Annons
Foto: Sofie Wiklund

Liten gymnasieskola står stark

Publicerad 22 oktober 2012

När Timrå gymnasium fick status som nationell programreferensskola var det en bekräftelse på att även den lilla gymnasieskolan kan hävda sig väl i en jämförelse med större utbildningskommuner. Nu kommer Skolverket att använda erfarenheterna från Timrå för att inspirera och utveckla fler gymnasieskolor.

Vi landar på en ganska begränsad yta mellan Indalsälven och E4, präglad av idrott och utbildning. Den första vi möter på skolgården är Henrik Forsberg, nu lärare på skolan och med ett förflutet som landslagsman i längdåkning och skidskytte. Även den väldiga ishockey-arenan, hemmaplan för Timrå IK:s elitserielag och granne till skolan, vittnar om att här har idrotten stor betydelse.

Med en större stad – Sundsvall – bara drygt en mil bort kan det vara lätt att se Timrå som den lilla grannen i norr. Men merparten av gymnasieeleverna väljer att studera på hemmaplan i Timrå och det är trångboddhet snarare än elevbrist som gäller vid en närmare titt på skolan.

CHRISTER: Skolan är byggd för något färre elever, runt 400. Så ibland får vi vara lite kreativa med att få fram grupprum och så, men det är inget större problem.

ELIN: Samtidigt ger det en närhet mellan lärare och elever som ska prägla en mindre skola. Närheten mellan personal och elever är viktig och en resurs för en skola som Timrå och det gäller allt från att miljön är allmänt positiv till att vi har ett bra samarbete i programråden.

PER: Jag ser framtiden som ganska ljus för Timrå gymnasium. Visst är det lätt att leta orosmoln som att konkurrensen om eleverna blivit betydligt större och de mindre ungdomskullarna. Men vi har en fungerande nisch i Timrå med tre profilområden och det görs viktiga utbildningssatsningar i kommunen med bland annat en helt ny högstadieskola som jag är övertygad om kommer att gagna även vår verksamhet. Det är en viktig signal från kommunpolitikerna om att man tar Timrås svaga studieresultat i en nationell jämförelse på allvar.

Om tempot på jobbet

PER: Det jag reagerar över är att tempot i jobbet blivit så uppskruvat. Tid saknas för reflektion och inte minst vårterminen som gått har känts väldigt inrutad med alla nationella prov. Det är egentligen en omöjlig arbetssituation och som fackligt aktiv känner jag mig bekymrad över hur vi ska vända det och skapa en rimligare arbetsmiljö.
Jag kan känna att undervisningen bara blivit en del av yrket – en bit jämte administration och inte minst marknadsföring som fyller arbetsdagen. Vårt uppdrag känns mer oklart än förr, även om det inte borde vara det, och viktiga saker som att hinna med fortbildning kommer i kläm.

ELIN: Jag tycker ändå att vi har möjlighet till bra fortbildning och att utvecklas i jobbet. Jag känner att jag får det stöd som behövs från skolan när jag vill fortbilda mig. Det där med att vi ibland förväntas agera som professionella marknadsförare håller jag med om – det är ett irritationsmoment och där behöver man hitta bättre former för hur skolorna ska jobba.

PER: Det finns fler sidor av fortbildningsproblematiken. Som tidsaspekten. Ibland kan man fråga sig om det är vettigt att ägna tre dagar över ett veckoslut åt fortbildning, när man behöver den tiden också för återhämtning. Och jag saknar det utbud av nationell och regional fortbildning som fanns förr, inte minst det som länsskolnämnderna erbjöd. Det vore värdefullt att ha idag när nya saker introduceras i en skola i ständig förändring.

Om samverkan med arbetslivet

ELIN: Samverkan skola–näringsliv har vi gemensamt lyft fram som ett av våra profilområden och där försöker vi förbättra oss hela tiden. En viktig del är att knyta högskolor och universitet närmare oss för att stimulera eleverna till högre utbildning och göra övergången dit smidigare.

CHRISTER: Ett exempel är ett koncept kallat ETG, Elteknikbranschens gymnasium, där Timrå ingår som en av 13 skolor i en nationell satsning. Vi tror mycket på inriktningen att baka in lärlingsperioden i utbildningen och har ett bra samarbete med arbetsgivarna som garanterar att de här eleverna verkligen är anställningsbara efter examen.

Om internationalisering

ELIN: Det internationella perspektivet blir allt viktigare och här försöker vi ligga i framkant och har goda erfarenheter av att jobba med EU-projekt och andra internationella samarbetsprojekt. Vi har bland annat samverkan genom restaurang- och livsmedelsprogrammet med en skola i Spanien, vilket ger chanser att göra sin praktik där. Det här arbetet handlar både om omvärldsförståelse och att lyfta fram tolerans och alla människors lika värde.

 

OM att skolan utsetts till programreferensskola

PER: Visst jublades det en del när vi fick beskedet om att Skolverket valt ut oss. Det är hedrande att en skola i en mindre kommun lyfts fram som förebild.

ELIN: I det samhällsvetenskapliga programmet har vi ansträngt oss för att bygga upp en verklighetsanknuten utbildning som sporrar eleverna och jag tror det har bidragit till att vi nu får ingå i en satsning tillsammans med Skolverket för att utveckla examensmål och programstrukturer. Samarbetet ska pågå till 2014 och jag ser det även som ett bra sätt att knyta skolan närmare forskningen och universiteten.

 

FAKTA om Timrå gymnasium
Plats: Timrå, drygt en mil norr om Sundsvall, Västernorrlands län.
Funnits sedan:  I nuvarande form sedan 1981.
Antal elever: Cirka 550, gymnasieskola med tolv program.
Aktuellt: Fungerar som nationell program-referensskola inom samhällsvetenskap i samverkan med Skolverket. Har tre profilområden: idrott och hälsa, internationalisering samt samverkan mellan skola och näringsliv.

FAKTA om lärarna

Namn: Elin Gradin.
Ålder: 31.
Jobbar med: Gymnasielärare i samhällskunskap och historia.
Färdig lärare: 2007.
Brinner för: Ett aktivt och verklighetsanknutet lärande som stimulerar elevernas intresse.

Namn: Christer Boström.
Ålder: 55.
Jobbar med: Gymnasielärare, el- och energiprogrammet.
Färdig lärare: 1992.
Brinner för: Att ge eleverna en bra grund på arbetsmarknaden och förutsättningar att få jobb.

Namn: Per Mickelsson.
Ålder: 60.
Jobbar med: Gymnasielärare i kemi och biologi.
Färdig lärare: 1979.
Brinner för: Att utveckla programmen för att skapa en så bra skola som möjligt.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons