Annons
Sven Järgenstedt är lärare på den kristna friskolan L M Engströms gymnasium i Göteborg. Foto: Julia Sjöberg

”Fokuserar på religion i stället för kvalitet”

Publicerad 30 maj 2017

Relaterat

Språkläraren Sven Järgenstedt på den kristna friskolan L M Engströms gymnasium i Göteborg brukar börja skoldagen med en morgonbön tillsammans med sina elever.
– Ibland läser jag någon text ur Bibeln som jag tycker är bra och funderar lite kring den, ibland gör jag något annat. 

I regeringskansliet arbetar man just nu som bäst med att förbereda den utredning som ska se över reglerna för de religiösa friskolorna. 

– Vi vill att reglerna ska skärpas. Det blir en kommande utrednings uppdrag att se över hur en lagändring bör se ut. Skolan ska vara fri från konfessionella inslag. Men förändringar ska ske med respekt för de internationella åtaganden som Sverige ingått och de nationella minoriteternas ställning, säger gymnasie- och kunskapsminister Anna Ekström (S).

LM Engströms gymnasium ligger inte långt från domkyrkan i centrala Göteborg. Skolan har cirka 570 elever fördelade på fyra olika högskoleförberedande program. Profilen är evangelisk-luthersk.

Sven Järgenstedt, som undervisar i svenska, tyska, spanska och retorik, arbetar på skolan sedan 1994.

– Vi har ett grundmurat rykte som en kvalitetsskola, en skola som levererar bra och rätt så traditionell undervisning. Det är inte så att våra elever prackas på en tro. Vi skiljer på begreppen utbildning och undervisning. Det vi är intresserade av är att göra ett professionellt jobb.

Vad är det som skiljer er från en ickekonfessionell skola?

– Att vår skoldag börjar med morgonbön och att vi har en gemensam andakt en gång i veckan. Dessutom har vi en obligatorisk kurs som heter religionspecialisering.

Om en elev inte kommer på morgonbönen, får hen frånvaro?

– Nej. Jag har hört elever ha synpunkter på massor av saker, på min undervisning och annat. Men otroligt sällan att de har synpunkter på morgonbönen. Jag brukar läsa något, fundera lite högt och tänker att de ska få med sig något under dagen att fundera på oavsett om de tror eller inte. De får en mjukstart på dagen.

Är du troende?

– Ja. Men det finns både troende och icketroende bland de som arbetar här. Det viktiga är att de är bra lärare.

Är alla eleverna troende?

– Nej. Jag skulle tro att ungefär hälften är det. Men jag vet inte vilka i ett klassrum som är troende, även om jag ibland kan se ett kors på någon. Jag är heller inte intresserad av att veta det. Jag är i klassrummet för att leverera bra undervisning.

– En hel del av våra elever har mobbats på tidigare skolor för att de är troende. Här har de en oas. Här kan de vara troende utan att någon hugger på dem. Vi försöker ha ett hårt fokus på att man ska behandla varandra schysst och har lite mobbning.

Vad tycker du om debatten om religiösa friskolor?

– Jag tycker att den är ganska olycklig och dum. Man sätter fokus på religion i stället för kvaliteten på undervisningen, vilket är olyckligt.

Kan du förstå de som anser att religiösa skolor förvärrar segregationen?

– Det vore hederligare att säga att det är det fria skolvalet man vill åt. Nu skjuter man i stället in sig på de konfessionella friskolorna som är ytterst få. 

– Segregationen är ett betydligt större problem.
I exempelvis Göteborg finns det en enorm segregation. Alla har sett den i 20 år. Men det är först nu som frågan verkar ha blivit viktig. Jag tycker absolut att man ska göra något åt segregationen. Men det gör man inte genom att ge sig på några konfessionella skolor.

Är det inte bra att elever med olika bakgrund träffas?

