Annons
Foto: Kalle Assbring

Levande NO lockar kreativiteten

Publicerad 5 december 2012

Tänka, testa, känna och skapa mening. Genom att göra NO-lektionerna mer kreativa och möta eleverna på deras planhalva, kan fler få upp ögonen för NO-ämnena. Det menar Hans Persson som numera reser jorden runt och inspirerar lärare.

Hur kan man göra en termos av en vanlig petflaska? Hans Persson ställer frågan till klassen. Eleverna tar med frågan hem, funderar och experimenterar. Tillbaka i skolan står termosarna på bänkarna. Inlindade i alltifrån plastfilm och aluminium-folie, till tyg och sönderklippta raggsockor. Vissa är dekorerade med blommor, perfekta för en sommarpicknick.

När Hans Persson började arbeta som mellanstadielärare 1975, slogs han av hur lite undervisning i NO eleverna fick. Han började undersöka hur man med enkla medel kan väcka elevernas intresse för ämnet. Stort utrymme lämnades för elevernas egna idéer och kreativitet. Snart ville eleverna inte ens ta rast.

– Jag försökte hitta alternativ till hur man traditionellt gör experiment i skolan. Det har visat sig att det inte alltid är helt klart för eleverna varför de gör experimentet. Om man i stället utgår från ett meningsfullt problem där det verkligen finns något att undersöka blir NO:n tankeväckande och inspirerande för både lärare och elever, säger Hans.

Ra, Ra, Au, Au, Au, Ru, Mo, Ru, Mo, Mo, Au, Ga, Ga, O, La, La, Au.

Den kemikunnige kan snabbt lista ut att bokstäverna är beteckningar ur periodiska systemet. Det är de även för Hans. Men förutom att vara utdrag ur grundämnenas ordning, är det början på Lady Gagas låt ”Bad Romance”. Hans väljer att ta avstamp i elevernas värld.

– Genom att göra något oväntat, som ruskar om, blir de överraskade. Det uppstår ett gynnsamt läge för lärande.

Han lär ut hur lufttryck fungerar genom att bygga raketer som skjuts iväg med hjälp av petflaskor, allt tillsammans med eleverna. Både flaskorna och lufttrycket har även huvudrollerna i spelet han kallar bordhockey. Genom att själva få skapa och vara kreativa väcks elevernas intresse för NO. Ämnet blir roligt.

På bordet står en underlig hink. Genom locket går en tratt, och ur sidan en pip. Först häller Hans Persson ofärgad vätska i tratten, och ut ur pipen kommer den genomskinliga vätskan. Sen gör han likadant fast med en röd vätska. Men det som rinner ur pipen är fortfarande genomskinligt. Detsamma händer när grönfärgad vätska åker genom hinken. Väldigt mystiskt, tänker eleverna. Hur ser den konstiga hinken ut inuti?

Med kritor och papper får barnen ge sina förslag. De har ställts inför ett intressant problem och får utforma sin egen hypotes. Efteråt ber han dem förklara vad de har målat.

– De kommer med massor av supersmarta lösningar. Traditionellt går NO ofta ut på att det bara finns ett rätt svar, men det ger egentligen inte en rättvis bild av naturkunskapens väsen, säger Hans Persson och fortsätter:

– Den handlar inte ensidigt om vem som har rätt och vem som har fel, utan om att kommunicera idéer. Genom att använda barnens kreativitet kan man även locka fram de dolda talangerna i klassen.

Viljan att alla ska vara med och förstå naturvetenskapen, har varit drivkraften genom åren. När barnen själva får diskutera, tänka och skapa får de bättre förståelse för hur saker fungerar.

Barnen vågar testa. Alla får tänka och göra själva. Det får dem att känna sig sedda och utvecklas, inte bara inom NO, utan som människor, säger Hans Persson.

”Två magneter som är kära, de står varandra väldigt nära. Den ena den är vit, den andra den är röd. Inom dem rymmer det en kärleksglöd”.

Eftersom vi alla lär på olika sätt, gäller det att hitta olika metoder, menar Hans Persson. Texten ovan, som är skriven av en elev, blev en sång som förklarar hur magnetism fungerar. När barnen lärt sig sången, målar de bilder på de kära magneterna.

– Det gäller att få med alla sinnen. Det får inte alltid en faktaspäckad text i en bok, eller en lärares förklaring. För att få fler elever intresserade måste man variera undervisningen.

När Hans Persson själv gick i skolan fick han lära sig att han var dålig på att rita och måla. Men på högstadiet fick han en ny bildlärare. Klassen fick i uppgift att försöka skildra begreppet djup på pappret, ett uppdrag som lämnade plats åt elevernas egna tolkningar. Läraren satte upp allas bilder på väggen och sa: ”Alla har sitt sätt att uttrycka sig. Alla har sitt eget bildspråk, sin röst”. Hans Persson fick känna att hans teckningar och tankar togs på allvar.

När Hans sedan själv blev lärare arbetade han med att låta eleverna dokumentera sina experiment. De kunde få berätta vad de gjort med ord eller bilder, en film eller dans. Dokumentationerna, som ibland blivit konstverk, visades sedan på ett eller annat vis upp.

Numera skriver han läromedel, och föreläser världen över för andra lärare om sina metoder. Han betonar att det med enkla medel går att få eleverna att tycka NO-lektionerna är roliga och meningsfulla.

– Det behöver inte vara så krångligt. Experimenten och metoderna som jag har utvecklat är lätta att härma. Med enkla medel går det att komma långt. När jag ser hur enormt roligt eleverna tycker att det är att lära sig, önskar jag att fler kommer
få den möjligheten. 

5 TIPS TILL LÄRARE:

1 Börja tidigt

2 Försök att ta avstamp i elevernas tankar

3 Formulera meningsfulla problem där det verkligen finns något att undersöka

4 Dokumentera arbetet på olika sätt – foto, filma, måla, skriv dikt, dansa ...

5 Exponera elevernas dokumentationer och diskutera hur de gjort och vad de lärt sig.

Om Hans Persson

Yrke: Lärarfortbildare och läromedelsförfattare, bland andra till böckerna ”Boken om fysisk och kemi”, ”Russinhissen” och ”Teknikgrytan”.

Utbildning: Mellanstadielärare, adjunkt i matematik och NO, magister i didaktik, befordrad till lektor på pedagogiska meriter.

Utmärkelser: Nationalencyklopedins kunskapspris 2004, litteraturpriset Carl von Linné-plaketten 2000.

Intressen: Kultur, musik, spelar själv trummor och sjunger, och friluftsliv.

Favoritämne som barn: Väldigt olika. Berodde helt på läraren.

På gång: Fortbildningsuppdrag i Kina, ”Boken om NO åk 1-3”, uppdrag för Skolverket med mera.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons