Annons
Foto: Sofie Wiklund

Liten gymnasieskola står stark

Publicerad 22 oktober 2012

När Timrå gymnasium fick status som nationell programreferensskola var det en bekräftelse på att även den lilla gymnasieskolan kan hävda sig väl i en jämförelse med större utbildningskommuner. Nu kommer Skolverket att använda erfarenheterna från Timrå för att inspirera och utveckla fler gymnasieskolor.

Vi landar på en ganska begränsad yta mellan Indalsälven och E4, präglad av idrott och utbildning. Den första vi möter på skolgården är Henrik Forsberg, nu lärare på skolan och med ett förflutet som landslagsman i längdåkning och skidskytte. Även den väldiga ishockey-arenan, hemmaplan för Timrå IK:s elitserielag och granne till skolan, vittnar om att här har idrotten stor betydelse.

Med en större stad – Sundsvall – bara drygt en mil bort kan det vara lätt att se Timrå som den lilla grannen i norr. Men merparten av gymnasieeleverna väljer att studera på hemmaplan i Timrå och det är trångboddhet snarare än elevbrist som gäller vid en närmare titt på skolan.

CHRISTER: Skolan är byggd för något färre elever, runt 400. Så ibland får vi vara lite kreativa med att få fram grupprum och så, men det är inget större problem.

ELIN: Samtidigt ger det en närhet mellan lärare och elever som ska prägla en mindre skola. Närheten mellan personal och elever är viktig och en resurs för en skola som Timrå och det gäller allt från att miljön är allmänt positiv till att vi har ett bra samarbete i programråden.

PER: Jag ser framtiden som ganska ljus för Timrå gymnasium. Visst är det lätt att leta orosmoln som att konkurrensen om eleverna blivit betydligt större och de mindre ungdomskullarna. Men vi har en fungerande nisch i Timrå med tre profilområden och det görs viktiga utbildningssatsningar i kommunen med bland annat en helt ny högstadieskola som jag är övertygad om kommer att gagna även vår verksamhet. Det är en viktig signal från kommunpolitikerna om att man tar Timrås svaga studieresultat i en nationell jämförelse på allvar.

Om tempot på jobbet

PER: Det jag reagerar över är att tempot i jobbet blivit så uppskruvat. Tid saknas för reflektion och inte minst vårterminen som gått har känts väldigt inrutad med alla nationella prov. Det är egentligen en omöjlig arbetssituation och som fackligt aktiv känner jag mig bekymrad över hur vi ska vända det och skapa en rimligare arbetsmiljö.
Jag kan känna att undervisningen bara blivit en del av yrket – en bit jämte administration och inte minst marknadsföring som fyller arbetsdagen. Vårt uppdrag känns mer oklart än förr, även om det inte borde vara det, och viktiga saker som att hinna med fortbildning kommer i kläm.

ELIN: Jag tycker ändå att vi har möjlighet till bra fortbildning och att utvecklas i jobbet. Jag känner att jag får det stöd som behövs från skolan när jag vill fortbilda mig. Det där med att vi ibland förväntas agera som professionella marknadsförare håller jag med om – det är ett irritationsmoment och där behöver man hitta bättre former för hur skolorna ska jobba.

PER: Det finns fler sidor av fortbildningsproblematiken. Som tidsaspekten. Ibland kan man fråga sig om det är vettigt att ägna tre dagar över ett veckoslut åt fortbildning, när man behöver den tiden också för återhämtning. Och jag saknar det utbud av nationell och regional fortbildning som fanns förr, inte minst det som länsskolnämnderna erbjöd. Det vore värdefullt att ha idag när nya saker introduceras i en skola i ständig förändring.

Om samverkan med arbetslivet

ELIN: Samverkan skola–näringsliv har vi gemensamt lyft fram som ett av våra profilområden och där försöker vi förbättra oss hela tiden. En viktig del är att knyta högskolor och universitet närmare oss för att stimulera eleverna till högre utbildning och göra övergången dit smidigare.

CHRISTER: Ett exempel är ett koncept kallat ETG, Elteknikbranschens gymnasium, där Timrå ingår som en av 13 skolor i en nationell satsning. Vi tror mycket på inriktningen att baka in lärlingsperioden i utbildningen och har ett bra samarbete med arbetsgivarna som garanterar att de här eleverna verkligen är anställningsbara efter examen.

Om internationalisering

ELIN: Det internationella perspektivet blir allt viktigare och här försöker vi ligga i framkant och har goda erfarenheter av att jobba med EU-projekt och andra internationella samarbetsprojekt. Vi har bland annat samverkan genom restaurang- och livsmedelsprogrammet med en skola i Spanien, vilket ger chanser att göra sin praktik där. Det här arbetet handlar både om omvärldsförståelse och att lyfta fram tolerans och alla människors lika värde.

 

OM att skolan utsetts till programreferensskola

PER: Visst jublades det en del när vi fick beskedet om att Skolverket valt ut oss. Det är hedrande att en skola i en mindre kommun lyfts fram som förebild.

ELIN: I det samhällsvetenskapliga programmet har vi ansträngt oss för att bygga upp en verklighetsanknuten utbildning som sporrar eleverna och jag tror det har bidragit till att vi nu får ingå i en satsning tillsammans med Skolverket för att utveckla examensmål och programstrukturer. Samarbetet ska pågå till 2014 och jag ser det även som ett bra sätt att knyta skolan närmare forskningen och universiteten.

 

FAKTA om Timrå gymnasium
Plats: Timrå, drygt en mil norr om Sundsvall, Västernorrlands län.
Funnits sedan:  I nuvarande form sedan 1981.
Antal elever: Cirka 550, gymnasieskola med tolv program.
Aktuellt: Fungerar som nationell program-referensskola inom samhällsvetenskap i samverkan med Skolverket. Har tre profilområden: idrott och hälsa, internationalisering samt samverkan mellan skola och näringsliv.

FAKTA om lärarna

Namn: Elin Gradin.
Ålder: 31.
Jobbar med: Gymnasielärare i samhällskunskap och historia.
Färdig lärare: 2007.
Brinner för: Ett aktivt och verklighetsanknutet lärande som stimulerar elevernas intresse.

Namn: Christer Boström.
Ålder: 55.
Jobbar med: Gymnasielärare, el- och energiprogrammet.
Färdig lärare: 1992.
Brinner för: Att ge eleverna en bra grund på arbetsmarknaden och förutsättningar att få jobb.

Namn: Per Mickelsson.
Ålder: 60.
Jobbar med: Gymnasielärare i kemi och biologi.
Färdig lärare: 1979.
Brinner för: Att utveckla programmen för att skapa en så bra skola som möjligt.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

Annons

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera
Annons
Annons

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

Annons

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons