Liten gymnasieskola står stark

Vi landar på en ganska begränsad yta mellan Indalsälven och E4, präglad av idrott och utbildning. Den första vi möter på skolgården är Henrik Forsberg, nu lärare på skolan och med ett förflutet som landslagsman i längdåkning och skidskytte. Även den väldiga ishockey-arenan, hemmaplan för Timrå IK:s elitserielag och granne till skolan, vittnar om att här har idrotten stor betydelse.

Med en större stad – Sundsvall – bara drygt en mil bort kan det vara lätt att se Timrå som den lilla grannen i norr. Men merparten av gymnasieeleverna väljer att studera på hemmaplan i Timrå och det är trångboddhet snarare än elevbrist som gäller vid en närmare titt på skolan.

CHRISTER: Skolan är byggd för något färre elever, runt 400. Så ibland får vi vara lite kreativa med att få fram grupprum och så, men det är inget större problem.

ELIN: Samtidigt ger det en närhet mellan lärare och elever som ska prägla en mindre skola. Närheten mellan personal och elever är viktig och en resurs för en skola som Timrå och det gäller allt från att miljön är allmänt positiv till att vi har ett bra samarbete i programråden.

PER: Jag ser framtiden som ganska ljus för Timrå gymnasium. Visst är det lätt att leta orosmoln som att konkurrensen om eleverna blivit betydligt större och de mindre ungdomskullarna. Men vi har en fungerande nisch i Timrå med tre profilområden och det görs viktiga utbildningssatsningar i kommunen med bland annat en helt ny högstadieskola som jag är övertygad om kommer att gagna även vår verksamhet. Det är en viktig signal från kommunpolitikerna om att man tar Timrås svaga studieresultat i en nationell jämförelse på allvar.

Om tempot på jobbet

PER: Det jag reagerar över är att tempot i jobbet blivit så uppskruvat. Tid saknas för reflektion och inte minst vårterminen som gått har känts väldigt inrutad med alla nationella prov. Det är egentligen en omöjlig arbetssituation och som fackligt aktiv känner jag mig bekymrad över hur vi ska vända det och skapa en rimligare arbetsmiljö.
Jag kan känna att undervisningen bara blivit en del av yrket – en bit jämte administration och inte minst marknadsföring som fyller arbetsdagen. Vårt uppdrag känns mer oklart än förr, även om det inte borde vara det, och viktiga saker som att hinna med fortbildning kommer i kläm.

ELIN: Jag tycker ändå att vi har möjlighet till bra fortbildning och att utvecklas i jobbet. Jag känner att jag får det stöd som behövs från skolan när jag vill fortbilda mig. Det där med att vi ibland förväntas agera som professionella marknadsförare håller jag med om – det är ett irritationsmoment och där behöver man hitta bättre former för hur skolorna ska jobba.

PER: Det finns fler sidor av fortbildningsproblematiken. Som tidsaspekten. Ibland kan man fråga sig om det är vettigt att ägna tre dagar över ett veckoslut åt fortbildning, när man behöver den tiden också för återhämtning. Och jag saknar det utbud av nationell och regional fortbildning som fanns förr, inte minst det som länsskolnämnderna erbjöd. Det vore värdefullt att ha idag när nya saker introduceras i en skola i ständig förändring.

Om samverkan med arbetslivet

ELIN: Samverkan skola–näringsliv har vi gemensamt lyft fram som ett av våra profilområden och där försöker vi förbättra oss hela tiden. En viktig del är att knyta högskolor och universitet närmare oss för att stimulera eleverna till högre utbildning och göra övergången dit smidigare.

CHRISTER: Ett exempel är ett koncept kallat ETG, Elteknikbranschens gymnasium, där Timrå ingår som en av 13 skolor i en nationell satsning. Vi tror mycket på inriktningen att baka in lärlingsperioden i utbildningen och har ett bra samarbete med arbetsgivarna som garanterar att de här eleverna verkligen är anställningsbara efter examen.

Om internationalisering

ELIN: Det internationella perspektivet blir allt viktigare och här försöker vi ligga i framkant och har goda erfarenheter av att jobba med EU-projekt och andra internationella samarbetsprojekt. Vi har bland annat samverkan genom restaurang- och livsmedelsprogrammet med en skola i Spanien, vilket ger chanser att göra sin praktik där. Det här arbetet handlar både om omvärldsförståelse och att lyfta fram tolerans och alla människors lika värde.

OM att skolan utsetts till programreferensskola

PER: Visst jublades det en del när vi fick beskedet om att Skolverket valt ut oss. Det är hedrande att en skola i en mindre kommun lyfts fram som förebild.

ELIN: I det samhällsvetenskapliga programmet har vi ansträngt oss för att bygga upp en verklighetsanknuten utbildning som sporrar eleverna och jag tror det har bidragit till att vi nu får ingå i en satsning tillsammans med Skolverket för att utveckla examensmål och programstrukturer. Samarbetet ska pågå till 2014 och jag ser det även som ett bra sätt att knyta skolan närmare forskningen och universiteten.

FAKTA om Timrå gymnasium
Plats: Timrå, drygt en mil norr om Sundsvall, Västernorrlands län.
Funnits sedan:  I nuvarande form sedan 1981.
Antal elever: Cirka 550, gymnasieskola med tolv program.
Aktuellt: Fungerar som nationell program-referensskola inom samhällsvetenskap i samverkan med Skolverket. Har tre profilområden: idrott och hälsa, internationalisering samt samverkan mellan skola och näringsliv.

FAKTA om lärarna

Namn: Elin Gradin.
Ålder: 31.
Jobbar med: Gymnasielärare i samhällskunskap och historia.
Färdig lärare: 2007.
Brinner för: Ett aktivt och verklighetsanknutet lärande som stimulerar elevernas intresse.

Namn: Christer Boström.
Ålder: 55.
Jobbar med: Gymnasielärare, el- och energiprogrammet.
Färdig lärare: 1992.
Brinner för: Att ge eleverna en bra grund på arbetsmarknaden och förutsättningar att få jobb.

Namn: Per Mickelsson.
Ålder: 60.
Jobbar med: Gymnasielärare i kemi och biologi.
Färdig lärare: 1979.
Brinner för: Att utveckla programmen för att skapa en så bra skola som möjligt.