– Jo, och så fungerar det på vår skola. Här träffas elever som är troende och elever som inte är det. Skillnaden är att här är inte de kristna i superminoritet.

Det har varit för lätt rent allmänt att starta friskolor.

Många kristna grupper reagerade starkt på att skolans kristendomsundervisning under 1960-talet ersattes av religionskunskap. 1963 samlades det in 2,1 miljoner namnunderskrifter för att behålla kristendomsämnet i skolan, den då största namninsamlingen någonsin i Sveriges historia. 

”Kulturradikalismen har fått underkänt med överväldigande majoritet.” skrev rektor Torsten Nilsson triumferande i tidningen Dagen.

Namninsamlingen till trots fortsatte den sekulära utvecklingen, både inom skolan och det svenska samhället i övrigt. Det dröjde till 1990-talets friskolereformer innan det, med några undantag, började växa fram konfessionella skolor.

Ingen vet exakt hur många skattefinansierade religiösa friskolor som det finns i Sverige. Varken Skolverket eller Skolinspektionen kan ge något svar, eftersom det är frivilligt för skolorna att ange om de har en konfessionell inriktning eller inte.

Bland de skolor som har valt att ange konfessionell inriktning är dock de kristna i klar majoritet.

För att bland annat slippa gränsdragningsproblem är det enligt Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott, bättre att förbjuda religiösa inslag i skolans utbildning och undervisning, än religiösa friskolor. 

– Laboraskolan och Plymouthbröderna är ett utmärkt exempel som åskådliggör detta. De ansökte om att få etablera en religiös friskola men fick nej. I stället valde man att få starta en vanlig friskola och då gick det bra.

Har det varit för lätt att starta religiösa friskolor?

– Det har varit för lätt rent allmänt att starta friskolor. 

Med jämna mellanrum rapporteras det i media om religiösa friskolor som får kritik, om skolor som till exempel lär ut att homosexualitet är en synd, som har könsuppdelade lektioner, som systematiskt ger pojkar högre betyg än flickor och som tvingar flickor att lämna lektionerna när de har mens.

Skolvärlden har gått igenom de senaste årens anmälningar till Skolinspektionen mot öppet religiösa friskolor. De flesta anmälningar gäller ungefär samma sak som anmälningar mot ickekonfessionella skolor, det vill säga mobbning, kränkande behandling och föräldrar som anser att deras barn inte får det stöd och den hjälp som de har rätt till.

Men det finns också anmälningar om att lärarkåren och den övriga personalen på en skola i arbetet strävar efter att ”Guds rike ska vara synligt i skolans vardagsliv”. 

En anmälan berättar om en skoldag som börjar med morgonbön och en önskan om att ”Gud ska leda och välsigna dagens arbete och vara med i både lek och allvar”. En annan om en biologilärare som på sina lektioner lär ut att Gud skapade människan och att dinosaurier levde tillsammans med människor.

Många av eleverna på religiösa friskolor är inte religiösa.

Religionsvetaren och docenten Jenny Berglund säger att kunskapen om hur religiösa friskolor fungerar är låg i Sverige.

– De måste följa exakt samma läroplan som alla andra skolor. Skillnaden mellan religiösa skolor och andra skolor är väldigt liten, speciellt om du jämför med hur det ser ut i resten av Europa.

– Många av de religiösa friskolorna är dessutom välfungerande skolor. En del är bättre än de kommunala skolorna, andra är sämre. Det går inte att generalisera.

Enligt Viktor Aldrin, teol.dr och universitetslektor i de samhällsorienterade ämnenas didaktik vid sektionen för lärarutbildning vid högskolan i Borås, är kraven på de religiösa friskolorna högre än på andra skolor.

– Det görs till exempel fler oanmälda granskningar mot dessa skolor än mot andra.

