Annons
Skoldagen börjar. Klockan är strax före tio och ett femtontal barn i åldrarna fem till tretton skyndar genom lägret till Jamal Shahadehs skoltält. Foto: Elisabeth Ubbe
Skolan har fått en plats i tältlägret i Jordanien. De syriska barnen trängs när läraren Jamal Shahadeh inleder dagens lektioner. Foto: Elisabeth Ubbe
Jamal Shahadeh är tältskolans initiativtagare och lärare. Foto: Elisabeth Ubbe
Vem kan räkna ut det här talet? frågar Jamal klassen. Riham, nio år, Hala tio, Raghad, sju, och Asma, tio, räcker upp händerna högt. Foto: Elisabeth Ubbe
Bristen på riktiga böcker avskräcker pojkarna. Foto: Elisabeth Ubbe
Femåriga Shahad är yngst i klassen, och läraren Jamal Shahadehs dotter. Hon ligger i tältet och plitar stora, runda bokstäver i sitt block. Foto: Elisabeth Ubbe
Sex plus sju blir … Sjuåriga Raghad räknar på den grönmålade tavlan. Mycket bra! berömmer Jamal Shahadeh, till barnens applåder.
Bild 1/8

Lärarhjälten i al-Jabali

Publicerad 25 mars 2014

Relaterat

Skolvärlden lyfter ett aktuellt reportage från mars 2014: 
Utbildningssystemet är ett av det syriska krigets många offer. Mer än tre miljoner barn beräknas ha missat stora delar av sin skolgång i det tre år långa inbördeskriget. Skolvärlden har besökt flyktinglägret al-Jabali i Jordanien, där läraren Jamal Shahadeh kämpar för barnens chans att komma i kapp.

Det finns inga likheter alls med hur det var att undervisa i Syrien före kriget. Jag saknar alla hjälpmedel och har inga skolböcker. Men det betyder mycket för barnen att de får gå i skolan, säger Jamal Shahadeh. 

Vi befinner oss i östra Amman, i det område som kallas för Grönsaksmarknaden. Det är till detta område Jordaniens alla grönsaker fraktas innan de säljs vidare till stadens butiker, restauranger och storhushåll.

På en tom tomt intill en fabrikslokal där grönsaker packas i tråg, har det under vintern vuxit fram ett tältläger.

Här bor nu ett hundratal familjer. De kommer alla, likt Jamal Shahadehs familj, från landsbygden utanför den syriska staden Hama.

Genom den röda leran som nu har blivit platsen för en annorlunda stadsdel, osynlig på alla kartor, kliver Hadil, Dalal och Riham. 

De tioåriga flickorna hoppar över de ytliga diken som har grävts för att leda bort avfallsvatten från tälten.

Klockan är cirka tio på morgonen, och de är på väg till det tält där lägrets barn samlas för att gå i skolan tre timmar per dag. Jamal Shahadeh är tältskolans initiativtagare och lärare.

– Jag såg att barnen här i lägret bara drev omkring och lekte, nästan som hemlösa. Som registrerade flyktingar har de rätt att gå i jordanska skolor, men det är ingenting som skolorna häromkring informerar om, och föräldrarna är ändå ovilliga att släppa iväg sina barn dit. Så jag talade med familjerna och de blev glada och höll med om att det behövdes en skola i lägret, berättar han.

Utanför tältet står Khaldiye som följt sin dotter till skoltältet.

– Jag har två flickor och två pojkar i skolåldern, och jag är väldigt glad att barnen får en möjlighet att gå i skolan så att de kan lära sig något här. De gick i skolan i Syrien, men under kriget stängde den, berättar hon.

Ett femtontal barn i åldrarna fem till tretton år kommer i par eller små grupper till tältet. En efter en tar de av sig sina sandaler och går hukande in under tältduken.

En flicka bär en rosaglittrig Hannah Montana-ryggsäck som vittnar om en tid då familjerna här hade helt andra ekonomiska förutsättningar.

– Vi har varit i Jordanien i mer än ett år, men reste runt innan vi slog oss ned här. Mina pojkar kommer till skolan ibland, men flickorna är mer villiga att lära sig, fortsätter Khaldiye.

Skoltältet som en gång har varit vitt bär, likt några fler av lägrets tält, flyktingorganet UNHCR:s symbol. De andra boplatserna utgörs av plastpresenningar som har spänts upp över stålskelett.

UNHCR-tälten kommer från början från det officiella FN-lägret Za’atari som nu har mer än 100 000 invånare.

Familjerna som bor i al-Jabalilägret placerades i Za’atari av de jordanska myndigheterna när de först passerade den syrisk-jordanska gränsen. Men de trivdes inte i lägrets instängda tillvaro, där vita FN-tält och baracker står i raka rader i ökenlandskapet, utan fann jordanska medborgare som var villiga att mot betalning ställa upp som garanter för familjerna. På så sätt kunde de ta sig ut ur lägret med sina tält, för vad de beskriver som ett friare liv.

Kriget har tvingat mer än två och en halv miljon människor att lämna sina hem i Syrien för att söka skydd i grannländerna. Av de 600 000 syriska flyktingar som bor i
Jordanien befinner sig nu endast en knapp femtedel i FN:s läger.

Det är dyrt att hyra en lägenhet i Jordanien och i stället växer det nu fram informella tältläger likt al-Jabali på tomma tomter runt om i landet.

Den syriska flyktingkatastrofen har slagit hårt mot de syriska barnens rätt till utbildning. FN:s barnfond Unicef varnade i december 2013 för att tre miljoner syriska barn nu går miste om en möjlighet till utbildning.

I Za’atarilägret i Jordanien kämpar FN för att erbjuda utbildning till barnen i lägret, men fortfarande går endast 13 000 av lägrets 55 000 barn i skolåldern i skolan. 

Utav de barn som bor utanför de officiella lägren går en ännu lägre procentandel i skolan. Jordaniens utbildningssystem har stora svårigheter att klara av den ekonomiska utmaning som den massiva flyktingströmmen innebär.

Tältskolan i al-Jabalilägret är startad utan några egentliga medel, på eget initiativ av Jamal Shahadeh.

Jamal är i 40-årsåldern. Han står barfota i tältet med huvudet lätt på sned. Det är för lågt i tak för att han ska kunna stå helt upprätt.

I handen håller han en kort, krokig plastbit som han använder som pekpinne, för att visa bokstäver som han skrivit med krita på en grönmålad träskiva som står lutad mot tältväggen.

Skoldagen börjar med ett upprop, som följs av en lektion i arabiska. 

– Alif, ba, ta! läser klassen de arabiska bokstäverna i kör.

– Vem vill komma fram och läsa upp alfabetet, frågar Jamal.

Barnen sitter tätt intill varandra på det några kvadrat-
meter stora tältgolvet. Nästan alla sträcker upp sina händer så högt de kan. Jamal pekar på en flicka.

– Nu får ni andra vara tysta, säger han.

Asma, som är tio år, står inför klassen och läser snabbt upp det arabiska alfabetet.

Hennes prestation möts av applåder från klasskamraterna.

Asma bemöter applåderna med ett stort leende och sätter sig stolt på golvet igen. Hennes sjuåriga kompis Raghad lutar huvudet mot hennes axel medan en annan elev kallas fram till den gröna tavlan.

Femåringen Shahad, som är Jamals dotter, tröttnar och springer ut till mamma. Det är kallt i tältet och flera av barnen hostar djupt medan Jamal pratar.

Vintern har varit ovanligt hård i regionen. I mitten av december föll här närmare en och en halv meter snö. Tältbyns invånare berättar att de fick arbeta hårt för att hålla tältens tak fria från snömassorna, annars skulle tälten ha fallit ihop som korthus under tyngden.

Jamal Shahadeh lär ut hur de arabiska orden ofta är sammansatta av tre stavelser, och låter de äldre barnen stava ord på tavlan framför de andra.

Efter arabiskan är det dags för matematik.

– Magistern, magistern! ropar Zacharia ivrigt. Han vill räkna på tavlan.

– Mycket bra! berömmer Jamal när eleverna räknar rätt.

Under skoldagen droppar det in några fler elever i tältet tills det sitter sexton barn på tältgolvet. Tiderna i al-Jabalilägrets tältskola är ungefärliga.

Efter matematik är det dags för engelska, och klassen räknar högt i kör: 

– Zero! One! Two! Three! Four!

– Lugn, pojkar! förmanar Jamal Zacharia och hans kamrat
Abdel Aziz som småbrottas i sitt hörn av tältet.

Nu hostar även Jamal. Och de vita skolkritorna går ideligen sönder.

– På engelska skriver man från vänster till höger. På arabiska från höger till vänster, förklarar han och drar upp tre streck på tavlan, för att visa var bokstäverna ska börja och sluta.

– Skriv dessa bokstäver i era block! Jalla!

Femåriga Shahad är tillbaka i tältet. Hon lägger sig på mage och plitar stora, runda bokstäver i sitt block. De andra arbetar koncentrerat lutade över anteckningsblocken. När alla är klara samlas de kring Jamal som satt sig på huk och rättar direkt.

Det har passerat tre timmar, och efter lektionerna i arabiska, matematik och engelska är skoldagen slut.

Jamal ber eleverna stanna i tältet en stund.

Barnen berättar att de alla har varit i Jordanien i mer än ett år, och flyttat runt med sina tält. Men de flesta har bara bott några veckor i al-Jabalilägret.

Före kriget var det syriska utbildningssystemet väl utbyggt i förhållande till andra låginkomstländers. 97 procent av alla syriska barn började i den obligatoriska och kostnadsfria nioåriga grundskolan, och läs- och skrivkunnigheten i landet var jämförelsevis hög.

Undervisningen skedde på arabiska, men eleverna studerade även engelska från årskurs ett och franska från årskurs sju. Omkring två tredjedelar av eleverna, eller fyra miljoner barn, gick ut grundskolan varje år före kriget. 

Alla barnen i tältskolan berättar att de gick i skolan i sina hembyar före kriget. Lektionerna här innebär att de återupptar en skolgång som blev avbruten för mer än ett år sedan, när deras syriska skolor stängdes helt eller delvis på grund av kriget.

– Jag gick i tvåan förut hemma i Syrien. Där var vår skola gjord i sten. Jag älskar skolan och att lära mig nya saker, säger nioåriga Raghad.

I Syrien var det fler pojkar än flickor som gick ut grundskolan före kriget. Men i Jamal Shahadehs tältskola är bara två av dagens sexton elever pojkar.

Vi frågar barnen varför det är så.

– Pojkarna gillar inte skolan!

– De kanske är sjuka!

– De kanske är för gamla! föreslår flickorna i munnen på varandra.

Jamal Shahadeh fyller i att många av lägrets pojkar arbetar redan från tidig ålder med att packa grönsaker i den intilliggande fabrikslokalen.

– I dag är vi 16 stycken, men det brukar vara ungefär 25 elever, men bara tre pojkar. Pojkarna vill ha riktiga böcker, annars kommer de inte. Det är ganska trångt här också, säger han.

Elvaårige Zacharia är en av de få pojkar som går i skolan.

– Jag gillar att gå i skolan. Jag gillar allt, men mest gillar jag matte. I Hama gick jag i femman, och jag kunde läsa och skriva. Jag, mina fem syskon och våra föräldrar kom hit för en och en halv månad sedan, berättar han.

Bredvid honom sitter hans sjuåriga syster Amani.

– Jag älskar skolan. Jag vill bli lärare. Jag vill lära andra barn arabiska, säger hon.

Hala, som är tio år, började i tältskolan för tio dagar sedan.

– Mina föräldrar vill att jag ska gå hit. I Hama gick jag i trean. Där hade vi en fin skola. Jag har fyra systrar och fem bröder. Min bror kommer hit ibland också, säger hon.

Kompisen Asma säger:

– Mina föräldrar vill att jag ska kunna läsa så att jag kan lära mig allt möjligt. Jag vill arbeta med barnhälsa i Syrien när jag blir stor.

– Jag vet inte hur länge vi har varit här i lägret, men vi har varit i Jordanien i två år ungefär. Jag började i skolan för tio dagar sedan. Förut fanns det ingen skola här. Men i Syrien gick jag i trean före kriget. Jag gillar till exempel att lära mig om djur. Lejon är mitt favoritdjur. Jag såg ett lejon på ett zoo en gång. När jag blir stor vill jag bli ingenjör, säger tioåriga Abdel Aziz.

Jamal avslutar skoldagen och låter barnen kliva ur tältet en i taget. Han säger att han vill försöka att skapa ordning bland barnen, trots att deras skolsituation förändrats dramatiskt sedan de satt i raka, tysta rader i sina statliga skolbyggnader i sten utanför Hama.

– Det betyder mycket för barnen att de får gå i skolan. Annars skulle de vara ute och plocka upp nedfallna grönsaker vid grönsaksmarknaden. I skolan får de en annan mentalitet. Skolan innebär också rutiner för familjerna, som att barnen får frukost hemma innan de börjar sin skoldag, säger han.

Morgonen har utvecklats till en ljummen dag, och utanför tältet sjunger fåglar. En bit bort spelar lägrets tonårskillar fotboll.

Skolbarnen tar på sig sina plastsandaler och springer hem förbi tälten. Några få har skolväskor på sina axlar, medan andra håller anteckningsböcker under armen. Fötterna gör små, djupa avtryck i den röda leran.

Bakom skolans tält arbetar en nyanländ familj med att montera stålbalkar som utgör skelettet till ett nytt tält. En av männen bär fortfarande Fria syriska arméns uniform.

Jamal Shahadeh visar oss in i tältet intill skolan, där han bor med sin fru Jihan och dottern Shahad. Tältet, som saknar inflöde av dagsljus, är möblerat med madrasser, och dekorerat med tygstycken.

Jihan serverar arabiskt kaffe i små porslinskoppar, medan Jamal berättar om sin utbildningsbakgrund. 

– Jag läste till gymnasielärare vid universitetet i Aleppo, men jag har alltid arbetat med yngre barn. Jag arbetade utanför Hama före kriget, i en stor skola med två våningar och omkring 250 elever, berättar han.

Familjen lämnade Syrien redan 2011, innan upproren utvecklats till inbördeskrig.

– Jag åkte motorcykel till skolan varje dag. För varje dag som oroligheterna växte behövde jag passera fler och fler vägspärrar, och jag var rädd för att regeringssoldaterna skulle hitta på något skäl till att fängsla mig, som de gjorde med många från mitt bostadsområde, eftersom många där var regeringskritiker. Jag tänkte att det var bättre att lämna landet med familjen, säger Jamal. 

Han berättar att tanken var att söka jobb som lärare i Jordanien. Men efter ett och ett halvt år i landet utan att hitta något arbete, har han gett upp.

– Det finns inga jobb för oss syrier här. Om man registrerar sig som flykting hos FN för att få matkuponger så får man inte heller arbeta lagligt, vilket gör det omöjligt för mig att utöva mitt yrke. De familjer som kan och har barn i skolan betalar mig 10 dinarer per månad (motsvarande hundra
kronor). Och så arbetar jag med att packa grönsaker för att dryga ut kassan, säger han och sippar på sitt kaffe.

Arbetet i grönsakspackeriet sker svart, och ger mindre än tio kronor om dagen.

Jamal Shahadeh beskriver skillnaderna mellan att vara lärare nu och före kriget.

– Barnen som kommer från kriget är trötta, ledsna och utmattade. Jag tror inte att barnen här har sett direkta hemskheter och död, men de har hört ljudet av bomber. Jag upplever att de har svårt för att minnas det som de lär sig nu, säger han.

I skolan lär Jamal Shahadeh ut arabiska, engelska, matematik och religion. Men han önskar att han kunde arbeta med de syriska barnen i en skolbyggnad, efter en läroplan, och ha möjlighet att sätta betyg. 

– Förut tänkte jag att kriget skulle ta slut på några månader och att vi skulle kunna återvända hem. Nu har jag förstått att det inte är så. Bristen på skolgång för de syriska barnen är ett enormt problem, både på kort och lång sikt. Om någon myndighet tog tag i frågan om deras undervisning, och gav mig en läroplan, så är jag mer än redo att undervisa.

Hur hittar du inspiration att fortsätta helt på eget initiativ?

– När jag ser barnen i tältskolan så får jag kraft att fortsätta. Hoppet finns hos dem, och viljan också. Det känns bra.
Jag valde att arbeta med undervisning för att jag älskar att lära ut.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons