Annons

Stort läraransvar vid sammanslagning

Publicerad 11 mars 2013

Utan förvarning fick Linnéskolan besked om att man skulle slås samman med en annan skola. Två elevtyper och kulturer möttes. I dag pekar alla på det goda exemplet, men det gick inte av sig själv.

För snart sex år sedan briserade den kommunala planeringsbomben i Malmö: Lugna Linnéskolan på fina Limhamn skulle ta emot en stor mängd elever från stökiga ”miljonprograms-Kroks-bäck”.

Föräldrar rasade och en förvånad personalkår togs på sängen. Debattens vågor gick höga och lokalpressen skrev så det glödde mellan raderna. Men beslutet trummades igenom och nu visas skolan skrytsamt upp av ansvariga politiker när det vankas besök av högvilt. Lyckad integration? Ja. Men inte utan en lärarkår som fick trolla med knäna och ständigt improvisera. Och sedan såg de aldrig röken av de utlovade extra resurserna...

Skolvärlden träffar tre lärare som jobbat sig igenom förändringen.

Marianne Rydén kom till Linnéskolan för 17 år sedan som matte- och NO-lärare:

– Bakgrunden var att Kroksbäcksskolan skulle renoveras och deras elever skulle flyttas. Vi hade plats och lediga lokaler, samtidigt som vi hade vikande elevunderlag. Och det blev ännu mer plats. De som skulle börja här som bodde i området bytte i hög utsträckning till friskolan Sveaskolan som precis startat. Det var mycket rykten och snack och fördomar i luften den våren, minns Marianne, som tillsammans med kollegan Ulrika Feldtman, svensk- och SO-lärare, varit på skolan ungefär lika länge.

– Framförallt var det mycket dåligt med information. Många undrade varför man inte kunde sprida ut Kroksbäckseleverna på tre skolor som låg i närheten. Vår beredskap att ta emot elever med dåliga svenskkunskaper var inte alls bra.

– Vi togs verkligen på sängen, säger Marianne Rydén.

Men som tur var fick lärarna löfte om extra resurser.

– Oh, ja. Vi skulle få jättemycket resurser. De här eleverna genererar mer pengar, fick vi höra.

Några extra resurser var det ingen som såg röken av, dock.

– Det bidde en tumme. Den förhöjda skolpengen stannade nog någonstans på vägen, för den kom inte fram till vår skola. Tvärtom fick vi budgetproblem och gick med förlust, och då blev det ett jäkla liv, säger Marianne Rydén.

Den stora oron från föräldrarna var att de lågpresterande eleverna, mestadels invandrare, från Kroks-bäck skulle sänka resultaten på Linnéskolan. Så blev det inte. Istället blev Kroksbäckselevernas resultat bättre. Resultatet blev att politikerna nu utökat diskussionen om att blanda klasser mer systematiskt. Diskussionen om en lärarkår som kämpade har inte existerat.

– Med facit i hand kan man säga att föräldrarnas oro inte besannades. Det blev ett lyft att komma till oss och våra elever presterade lika bra resultat, säger Marianne Rydén som har sin analys klar:

– Här är en miljö med mer svensktalande personal. Här är det svenska språket a och o. Men det är tufft att komma in så sent, när eleverna ska börja i högstadiet, och att ha femton elever med extra behov i varje klass.

Kostas Daskalos är engelsklärare och kom med Kroksbäckseleverna. Han tror att det var bra att Kroksbäcksskolan bröt upp.

– Det blev en möjlighet att komma ifrån. 99 procent av det som talades var annat än svenska, det var mest vi lärare som pratade svenska och det är ingen bra miljö om man ska utvecklas. Vi fick ha mellanstadieböcker ibland eftersom eleverna inte förstod vad som stod i böckerna. De svenska eleverna kunde följa med, men 20 till 30 procent av eleverna förstod inte alls vad som stod i böckerna. Vi förstod att man var tvungen att göra något.

För Ulrika Feldtman och hennes kollegor blev det inte bara undervisningen som fick läggas om radikalt.

– Mycket blev så klart annorlunda. De har saker med sig i bagaget som vi fått jobba hårt med. Och bara en sådan sak som att man inte alltid kunde ringa hem till föräldrarna. Eller att det inte kom så många föräldrar på föräldramötena. Det tycker jag har varit ett stort problem. Att man inte kunnat kommunicera. Mycket av jobbet lades på individen eller på arbetslaget.

– När vi bad om resurser fick vi till svar att vi var beprövade och duktiga lärare som borde kunna lösa det på grund av vår stora erfarenhet. Det tog fruktansvärt mycket energi och vi var mycket slitna ett tag. Vi har fått jobba på ett sätt som ingen föreställt sig. I princip all undervisning fick läggas om och bli helt individuell. ”Ni är så duktiga, det klarar ni” var svaret vi fick, en liten klapp på axeln, säger Marianne Rydén.

Är det några som blivit lidande så är det de högpresterande eleverna, menar lärarna samstämmigt.

– De högpresterande och de allra svagaste, tyvärr. Tidigare hade vi delat in eleverna i nivåer men det gick inte resursmässigt, menar Ulrika.

I grunden är det inget fel att blanda elever, men nu gäller det att dra lärdom av Linnéskolan, menar Marianne Rydén.

– Jag vet inte om politikerna lyssnar men det är två saker som vi dragit lärdom av: börja integration tidigt och sprid ut eleverna. Vi har sedan tidigare haft invandrarelever här från ”tuffa” områden och det har alltid funkat bra.

Enligt Ulrika Feldtman har även elevflytten lett till ett tajtare lärarkollektiv.

– Vi har fått samarbeta mycket och vi har tvingats till det. Vi har behövt hjälpa varandra mycket mer.

Om Linnéskolan

Skola med omkring 330 elever i årskurs 6–9. Ligger på Limhamn i Malmö och är fördelad i tre byggnader, den äldsta är från 1904. Skolan har ett eget vindkraftverk.

Kroksbäcksskolan

Skola som varit stängd för renovering, men nu fylls på igen med elever. Har cirka 300 elever från förskoleklass upp till årskurs 8 och från nästa läsår även elever i årskurs 9.

Om lärarna

Namn: Kostas Daskalos.
Ålder: 38 år.
Lärare i: Engelska sedan 2007.

Namn: Marianne Rydén.
Ålder: 62 år.
Lärare i: Matematik och NO, tog lärarexamen för 40 år sedan.

Namn: Ulrika Feldtman.
Ålder: 45 år.
Lärare i: Svenska och SO, lärare sedan 1990.

 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons