Lärare vill ha bevis vid betygssättning

Det var Skolverkets rapport ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola” från 2009 som inspirerade Anna Sundman Marknäs till sin studie om hur betygssättningen i svenska fungerar och vad det kan innebära för olika elever med olika bakgrunder och kön.

– I svenska hade både föräldrarnas utbildningsbakgrund och elevernas kön stor betydelse till skillnad från i matte där kön inte är lika betydelsefullt. Jag ville försöka förstå varför de statistiska skillnaderna är stora i just ämnet svenska.

Anna Sundman Marknäs avhandling ”Betygssättning i grundskolans svenskämne” är en studie som följt två svensklärare och deras betygsättningsprocess. Det har visat sig att flickor dominerar i den skriftliga produktionen och pojkar i den muntliga interaktionen, men vid betygssättning så lägger lärarna störst vikt vid den skriftliga. Anledningen är att lärarna känner sig kontrollerade och vill ha ”bevis” som kan motivera betygen.

I en av klasserna jobbade eleverna mycket med den muntliga delen av språkundervisningen men det visade sig att tyngden, när det var dags att sätta betyg, lades vid det skriftliga.

– Då är det de som redan är duktiga på den skriftliga delen som får de högsta betygen. Det gäller att hitta en balans mellan de olika uttrycksformerna och lärarna behöver få stöd i hur man bedömer annat än de skriftliga produktionerna, säger Anna Sundman Marknäs.

Från skolans sida krävs det en levande diskussion kring läroplan och kunskapsmål, menar hon. Lärarna i studien lade en stor vikt vid den skriftliga förmågan för att ha bevis för sin betygssättning.

– Rankinglistor handlar bara om betyg och det finns en ständig känsla hos lärarna av att kunna bli granskade av skolinspektionen och vilja kunna bevisa sina betygsunderlag.