Annons
Skoldagen börjar. Klockan är strax före tio och ett femtontal barn i åldrarna fem till tretton skyndar genom lägret till Jamal Shahadehs skoltält. - Elisabeth Ubbe
Skoldagen börjar. Klockan är strax före tio och ett femtontal barn i åldrarna fem till tretton skyndar genom lägret till Jamal Shahadehs skoltält. Foto: Elisabeth Ubbe
Bild 1/8
Skolan har fått en plats i tältlägret i Jordanien. De syriska barnen trängs när läraren Jamal Shahadeh inleder dagens lektioner. - Elisabeth Ubbe
Skolan har fått en plats i tältlägret i Jordanien. De syriska barnen trängs när läraren Jamal Shahadeh inleder dagens lektioner. Foto: Elisabeth Ubbe
Bild 2/8
Jamal Shahadeh är tältskolans initiativtagare och lärare. - Elisabeth Ubbe
Jamal Shahadeh är tältskolans initiativtagare och lärare. Foto: Elisabeth Ubbe
Bild 3/8
Vem kan räkna ut det här talet? frågar Jamal klassen. Riham, nio år, Hala tio, Raghad, sju, och Asma, tio, räcker upp händerna högt. - Elisabeth Ubbe
Vem kan räkna ut det här talet? frågar Jamal klassen. Riham, nio år, Hala tio, Raghad, sju, och Asma, tio, räcker upp händerna högt. Foto: Elisabeth Ubbe
Bild 4/8
Bristen på riktiga böcker avskräcker pojkarna. - Elisabeth Ubbe
Bristen på riktiga böcker avskräcker pojkarna. Foto: Elisabeth Ubbe
Bild 5/8
Femåriga Shahad är yngst i klassen, och läraren Jamal Shahadehs dotter. Hon ligger i tältet och plitar stora, runda bokstäver i sitt block. - Elisabeth Ubbe
Femåriga Shahad är yngst i klassen, och läraren Jamal Shahadehs dotter. Hon ligger i tältet och plitar stora, runda bokstäver i sitt block. Foto: Elisabeth Ubbe
Bild 6/8
Sex plus sju blir … Sjuåriga Raghad räknar på den grönmålade tavlan. Mycket bra! berömmer Jamal Shahadeh, till barnens applåder.
Sex plus sju blir … Sjuåriga Raghad räknar på den grönmålade tavlan. Mycket bra! berömmer Jamal Shahadeh, till barnens applåder.
Bild 7/8
Bild 8/8

Lärarhjälten i al-Jabali

Publicerad 25 mars 2014

Relaterat

Skolvärlden lyfter ett aktuellt reportage från mars 2014: 
Utbildningssystemet är ett av det syriska krigets många offer. Mer än tre miljoner barn beräknas ha missat stora delar av sin skolgång i det tre år långa inbördeskriget. Skolvärlden har besökt flyktinglägret al-Jabali i Jordanien, där läraren Jamal Shahadeh kämpar för barnens chans att komma i kapp.

Det finns inga likheter alls med hur det var att undervisa i Syrien före kriget. Jag saknar alla hjälpmedel och har inga skolböcker. Men det betyder mycket för barnen att de får gå i skolan, säger Jamal Shahadeh. 

Vi befinner oss i östra Amman, i det område som kallas för Grönsaksmarknaden. Det är till detta område Jordaniens alla grönsaker fraktas innan de säljs vidare till stadens butiker, restauranger och storhushåll.

På en tom tomt intill en fabrikslokal där grönsaker packas i tråg, har det under vintern vuxit fram ett tältläger.

Här bor nu ett hundratal familjer. De kommer alla, likt Jamal Shahadehs familj, från landsbygden utanför den syriska staden Hama.

Genom den röda leran som nu har blivit platsen för en annorlunda stadsdel, osynlig på alla kartor, kliver Hadil, Dalal och Riham. 

De tioåriga flickorna hoppar över de ytliga diken som har grävts för att leda bort avfallsvatten från tälten.

Klockan är cirka tio på morgonen, och de är på väg till det tält där lägrets barn samlas för att gå i skolan tre timmar per dag. Jamal Shahadeh är tältskolans initiativtagare och lärare.

– Jag såg att barnen här i lägret bara drev omkring och lekte, nästan som hemlösa. Som registrerade flyktingar har de rätt att gå i jordanska skolor, men det är ingenting som skolorna häromkring informerar om, och föräldrarna är ändå ovilliga att släppa iväg sina barn dit. Så jag talade med familjerna och de blev glada och höll med om att det behövdes en skola i lägret, berättar han.

Utanför tältet står Khaldiye som följt sin dotter till skoltältet.

– Jag har två flickor och två pojkar i skolåldern, och jag är väldigt glad att barnen får en möjlighet att gå i skolan så att de kan lära sig något här. De gick i skolan i Syrien, men under kriget stängde den, berättar hon.

Ett femtontal barn i åldrarna fem till tretton år kommer i par eller små grupper till tältet. En efter en tar de av sig sina sandaler och går hukande in under tältduken.

En flicka bär en rosaglittrig Hannah Montana-ryggsäck som vittnar om en tid då familjerna här hade helt andra ekonomiska förutsättningar.

– Vi har varit i Jordanien i mer än ett år, men reste runt innan vi slog oss ned här. Mina pojkar kommer till skolan ibland, men flickorna är mer villiga att lära sig, fortsätter Khaldiye.

Skoltältet som en gång har varit vitt bär, likt några fler av lägrets tält, flyktingorganet UNHCR:s symbol. De andra boplatserna utgörs av plastpresenningar som har spänts upp över stålskelett.

UNHCR-tälten kommer från början från det officiella FN-lägret Za’atari som nu har mer än 100 000 invånare.

Familjerna som bor i al-Jabalilägret placerades i Za’atari av de jordanska myndigheterna när de först passerade den syrisk-jordanska gränsen. Men de trivdes inte i lägrets instängda tillvaro, där vita FN-tält och baracker står i raka rader i ökenlandskapet, utan fann jordanska medborgare som var villiga att mot betalning ställa upp som garanter för familjerna. På så sätt kunde de ta sig ut ur lägret med sina tält, för vad de beskriver som ett friare liv.

Kriget har tvingat mer än två och en halv miljon människor att lämna sina hem i Syrien för att söka skydd i grannländerna. Av de 600 000 syriska flyktingar som bor i
Jordanien befinner sig nu endast en knapp femtedel i FN:s läger.

Det är dyrt att hyra en lägenhet i Jordanien och i stället växer det nu fram informella tältläger likt al-Jabali på tomma tomter runt om i landet.

Den syriska flyktingkatastrofen har slagit hårt mot de syriska barnens rätt till utbildning. FN:s barnfond Unicef varnade i december 2013 för att tre miljoner syriska barn nu går miste om en möjlighet till utbildning.

I Za’atarilägret i Jordanien kämpar FN för att erbjuda utbildning till barnen i lägret, men fortfarande går endast 13 000 av lägrets 55 000 barn i skolåldern i skolan. 

Utav de barn som bor utanför de officiella lägren går en ännu lägre procentandel i skolan. Jordaniens utbildningssystem har stora svårigheter att klara av den ekonomiska utmaning som den massiva flyktingströmmen innebär.

Tältskolan i al-Jabalilägret är startad utan några egentliga medel, på eget initiativ av Jamal Shahadeh.

Jamal är i 40-årsåldern. Han står barfota i tältet med huvudet lätt på sned. Det är för lågt i tak för att han ska kunna stå helt upprätt.

I handen håller han en kort, krokig plastbit som han använder som pekpinne, för att visa bokstäver som han skrivit med krita på en grönmålad träskiva som står lutad mot tältväggen.

Skoldagen börjar med ett upprop, som följs av en lektion i arabiska. 

– Alif, ba, ta! läser klassen de arabiska bokstäverna i kör.

– Vem vill komma fram och läsa upp alfabetet, frågar Jamal.

Barnen sitter tätt intill varandra på det några kvadrat-
meter stora tältgolvet. Nästan alla sträcker upp sina händer så högt de kan. Jamal pekar på en flicka.

– Nu får ni andra vara tysta, säger han.

Asma, som är tio år, står inför klassen och läser snabbt upp det arabiska alfabetet.

Hennes prestation möts av applåder från klasskamraterna.

Asma bemöter applåderna med ett stort leende och sätter sig stolt på golvet igen. Hennes sjuåriga kompis Raghad lutar huvudet mot hennes axel medan en annan elev kallas fram till den gröna tavlan.

Femåringen Shahad, som är Jamals dotter, tröttnar och springer ut till mamma. Det är kallt i tältet och flera av barnen hostar djupt medan Jamal pratar.

Vintern har varit ovanligt hård i regionen. I mitten av december föll här närmare en och en halv meter snö. Tältbyns invånare berättar att de fick arbeta hårt för att hålla tältens tak fria från snömassorna, annars skulle tälten ha fallit ihop som korthus under tyngden.

Jamal Shahadeh lär ut hur de arabiska orden ofta är sammansatta av tre stavelser, och låter de äldre barnen stava ord på tavlan framför de andra.

Efter arabiskan är det dags för matematik.

– Magistern, magistern! ropar Zacharia ivrigt. Han vill räkna på tavlan.

– Mycket bra! berömmer Jamal när eleverna räknar rätt.

Under skoldagen droppar det in några fler elever i tältet tills det sitter sexton barn på tältgolvet. Tiderna i al-Jabalilägrets tältskola är ungefärliga.

Efter matematik är det dags för engelska, och klassen räknar högt i kör: 

– Zero! One! Two! Three! Four!

– Lugn, pojkar! förmanar Jamal Zacharia och hans kamrat
Abdel Aziz som småbrottas i sitt hörn av tältet.

Nu hostar även Jamal. Och de vita skolkritorna går ideligen sönder.

– På engelska skriver man från vänster till höger. På arabiska från höger till vänster, förklarar han och drar upp tre streck på tavlan, för att visa var bokstäverna ska börja och sluta.

– Skriv dessa bokstäver i era block! Jalla!

Femåriga Shahad är tillbaka i tältet. Hon lägger sig på mage och plitar stora, runda bokstäver i sitt block. De andra arbetar koncentrerat lutade över anteckningsblocken. När alla är klara samlas de kring Jamal som satt sig på huk och rättar direkt.

Det har passerat tre timmar, och efter lektionerna i arabiska, matematik och engelska är skoldagen slut.

Jamal ber eleverna stanna i tältet en stund.

Barnen berättar att de alla har varit i Jordanien i mer än ett år, och flyttat runt med sina tält. Men de flesta har bara bott några veckor i al-Jabalilägret.

Före kriget var det syriska utbildningssystemet väl utbyggt i förhållande till andra låginkomstländers. 97 procent av alla syriska barn började i den obligatoriska och kostnadsfria nioåriga grundskolan, och läs- och skrivkunnigheten i landet var jämförelsevis hög.

Undervisningen skedde på arabiska, men eleverna studerade även engelska från årskurs ett och franska från årskurs sju. Omkring två tredjedelar av eleverna, eller fyra miljoner barn, gick ut grundskolan varje år före kriget. 

Alla barnen i tältskolan berättar att de gick i skolan i sina hembyar före kriget. Lektionerna här innebär att de återupptar en skolgång som blev avbruten för mer än ett år sedan, när deras syriska skolor stängdes helt eller delvis på grund av kriget.

– Jag gick i tvåan förut hemma i Syrien. Där var vår skola gjord i sten. Jag älskar skolan och att lära mig nya saker, säger nioåriga Raghad.

I Syrien var det fler pojkar än flickor som gick ut grundskolan före kriget. Men i Jamal Shahadehs tältskola är bara två av dagens sexton elever pojkar.

Vi frågar barnen varför det är så.

– Pojkarna gillar inte skolan!

– De kanske är sjuka!

– De kanske är för gamla! föreslår flickorna i munnen på varandra.

Jamal Shahadeh fyller i att många av lägrets pojkar arbetar redan från tidig ålder med att packa grönsaker i den intilliggande fabrikslokalen.

– I dag är vi 16 stycken, men det brukar vara ungefär 25 elever, men bara tre pojkar. Pojkarna vill ha riktiga böcker, annars kommer de inte. Det är ganska trångt här också, säger han.

Elvaårige Zacharia är en av de få pojkar som går i skolan.

– Jag gillar att gå i skolan. Jag gillar allt, men mest gillar jag matte. I Hama gick jag i femman, och jag kunde läsa och skriva. Jag, mina fem syskon och våra föräldrar kom hit för en och en halv månad sedan, berättar han.

Bredvid honom sitter hans sjuåriga syster Amani.

– Jag älskar skolan. Jag vill bli lärare. Jag vill lära andra barn arabiska, säger hon.

Hala, som är tio år, började i tältskolan för tio dagar sedan.

– Mina föräldrar vill att jag ska gå hit. I Hama gick jag i trean. Där hade vi en fin skola. Jag har fyra systrar och fem bröder. Min bror kommer hit ibland också, säger hon.

Kompisen Asma säger:

– Mina föräldrar vill att jag ska kunna läsa så att jag kan lära mig allt möjligt. Jag vill arbeta med barnhälsa i Syrien när jag blir stor.

– Jag vet inte hur länge vi har varit här i lägret, men vi har varit i Jordanien i två år ungefär. Jag började i skolan för tio dagar sedan. Förut fanns det ingen skola här. Men i Syrien gick jag i trean före kriget. Jag gillar till exempel att lära mig om djur. Lejon är mitt favoritdjur. Jag såg ett lejon på ett zoo en gång. När jag blir stor vill jag bli ingenjör, säger tioåriga Abdel Aziz.

Jamal avslutar skoldagen och låter barnen kliva ur tältet en i taget. Han säger att han vill försöka att skapa ordning bland barnen, trots att deras skolsituation förändrats dramatiskt sedan de satt i raka, tysta rader i sina statliga skolbyggnader i sten utanför Hama.

– Det betyder mycket för barnen att de får gå i skolan. Annars skulle de vara ute och plocka upp nedfallna grönsaker vid grönsaksmarknaden. I skolan får de en annan mentalitet. Skolan innebär också rutiner för familjerna, som att barnen får frukost hemma innan de börjar sin skoldag, säger han.

Morgonen har utvecklats till en ljummen dag, och utanför tältet sjunger fåglar. En bit bort spelar lägrets tonårskillar fotboll.

Skolbarnen tar på sig sina plastsandaler och springer hem förbi tälten. Några få har skolväskor på sina axlar, medan andra håller anteckningsböcker under armen. Fötterna gör små, djupa avtryck i den röda leran.

Bakom skolans tält arbetar en nyanländ familj med att montera stålbalkar som utgör skelettet till ett nytt tält. En av männen bär fortfarande Fria syriska arméns uniform.

Jamal Shahadeh visar oss in i tältet intill skolan, där han bor med sin fru Jihan och dottern Shahad. Tältet, som saknar inflöde av dagsljus, är möblerat med madrasser, och dekorerat med tygstycken.

Jihan serverar arabiskt kaffe i små porslinskoppar, medan Jamal berättar om sin utbildningsbakgrund. 

– Jag läste till gymnasielärare vid universitetet i Aleppo, men jag har alltid arbetat med yngre barn. Jag arbetade utanför Hama före kriget, i en stor skola med två våningar och omkring 250 elever, berättar han.

Familjen lämnade Syrien redan 2011, innan upproren utvecklats till inbördeskrig.

– Jag åkte motorcykel till skolan varje dag. För varje dag som oroligheterna växte behövde jag passera fler och fler vägspärrar, och jag var rädd för att regeringssoldaterna skulle hitta på något skäl till att fängsla mig, som de gjorde med många från mitt bostadsområde, eftersom många där var regeringskritiker. Jag tänkte att det var bättre att lämna landet med familjen, säger Jamal. 

Han berättar att tanken var att söka jobb som lärare i Jordanien. Men efter ett och ett halvt år i landet utan att hitta något arbete, har han gett upp.

– Det finns inga jobb för oss syrier här. Om man registrerar sig som flykting hos FN för att få matkuponger så får man inte heller arbeta lagligt, vilket gör det omöjligt för mig att utöva mitt yrke. De familjer som kan och har barn i skolan betalar mig 10 dinarer per månad (motsvarande hundra
kronor). Och så arbetar jag med att packa grönsaker för att dryga ut kassan, säger han och sippar på sitt kaffe.

Arbetet i grönsakspackeriet sker svart, och ger mindre än tio kronor om dagen.

Jamal Shahadeh beskriver skillnaderna mellan att vara lärare nu och före kriget.

– Barnen som kommer från kriget är trötta, ledsna och utmattade. Jag tror inte att barnen här har sett direkta hemskheter och död, men de har hört ljudet av bomber. Jag upplever att de har svårt för att minnas det som de lär sig nu, säger han.

I skolan lär Jamal Shahadeh ut arabiska, engelska, matematik och religion. Men han önskar att han kunde arbeta med de syriska barnen i en skolbyggnad, efter en läroplan, och ha möjlighet att sätta betyg. 

– Förut tänkte jag att kriget skulle ta slut på några månader och att vi skulle kunna återvända hem. Nu har jag förstått att det inte är så. Bristen på skolgång för de syriska barnen är ett enormt problem, både på kort och lång sikt. Om någon myndighet tog tag i frågan om deras undervisning, och gav mig en läroplan, så är jag mer än redo att undervisa.

Hur hittar du inspiration att fortsätta helt på eget initiativ?

– När jag ser barnen i tältskolan så får jag kraft att fortsätta. Hoppet finns hos dem, och viljan också. Det känns bra.
Jag valde att arbeta med undervisning för att jag älskar att lära ut.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Kritik mot skola som inte står för material

Kritik mot skola som inte står för material

Pengar

En grundskola i Stockholm som ber eleverna att själva stå för pennor, sudd, miniräknare och läsebok väcker upprörda känslor. Föräldrar på skolan menar att det strider mot lagen om avgiftsfri skola.
– Det är skolans uppgift att tillhandahålla material, säger Ragnar Sjölander, ordförande LR Stockholm.

Annons
Annons
Annons
I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

Arbetsmiljö

Det är lärarna som kan höja skolans resultat – medan rektors jobb är att implementera lärarnas vision. Det menar Bill Martin, amerikansk skolutvecklare, vars metod följs av skolor över hela världen.

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anpassa stödet efter elevernas nivå – inte uppgifterna.
– Digitala medier blev livsviktigt för att individanpassa, menar Anna Kaya.

Annons
Annons
Eleverna möter världen i Saras klassrum

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Feedback

Ämnesspanaren och läraren Sara Bruun låter sin klass möta världen under lektionerna. Och hon läser in sin feedback till elevernas individuella texter.
– Jag hinner säga mycket på en minut, säger hon.

Annons
Hon fick Ranelidpriset 2016

Hon fick Ranelidpriset 2016

Ranelidpriset

Björn Ranelidpriset 2016 går till Elisabet Reslegård, Läsrörelsens grundare. 

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

SFI

Helena Stenman saknade undervisningsmaterial i ljudform för sina nyanlända elever. Resultatet blev en videoblogg för de som precis startat sin undervisning i svenska.

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

Debatt

Föräldrar uppmanas köpa pennor och limstift till barnen i en skola där ägaren samtidigt tar ut flera miljoner i vinst. Det är inte bara fel – det är ett tydligt brott mot den svenska skollagen. Och det visar med all önskvärd tydlighet att vinstjakt inte hör hemma i den svenska skolan, skriver Freddy Grip (V), skolpolitisk talesperson för Vänsterpartiet i Stockholm.

Kommentera
Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Undervisningsmetoder

Lärarna Emelie Hahn och Catarina Eriksson fick mycket uppmärksamhet under en konferens i Singapore när de pratade om det svenska entreprenöriella lärandet. Övriga deltagare visade stort intresserade för hur långt Sverige kommit i arbetet med mjuka värden.

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Nyanlända

Ibland tänkte hon att alla nyanlända elever hade inlärningssvårigheter. Sen kom hon på att det nog var hon som hade undervisningssvårigheter.
Så Hülya Basaran vände sig till digital teknik för att undervisa nyanlända.

Lärarens nya kollega – en robot

Lärarens nya kollega – en robot

Digitalt

Professor Stefan Fölster ser en snar framtid med robotlärare och andra innovativa hjälpmedel i klassrummen. Men han ser även riskerna för de skolorna som inte tar till sig av den digitala utvecklingen.

Digitalisering
Varannan lärare nekas digitala läromedel

Varannan lärare nekas digitala läromedel

Digitala läromedel

Nästan hälften av landets lärare saknar helt tillgång till digitala läromedel, och endast var tionde får fortbildning på området av sin arbetsgivare. Det visar en ny rapport från Lärarnas Riksförbund.

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

IT

Likvärdigheten i svensk skola brister i den digitala undervisningen.
– Kompetensutvecklingen måste tillbaka till akademin, säger ämnesspanaren och författaren Helena Kvarnsell, en av redaktörerna bakom ”Vi får det att funka”.

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

Digitala verktyg

Forskaren Håkan Fleischer betonar vikten av att göra digitaliseringen på rätt sätt.
– Det behövs smarta digitala verktyg som ger möjligheten för eleverna att jobba på olika sätt, säger han.

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Digitala verktyg

I kampen mot korvstoppning är digitala verktyg en möjlighet. Ämnesspanaren Mikael Bruér gillar Peer instruction – en undervisningsmetod som gör eleverna mer delaktiga i undervisningen.

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Bidrag

Skolverket meddelar idag att ett bidrag på 14 miljoner kronor kommer att betalas ut för att kunna stärka över 1700 lärares specialpedagogiska kompetenser.

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Matematik

Problem med matematiken? Nylanserade matematikinspiration.se ska hjälpa lärare att undervisa genom att skapa diskussioner med eleverna.

Läsförståelse
Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Läsning

Läsförståelse borde vara en viktig del i alla ämnen, inte bara i svenskundervisningen.
– Innan du kan undervisa måste du fundera på hur du själv läser en text, säger läsforskaren Barbro Westlund.

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Läsförståelse

Ämnesläraren Anna Nord forskade på sitt eget införande av lässtrategier i gymnasiets år tre. Nu har hon dåligt samvete för alla år hon jobbat utan.
– Det finns så många fördelar, och det gynnar både de goda läsarna och de med större utmaningar, säger hon.

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Läsförståelse

Lämna inte eleverna ensamma. Och läraren måste ta ett ansvar i undervisningen. Det har varit viktiga punkter för Nyköpingslärarna Marie Trapp och Marika Nylund Ek när de tillsammans tagit fram ett nytt läromedel i läsförståelse.

Han tar över efter Anna Ekström

Han tar över efter Anna Ekström

Skolkommissionen

Professor Jan-Eric Gustafsson har utsetts som ny ordförande i Skolkommissionen. Han ersätter Anna Ekström som förra veckan utsågs till gymnasieminister.

Budget 2017
Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Budget 2017

Moderaternas skolpolitiska talesperson tycker att problemet med regeringens budgetproposition är det som saknas i den: förslag för mer lärartid per elev, kvalitetshöjning av lärarutbildningen och nolltolerans mot dåliga skolor.

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Budget 2017

Fler platser på lärarutbildningen och webbkurser för återvändande lärare är ett par av inslagen i regeringens budgetproposition. Några höjda komvux-löner eller allmän fortbildning i språkutvecklande arbetssätt står inte på agendan.

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

Lärare

Två lärare från Sundsvall blev utkorade till Sveriges främsta lärare i entreprenörskap.

Arbeta utomlands
Malin undervisar på paradisön

Malin undervisar på paradisön

Arbeta utomlands

Idrottslektioner på stranden – palmer utanför klassrumsfönstret. På den svenska skolan Sanuk i Thailand gör matte- och biologiläraren Malin Axelsson sin tredje säsong.
– Om någon som vill prova något liknande frågade mig så skulle jag säga ”Gör det! Våga!”, säger Malin.

Rektorn: ”Jag är positiv till att man får nya idéer”

Arbeta utomlands

När Malin Axelsson bestämde sig för att jobba i Thailand var hennes chef en ivrig påhejare.
– Jag är positiv till att man är iväg och får nya impulser och nya idéer, säger Lars Speziali, rektor på Stadsskogsskolan i Lindesberg.

Här är svenska skolor i fler länder

Här är svenska skolor i fler länder

Arbeta utomlands

Många lärare funderar på att arbeta utomlands. Här är några tips.

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

Elevhälsa

En ny undersökning visar många elevers aktivitetsnivå inte är tillräckligt hög under idrottslektionerna. Men Daniel Gomejzon, lärare i idrott och hälsa, menar att det inte längre är ämnets syfte.

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Skolsatsning

Det behöver satsas ytterligare sju miljarder kronor på skolan.
– Regeringens lönesatsning är otillräcklig för att locka lärare tillbaka till yrket, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en intervju om satsningar på skolan, det fria skolvalet och diskussionen om en sammanslagning av lärarfacken.

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Skolfrågor

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, förde nyligen fram krav på fem nya reformer för att lyfta den svenska skolan.
Skolvärlden ställde frågan till LR:s styrelse: Vilka är de viktigaste skolfrågorna under läsåret 2016/17. Här är deras svar.

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Debatt

Här avgörs framtiden för våra barn och det är ett lotteri. Och som vanligt är det de mest resursstarka som vinner, skriver författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius.

Kommentera
Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Lärarutbildning

Lärarstudenter med utländsk utbildning har en naturlig väg in i klassrummet via den svenska akademin.

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

Debatt

Hur väver man in nationalismen på ett naturligt sätt i klassrummet? SO-läraren Ulf Martinsson delar med sig av sina tankar kring ämnet.

Kommentera
Svenska lärare jobbar mest i OECD

Svenska lärare jobbar mest i OECD

Ny rapport

De svenska lärarna jobbar flest timmar men ligger nära botten vad gäller löneutveckling jämfört med andra OECD-länder, visar ny rapport.

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

Debatt

Lönen är viktig, men vi får inte glömma arbetsmiljön. Vill man behålla sina lärare måste man satsa, både på löner och förbättrade arbetsförhållanden! Ett lönelyft följt av ett arbetsmiljölyft skulle göra både lärare och elever till vinnare, skriver Gunnar Vallinder i Göteborg.

Kommentera
Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Skönlitteratur

Harry Potter har en roll att spela i skolans värdegrundsarbete. Det menar litteraturforskaren Malin Alkestrand, som snart kommer ut med sin avhandling om fantasylitteratur i skolan.

Läs bättre med hjälp av fisk

Läs bättre med hjälp av fisk

Läsförståelse

En ny svensk studie med lågstadiebarn visar att fettsyror påverkar koncentrationsförmåga och läsning positivt.

NY MINISTER
Anna Ekström ny gymnasieminister

Anna Ekström ny gymnasieminister

Ny minister

Klockan 15.01 twittrade generaldirektören för Skolverket, Anna Ekström ”Alea iacta est”.
Det står nu klart att hon är ny gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

Intervju

LR:s ordförande Åsa Fahlén presenterade i veckan ett antal åtgärder hon önskar att Anna Ekström ska genomföra som ny gymnasieminister. Skolvärlden ringde upp ministern för att få svar.

De dåliga resultaten gör Anna Ekström rasande

Skolresultat

Anna Ekström lämnar Skolverket och blir ny gymnasie- och kunskapslyftsminister. I en intervju med Skolvärlden förklarar hon varför hon är argare i dag än när hon började på Skolverket för fem år sedan.
– Jag är extremt upprörd, säger hon.

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Politik

För 15 år sedan slutade Anna Ekström som statssekreterare. Nu är hon tillbaka i partipolitiken som ny gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Friskolor

Elever på både svenska och danska turkiska friskolor hotas av turkiska regeringsintressen och tvingas sluta på friskolorna. Sedan höstens skolstart har skolorna mist över 500 elever. Skolorna stämplas som Gülen-trogna och föräldrar skräms därför att agera genom att tvinga bort sina barn från skolorna.

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Frånvaro

Huvudmännen har det yttersta ansvaret för elevernas närvaro. Men en ny undersökning visar att endast hälften av kommunerna samlar in statistik. 

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

På ämneslärarprogrammet på Karlstads universitet har i år 37 procent fler av studenterna valt inriktning matematik.

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Utbildning

Här är regeringssatsningen som ska få fler lärare till skolan.
Efter lönelyft och ytterligare skolpengar lanseras det nästa år en webbutbildning som ska locka tillbaka några av de 40 000 redan utbildade lärarna.

Kommungranskning
Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Granskning

Lärarnas Riksförbunds rankning av skolan i Sveriges 290 kommuner visar på mycket stora kvalitetsskillnader. I en del kommuner når nästan alla elever skolans mål, i andra underkänns närmare hälften.
Här hittar du hela listan - kommun för kommun.

Här tjänar  de mest  i Sverige

Här tjänar de mest i Sverige

Lärarlöner

Lärarna i Nacka har högst snittlön i Sverige.
– Många tjänar över 40 000 kronor i månaden och en del över 50 000 kronor, säger Kristian Smitter­berg som är ordförande för LR i Nacka.

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

Behörighet

– Risken är att vi snart får stafettlärare som åker runt och sätter betyg. Det vore en vansinnigt olycklig utveckling, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Friskolor

Liberalernas partiledare Jan Björklund återvinner sitt gamla förslag om att förbjuda religiösa friskolor.

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Skolmiljö

Med längre undervisningspass och möjlighet till personlig lektionstid utanför schemat hoppas Nybyggeskolan i Västerås att alla elever ska bli sedda och att stressen ska minska.

Regeringen vill minska detaljstyrningen av Skolverket

Riksdagen

I sin budgetproposition för 2017 föreslår regeringen förändringar i styrningen av Skolverket. Större frihet att anpassa verksamheten ska ge en effektivare myndighet.

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Studie- och yrkesvägledning

På Västervångsskolan i Landskrona integreras studie- och yrkesvägledningen i undervisningen, med hjälp av en SYV-plan.

Elever delas upp efter etnicitet

Elever delas upp efter etnicitet

Segregation

Ett danskt gymnasium sätter ihop klasser utifrån elevernas etnicitet för att stoppa flykten av danska elever från skolan.

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Skolmedel

En digital matematikbok för elever i årskurs 3-9 har översatts till arabiska och ska underlätta för nyanlända elever som inte får det stöd de behöver i skolan.

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Betyg

Fler klarar av sin gymnasieutbildning på tre år men färre är behöriga till högskolor och universtitet. Procentuellt är det fler tjejer än killar som är behöriga efter gymnasieexamen. Detta visar en ny undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting.

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

I en ny undersökning uppger 23 procent av de tillfrågade att deras lärare aldrig frågat dem om vad de gör på internet. Samtidigt säger sju av tio elever att de vill att man ska prata mer om vardagen på nätet i skolan.

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Rekrytering

Genom en rekryteringsfilm söker Skövde kommun en ny rektor till Rydskolan. Men det enda projektet, som kostat en halv miljon kronor, hittills resulterat i är ledsna och besvikna lärare som tappat förtroendet för sin kommun.
– Det finns inget i den här svartmålningsfilmen som stämmer. Jag tycker att det är en jävla skitfilm, säger en upprörd Magnus Sannö, lokalombud Lärarnas Riksförbund i Skövde kommun.

Metoden halverade skolket på ett år

Metoden halverade skolket på ett år

Skolk

Ann Tunell, specialpedagog på Högbergsskolan i Tierp, har genom att lyssna på eleverna, ge dem respekt och stötta dem lyckats halvera skolkandet på skolan på ett år.

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Arbetsmiljö

När mentorskapet lyftes över på heltidsanställda mentorer ökade antalet elever som tog examen från Vretagymnasiet i Linköping.

– Lärarna får koncentera sig på att undervisa, säger Annika Gabrielsson, en av mentorerna på skolan.

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Studie- och yrkesvägledning

Även små insatser från studie- och yrkesvägledare kan göra stor skillnad för elevernas studieval. Men studievägledning kan också minska antalet val som sker på grund av fördomar och vanor. 

Lärare saknar kunskap kring anmälningplikt

Elevkränkning

Anledningen till att inte fler skolor anmäler brott och kränkningar kan handla om okunskap hos lärarna.

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Lärarflykt

En kommun som inte vill satsa pengar, ett stort missnöje när det kommer till skolledningar och dåliga löner får Huddinges lärare att söka sig bort till närliggande kommuner. Men hur många det är som slutat är ännu oklart.

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Meddelarskydd 

Lärare som jobbar för en delvis offentligt finansierad skola men som är privat anställd ska nu få samma meddelarskydd som den som är offentligt anställd.  

 

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Lön

Nu ökar lärarlönerna. Förra året steg till exempel snittlönen för en grundskollärare med 4,2 procent och för en gymnasielärare med 3,9 procent.
Här är hela listan över lärarlönerna – län för län.

90-talsdebatten: Vad var det de sa egentligen?

90-talsdebatten: Vad var det de sa egentligen?

Pedagogik

Det pågår en het debatt om klassrummet i media, sedan professor Jonas Linderoth bett om ursäkt för 90-talets pedagogik på DN Debatt. Skolvärlden nystar i årets skolsnackis.

Endast en av fyra elever får de anpassningar som behövs

Rapport

Skolinspektionen har granskat hur väl svenska skolor lever upp till kravet att anpassa undervisningen till elevens behov. Svaret: inte särskilt väl.

Lärargalan: Prisbelönta lärare ger sina tips

Lärarpris

Lärargalan vill ge positiva bilder av skolan och läraryrket.
Skolvärlden har samlat tips från två av pristagarna.

”Lär eleverna strunta i mobilen”

”Lär eleverna strunta i mobilen”

Mobilförbud

En ny undersökning visar att barn i skolan anser att mobilförbud är bra. Men Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan i Nacka, menar att det är viktigt att eleverna lär sig att fokusera även om mobilen finns i närheten.

Lärarlöner
Lärarlönelyftet: Här prioriteras långtidsanställda lärare

Lärarlönelyftet: Här prioriteras långtidsanställda lärare

Lärarlönelyftet

I Hörby kommun föreslås lärarlönelyftet delas ut till de 65 lärare som arbetat längst tid.
– Jag förstår att det är medlemmar som blir besvikna, men jag förstår också att kommunen vill att erfarna lärare ska stanna, säger läraren Maria Westlund.

Gärna permanent lönelyft – om staten betalar

Gärna permanent lönelyft – om staten betalar

Löner

Eskilstuna är en av de kommuner som beslutat sig för att inte permanenta lärarlönelyftet.
– Det är prioriteringar som måste göras, säger Åsa Lundqvist, förvaltningschef.

”Borde inte vara några problem att permanenta lönelyftet”

”Borde inte vara några problem att permanenta lönelyftet”

Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet börjar betalas ut under hösten. Medan regeringen menar att det är en permanent satsning, har flera kommuner valt att betala ut det endast under ett år.
– Det borde inte vara några problem att permanenta lönelyftet, säger Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.

Kreativ matte ger bättre resultat

Kreativ matte ger bättre resultat

Forskning

Gymnasieelever som arbetar med kreativa förhållningssätt till matematiken lär sig bättre och kommer ihåg vad de lärt sig längre. Det visar ny, svensk forskning.

Massiv kritik mot ja till könsuppdelad idrott

Massiv kritik mot ja till könsuppdelad idrott

En muslimsk skola i Stockholm undervisar flickor och pojkar separat i idrott. Skolinspektionen bedömer att det inte bryter mot reglerna, men varken regeringen eller Allianspartierna delar den analysen.
– Jag ser inga rimliga skäl till att dela upp flickor och pojkar i olika grupper, säger Svante Tideman på LR.

”Förbjud slöjan i svenska grundskolan”

”Förbjud slöjan i svenska grundskolan”

Debatt

Samtidigt som Frankrike får kritik för att polisen tvingar kvinnor i burkini eller sjal och tunika att klä av sig så går Moderaternas oppositionsråd och gruppledare i Norrköping Sophia Jarl ut och propagerar för ett slöjförbud i grundskolan.

Skräddarsydd skoldag hjälper barn med särskilda behov

Skräddarsydd skoldag hjälper barn med särskilda behov

Särskilda behov

Inkludering kan inte vara samma sak för alla, menar Tobias Hulthén, lärare i Varberg. Sedan kommunen började med skräddarsydda skoldagar för barn med särskilda behov, har antalet anmälningar till Skolinspektionen gått från 16­ – till 0.

SKL: Lärarnas sociala arbetsmiljö måste förbättras

SKL: Lärarnas sociala arbetsmiljö måste förbättras

Arbetsmiljö

Sveriges kommuner och landsting presenterar i höst ett stödmaterial för att minska problemen med bland annat stress och sömnsvårigheter hos lärare.

Så visar du film i klassrummet – lagligt

Så visar du film i klassrummet – lagligt

Upphovsrätt

Upphovsrätten för rörliga medier är snårig. Sex av tio lärare känner att de har dålig koll på vad som gäller. Skolvärlden hjälper dig att visa film lagligt.

Bred remisskritik mot betyg i fyran

Bred remisskritik mot betyg i fyran

Skolpolitik

Förslaget att på försök införa betyg från årskurs fyra får kritik från flera remissinstanser i dagarna, bland annat från Skolverket och Lärarnas Riksförbund.

Skolan på väg mot stadieindelad timplan

Skolan på väg mot stadieindelad timplan

Timplan

Regeringen föreslår en återgång till stadieindelad timplan.
– Det här är ett sätt att se till att alla får en mer likvärdig utbildning, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

För synskadade språkläraren Joakim är ingenting omöjligt

För synskadade språkläraren Joakim är ingenting omöjligt

Språk

Synskadad och lärare – är det ens möjligt? Frågar man Joakim Vasiliadis, språklärare på Katedralskolan i Lund, är ingenting omöjligt. Nyss har han släppt sin första lärobok på eget förlag.
– Det är det ultimata beviset för att jag kan göra vad som helst. Trots att jag inte kan se.

Moderaternas krav: ordningsregler i skollagen

Moderaternas krav: ordningsregler i skollagen

Arbetsmiljö

Ett av Moderaternas krav för att samverka med regeringen i skolfrågor är tydligare regler för sanktioner för de elever som inte sköter sig i klassrummet.
– Det ligger mycket i deras analys, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Fler platser på lärarutbildningen skapar spricka mellan blocken

Fler platser på lärarutbildningen skapar spricka mellan blocken

Utbildningspolitik

Idén om en blocköverskridande skolpolitik fick en knäck under helgens politikertal.
Regeringen lovar 3 600 nya platser på lärarutbildningarna.
– Kvantitet i stället för kvalitet, menar Camilla Waltersson Grönvall (M).

”Sluta undvika det riktiga problemet: Arbetsmiljö”

”Sluta undvika det riktiga problemet: Arbetsmiljö”

Debatt

Kära politiker som vill reformera skolan, sluta undvika det riktiga problemet: Arbetsmiljö. Det är nyckeln till en bättre skola. Tänk om någon mer än jag och mina kollegor kunde se det, skriver läraren Peter Dahlgren.

Kommentera
Rektorer kritiserar lärarnas lönelyft

Rektorer kritiserar lärarnas lönelyft

Lärarlöner

Lärarlönelyftets tre miljarder per år beräknas räcka till 60 000 lärare. Rektorn Maria Jarlsdotter är kritisk.
– Vi har åtminstone tre lärare som lämnar oss på grund av det inte räckt till dem, säger hon.

Sexton gymnasister ska stötta lärarna

Sexton gymnasister ska stötta lärarna

Lärarbrist

Direkt efter sommarlovet kliver 16 före detta gymnasieelever in i ett traineeprogram i skolorna i Malmö stad.
– Andra yrken har traineeprogram, varför skulle inte lärare ha det, säger Birgitta Spjuth, enhetschef.

 

Studenterna: ”Minska antalet lärarutbildningar”

Studenterna: ”Minska antalet lärarutbildningar”

Lärarutbildning

De är snart på väg ut till klass- och lärarrum för en förhoppningsvis lång karriär i skolan. Vad tycker morgondagens lärare om utbildningen och om sitt framtida yrke? Skolvärlden pratade med tre lärarstudenter om allt från framtidsplaner till vikten av praktik.

Student – så får du ut max av din utbildning

Student – så får du ut max av din utbildning

Lärarutbildning

I dagarna startar tusentals nya lärarstudenter på lärarutbildningarna runt om i landet. Studenten och LR:s studerandeförenings ordförande Isak Skogstad tipsar om hur man får ut maximalt av sin utbildning.

”Rusta eleverna så de kan hantera källkritik”

”Rusta eleverna så de kan hantera källkritik”

Debatt

Sociala medier har inneburit makten att agera som en journalist – att publicera sig, att synas framför hundratusentals läsare, lyssnare och tittare. Skolans, lärarnas, plikt är att rusta ungdomar så de kan hantera den makten, skriver Jack Werner.

Kommentera
Drömmen om läraryrket
Vägarna till läraryrket blir fler

Vägarna till läraryrket blir fler

Lärarutbildning

Vägarna till läraryrket blir fler, påskyndat av den stora lärarbristen. 
– Vi ska inte sänka kraven, men behöver sänka trösklarna in till läraryrket, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

”Det finns en oförtjänt dålig bild av läraryrket”

”Det finns en oförtjänt dålig bild av läraryrket”

Ny karriär

Susanna Lundh hade bra jobb som forskare men sadlade om. I dag är hon lärare i Husby i Stockholm.

”Fler borde våga byta yrke i högre ålder”

”Fler borde våga byta yrke i högre ålder”

Ny karriär

Efter 25 år som säljare satte sig Mats Aronzon i skolbänken för att bli lärare.
– Att se ett barn knäcka läskoden är mer värt än att göra en miljonaffär.

”Jag kände: Åh, vad det här är kul”

”Jag kände: Åh, vad det här är kul”

Ny karriär

Sanna Sender hade bra jobb som civilingenjör men sadlade om till lärare.
– Efter bara två dagar kände jag ”Å vad det här är kul!”.

”Jag har stor nytta av min bakgrund”

”Jag har stor nytta av min bakgrund”

Ny karriär

Som reporter på Dagens Nyheter hade Ann Persson många journalisters drömjobb. I dag undervisar hon nyanlända ungdomar på en gymnasieskola.

Så stora är skillnaderna i lärarledd undervisning

Så stora är skillnaderna i lärarledd undervisning

Lärarutbildning

Hur många timmar i veckan som lärarstudenterna har lärarledd undervisning och hur mycket de får plugga på egen hand, varierar mellan lärosätena.

Resultatet av lärarjakten: en gymnasiestudent

Resultatet av lärarjakten: en gymnasiestudent

Lärarbristen

En nybakad student är anställd som lärarvikarie. Det blev resultatet av lärarjakten på gymnasieungdomar i Lindesbergs kommun i våras.
– Det finns de som känner att det är tungjobbat med oerfarna kolleger, och det förstår vi och har respekt för, säger Åsa Jönsson, ansvarig för skolutveckling.

Skola möter kris med kravlista på lärarna

Skola möter kris med kravlista på lärarna

Arbetsmiljö

En lista med 33 uppgifter – allt från att du ska vara klassföreståndare till att du ska stänga fönstret i klassrummet. Den har lärare på Sjumilaskolan i Göteborg fått skriva under – om de vill jobba kvar.

Så kan avhoppen stoppas: Halvera antalet lärarutbildningar

Så kan avhoppen stoppas: Halvera antalet lärarutbildningar

Lärarutbildningen

Trots växande lärarbrist, stigande löner och mer eller mindre jobbgaranti, väljer många lärarstuderande att avsluta utbildningen i förtid.
– Kvaliteten på lärarutbildningarna måste höjas ordentligt, men då kan vi inte ha lärarutbildningar i varje buske, säger Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Lärare bryter mot lagen med rörlig bild

Lärare bryter mot lagen med rörlig bild

Upphovsrätt

Sex av tio lärare använder rörlig bild i undervisningen minst en gång i veckan, men varannan lärare säger sig sakna tillräcklig kunskap om vilka regler som gäller.
Den vanligaste källan är video-tjänsten Youtube, en kanal där upphovsrätten ofta är oklar, och där klippen även varvas med reklam.

SO-läraren: ”Svårt hitta material lagligt”

SO-läraren: ”Svårt hitta material lagligt”

Upphovsrätt

SO-läraren Mikael Bruér använder rörlig bild från framförallt internet, SVT och UR, och gör egna videofilmer till eleverna som han lägger ut på sin Youtube-kanal.
– Mediesituationen har förändrats drastiskt de senaste åren. Vi förväntas använda digitala medier i stor utsträckning, men vi får ingen utbildning, säger han.

Kränkningar vanligast på mellanstadiet

Kränkningar vanligast på mellanstadiet

Mobbning

Många barn är pirriga inför skolstart. För en del handlar det inte om förväntan. Fyra av tio barn på lågstadiet känner otrygghet någonstans på skolan.

Saknas: Snabba lösningar på lärarbristen

Saknas: Snabba lösningar på lärarbristen

Lärarbristen

Det saknas 60 000 lärare fram till 2019. Men det finns gott om långsiktiga planer på hur fler ska lockas till och stanna inom yrket.
– Det är som om vi skulle bygga ut ladan samtidigt som det brinner på höskullen, säger Patrik Isestad (S), skolpolitiker i Nynäshamn.

Lärarutbildningen pilotfall i UKÄ:s utvärdering

Lärarutbildningen pilotfall i UKÄ:s utvärdering

Lärarutbildning

I höst börjar utvärderingen av åtta lärarutbildningar.
– Vi ska testa den kommande modellen för att utvärdera kvalitén på högskoleutbildningar, säger projektledare Lee Gleichmann Linnarsson vid Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Pokémon Go skapar lärarstress

Pokémon Go skapar lärarstress

Digitalt

Populära Pokémon Go står redo att börja i skolan. Men digitala kulturfenomen riskerar att skapa lärarstress.
– Jag tror att vi måste fundera på om spel är det bästa sättet att nå kunskapsmålen, säger Håkan Fleischer, forskare i pedagogik.

"Politiker pratar mycket, men det händer för lite"

"Politiker pratar mycket, men det händer för lite"

Lärarbristen

I går publicerade regeringen en artikel om hur den akuta bristen i skolan ska lösas, bland annat genom lärarlönelyft och minskad administration.
Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, recenserar förslagen.

 

Annons
Annons
Annons