– Grundidén bakom de konfessionella friskolorna är inte att bedriva propaganda för en viss tro. Däremot tycker de som står bakom skolorna att samhället har skuffat undan religionen. Många av eleverna på religiösa friskolor är dessutom inte religiösa. Föräldrarna har valt att placera sina barn där för att de tycker att det bedrivs en bra verksamhet med goda värderingar.

Intressant att titta på hur man tänker i USA.

Per Kornhall, forskare, författare och medlem av Kungliga vetenskapsakademiens skolkommitté, arbetade på 1990-talet som biologilärare på Livets Ords gymnasieskola i Uppsala. Han menar att det med dagens lagstiftning på friskoleområdet finns en uppenbar risk att barn far illa.

– Lagstiftningen gör det möjligt för organisationer att isolera sina barn från det omgivande samhället. Barnets rätt till religionsfrihet omöjliggörs. 

– Å andra sidan kan man säga att det inte är många barn som går i extrema skolor och det finns många konfessionella skolor som fungerar väl. Men det innebär ofta att de inte är särskilt konfessionella.

Vad ska man göra?

– Det är möjligt att vi på grund av olika konventioner inte kan förbjuda människor från att starta olika typer skolor, men vi har kanske ingen skyldighet att från det sekulära samhället finansiera skolorna med skattemedel.

– Jag tycker att det är intressant att titta på hur man tänker i USA. Där finns det massor av religiösa friskolor. Men det finns ingen möjlighet att få offentlig finansiering för dem.  

Med skolan kan vi föra samman barn med olika bakgrund.

En av dem som hårdast driver kravet på ett förbud mot religiösa friskolor är Stockholms skolborgarråd Olle Burell (S).

– Den svenska skolan ska bli en samlande skola och inte en separerande.

En del religiösa friskolor anses som bra skolor. Saknar det betydelse?

– På de skolor som jag har besökt har jag mött engagerade och kunniga skolledare och lärare oavsett profil. Detta handlar om en princip. Det är separeringen av barn som jag ser som något oroväckande. Med skolan har vi en chans att föra samman barn med olika bakgrund.

Vad tycker du ska hända med de religiösa friskolor som redan finns?

– De får avvecklas. Men det är en omställning som måste ske på ett genomtänkt och ansvarsfullt sätt. En variant kan vara att man börjar med att stoppa nyintaget. Då blir det en utfasning. Ingen elev som i dag går i en så kallad religiös friskola ska bli av med sin skola.

Wallenberg får bedriva friskolor men inte kyrkan.

Olle Burells partikamrat Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och ordförande i Socialdemokrater för tro och solidaritet, säger att han är rätt nöjd med den nuvarande lösningen för skolan.

– Alla är överens om att de allra flesta av de religiösa friskolorna är väl fungerande. Det finns ett antal där det inte har fungerat. Men dem borde man kunna komma åt med skärpta kontroller och Skolinspektionen i stället för att som nu ändra hela systemet.

–  Jag tror att man gör sig själv en stor otjänst om man tror att man löser segregationsproblemen i Sverige genom att förbjuda de religiösa friskolorna. Wallenberg får bedriva friskolor men inte kyrkan.

 Varför behövs de religiösa friskolorna?

– Ska vi ha valfrihet, vilket vi ska ha, måste vi också ha valfrihet när det gäller religion. Det vore märkligt annars.

– Det finns en strömning som anser att religionen överhuvudtaget inte ska finnas i skolan och som blandar ihop religion med fundamentalism. Det är fundamentalismen som är fienden. Ibland kommer den i religiösa kläder, ibland i sekulära. Det är lika illa varje gång. Det är fundamentalismen vi ska komma åt, inte religionen.

Viktor Aldrin tror inte att det blir något förbud mot religiösa friskolor.

– Nej, det skulle bland annat gå emot Europakonventionen. Jag tror att klimatet för de religiösa friskolorna kommer att hårdna under en period och att det blir fler inspektioner. Mer kommer inte att hända. Jag tror till och med att det kommer att bildas fler religiösa friskolor.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons