Lärarna stark kraft i politiken
Fler än 300 lärare kandiderar till riksdagen i höstens val, visar en granskning Skolvärlden gjort. Oavsett vilken sida som vinner är det mycket som talar för att lärarna även efter den 19 september är den enskilt största yrkesgruppen i riksdagen. Som vanligt.
Enligt en genomgång som riksdagens utredningstjänst gjorde i höstas är ungefär tio procent av de nuvarande riksdagsledamöterna lärare. På andra plats i parlamentarikernas ”yrkesliga” hamnar gruppen ombudsmän och andra organisationsfunktionärer med sju procent. – Traditionellt har lärarna utan tvekan haft en stark ställning i riksdagen, säger statsvetaren Göran Bergström vid Stockholms universitet. I år är det drygt 5 000 personer som kandiderar i riksdagsvalet. 55,5 procent är män och 44,5 procent är kvinnor. Flest kandidater på sina listor har Folkpartiet – 815 stycken – medan Socialdemokraterna svarar för den jämnaste könsfördelningen. Av partiets 741 kandidater är 376 män (50,7 procent) och 365 kvinnor. Samtliga riksdagspartier har lärare på sina riksdagslistor. Att döma av kandidaternas titlar är det Kristdemokraterna som ställer upp med flest lärare, cirka 70 stycken, tätt följt av Folkpartiet med 60. Men även på flera mindre partiers listor, till exempel Sverigedemokraterna, Feministiskt initiativ och Sveriges kommunistiska parti, finns det lärare.
Historiskt sett har lärarna länge varit en stark grupp i skolpolitiken
– Sett till hela 1900-talet och framåt har lärarna varit särskilt framträdande i Folkpartiet och Socialdemokraterna. Flera av de främsta svenska utbildningspolitikerna – till exempel Fridtjuv Berg och Verner Rydén – har varit lärare, säger Göran Bergström.
Hur stort inflytande över utbildningspolitiken har lärarna haft?
– Professionen – lärare, skolledare och liknande – har historiskt haft väldigt mycket att säga till om när det gäller skolpolitiken. Ibland har lärarna drivit på frågor, ibland har de blockerat förändringar. Det är dock svårt att avgöra hur stor del av deras styrka som berott på att de haft många företrädare i riksdagen och hur stor del som berott på den fackliga styrkan. Förmodligen är det en kombination av båda. Enligt Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner har lärarnas inflytande över skol- och utbildningspolitiken ökat under senare år.
– En av våra viktigaste uppgifter som facklig organisation är, förutom att förbättra medlemmarnas villkor, att vara lärarnas röst i politiken. Under åtminstone de senaste tio åren tycker jag att vi har fått allt större gehör för våra synpunkter på skolpolitiken, oavsett vilken regering som har suttit vid makten.
Varför?
– Vi är duktiga på att påverka, men kanske framför allt för att våra krav ligger i linje med vad svenska folket vill. Samtidigt tycker jag att de lärare som sitter riksdagen tar alldeles för lite plats när det gäller skolfrågor. Hade man tidigare lyssnat på dem, hade en del misstag kunnat undvikas.