att skriva”

Böcker

När läraren Lotta Fagerholm skrev sin bok kunde hon äntligen gå på djupet i sina undervisningsämnen. 
Och hon ser flera likheter mellan läraryrket och rollen som författare.

Lärarnas arbetsmiljö förbättrades med klassmentorer

Arbetsmiljö

Satsningen på klassmentorer har stärkt lärarnas arbetssituation på Norrängsskolan. Nu vittnar personalen om bättre arbetsmiljö, mer tid till återhämtning och mindre stress.

Arbetsmiljö

Skyddsstopp på skola efter knivhot mot lärare

Arbetsmiljö

Två elever har vid upprepade tillfällen misshandlat och hotat lärarna på Grindskolan i Norrtälje. Nu har huvudskyddsombudet på skolan lagt ett skyddsstopp efter att en av lärarna knivhotats.

 

Oenigt mellan fack och kommun efter skyddsstopp på skola

Arbetsmiljö

Efter att en elev knivhotat en lärare på en skola i Norrtälje valde huvudskyddsombudet att lägga ett skyddsstopp – och eleven stängdes av under en vecka. Nu råder det oenighet mellan fack och förvaltning om huruvida fallet har hanterats korrekt eller inte.

Lärarna i kläm när Täby sparar på skolan

Arbetsmiljö

Täby kommun gör miljonbesparingar på skolan och nu varnar facket för att lärarnas arbetssituation inte är hållbar.
– Många har slutat som en konsekvens av det här. Politikerna måste höja skolpengen, säger Lasse Gottfriedz på Lärarnas riksförbund.

Steinberg: Förstå budskapet bakom metoden

Debatt

”Metoder blir populära och sprider sig, sedan kommer kritiken om brist på vetenskapliga bevis och så småningom går man vidare till nästa trend”. John Steinberg skriver om vad pedagoger bör beakta när trender och nya metoder kommer.

Kommentera

Gustav Fridolin lämnar politiken – återvänder till att undervisa

Politik

Efter åtta år som språkrör för Miljöpartiet och fyra år som utbildningsminister meddelar Gustav Fridolin att han fått nog.
– Jag ska undervisa igen, säger han till Skolvärlden.

”Arbetsbelastningen är inte acceptabel i läraryrket”

Arbetsmiljö

Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, firar skyddsombudens dag genom att arbeta och lyfta arbetsmiljö-frågor för lärare och syv.

Efter SKL-avtalet: Lärarna får slita när kommunen skär i skolan

Arbetsmiljö

I kommunernas nya avtal med lärarfacken utlovas krafttag i arbetsmiljöarbetet. Men i Norrköping tvingas lärarna nu täcka upp för 150 bortskurna tjänster.

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons