Annons
Sven Järgenstedt är lärare på den kristna friskolan L M Engströms gymnasium i Göteborg. Foto: Julia Sjöberg

”Fokuserar på religion i stället för kvalitet”

Publicerad 30 maj 2017

Relaterat

Språkläraren Sven Järgenstedt på den kristna friskolan L M Engströms gymnasium i Göteborg brukar börja skoldagen med en morgonbön tillsammans med sina elever.
– Ibland läser jag någon text ur Bibeln som jag tycker är bra och funderar lite kring den, ibland gör jag något annat. 

I regeringskansliet arbetar man just nu som bäst med att förbereda den utredning som ska se över reglerna för de religiösa friskolorna. 

– Vi vill att reglerna ska skärpas. Det blir en kommande utrednings uppdrag att se över hur en lagändring bör se ut. Skolan ska vara fri från konfessionella inslag. Men förändringar ska ske med respekt för de internationella åtaganden som Sverige ingått och de nationella minoriteternas ställning, säger gymnasie- och kunskapsminister Anna Ekström (S).

LM Engströms gymnasium ligger inte långt från domkyrkan i centrala Göteborg. Skolan har cirka 570 elever fördelade på fyra olika högskoleförberedande program. Profilen är evangelisk-luthersk.

Sven Järgenstedt, som undervisar i svenska, tyska, spanska och retorik, arbetar på skolan sedan 1994.

– Vi har ett grundmurat rykte som en kvalitetsskola, en skola som levererar bra och rätt så traditionell undervisning. Det är inte så att våra elever prackas på en tro. Vi skiljer på begreppen utbildning och undervisning. Det vi är intresserade av är att göra ett professionellt jobb.

Vad är det som skiljer er från en ickekonfessionell skola?

– Att vår skoldag börjar med morgonbön och att vi har en gemensam andakt en gång i veckan. Dessutom har vi en obligatorisk kurs som heter religionspecialisering.

Om en elev inte kommer på morgonbönen, får hen frånvaro?

– Nej. Jag har hört elever ha synpunkter på massor av saker, på min undervisning och annat. Men otroligt sällan att de har synpunkter på morgonbönen. Jag brukar läsa något, fundera lite högt och tänker att de ska få med sig något under dagen att fundera på oavsett om de tror eller inte. De får en mjukstart på dagen.

Är du troende?

– Ja. Men det finns både troende och icketroende bland de som arbetar här. Det viktiga är att de är bra lärare.

Är alla eleverna troende?

– Nej. Jag skulle tro att ungefär hälften är det. Men jag vet inte vilka i ett klassrum som är troende, även om jag ibland kan se ett kors på någon. Jag är heller inte intresserad av att veta det. Jag är i klassrummet för att leverera bra undervisning.

– En hel del av våra elever har mobbats på tidigare skolor för att de är troende. Här har de en oas. Här kan de vara troende utan att någon hugger på dem. Vi försöker ha ett hårt fokus på att man ska behandla varandra schysst och har lite mobbning.

Vad tycker du om debatten om religiösa friskolor?

– Jag tycker att den är ganska olycklig och dum. Man sätter fokus på religion i stället för kvaliteten på undervisningen, vilket är olyckligt.

Kan du förstå de som anser att religiösa skolor förvärrar segregationen?

– Det vore hederligare att säga att det är det fria skolvalet man vill åt. Nu skjuter man i stället in sig på de konfessionella friskolorna som är ytterst få. 

– Segregationen är ett betydligt större problem.
I exempelvis Göteborg finns det en enorm segregation. Alla har sett den i 20 år. Men det är först nu som frågan verkar ha blivit viktig. Jag tycker absolut att man ska göra något åt segregationen. Men det gör man inte genom att ge sig på några konfessionella skolor.

Är det inte bra att elever med olika bakgrund träffas?

– Jo, och så fungerar det på vår skola. Här träffas elever som är troende och elever som inte är det. Skillnaden är att här är inte de kristna i superminoritet.

Det har varit för lätt rent allmänt att starta friskolor.

Många kristna grupper reagerade starkt på att skolans kristendomsundervisning under 1960-talet ersattes av religionskunskap. 1963 samlades det in 2,1 miljoner namnunderskrifter för att behålla kristendomsämnet i skolan, den då största namninsamlingen någonsin i Sveriges historia. 

”Kulturradikalismen har fått underkänt med överväldigande majoritet.” skrev rektor Torsten Nilsson triumferande i tidningen Dagen.

Namninsamlingen till trots fortsatte den sekulära utvecklingen, både inom skolan och det svenska samhället i övrigt. Det dröjde till 1990-talets friskolereformer innan det, med några undantag, började växa fram konfessionella skolor.

Ingen vet exakt hur många skattefinansierade religiösa friskolor som det finns i Sverige. Varken Skolverket eller Skolinspektionen kan ge något svar, eftersom det är frivilligt för skolorna att ange om de har en konfessionell inriktning eller inte.

Bland de skolor som har valt att ange konfessionell inriktning är dock de kristna i klar majoritet.

För att bland annat slippa gränsdragningsproblem är det enligt Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott, bättre att förbjuda religiösa inslag i skolans utbildning och undervisning, än religiösa friskolor. 

– Laboraskolan och Plymouthbröderna är ett utmärkt exempel som åskådliggör detta. De ansökte om att få etablera en religiös friskola men fick nej. I stället valde man att få starta en vanlig friskola och då gick det bra.

Har det varit för lätt att starta religiösa friskolor?

– Det har varit för lätt rent allmänt att starta friskolor. 

Med jämna mellanrum rapporteras det i media om religiösa friskolor som får kritik, om skolor som till exempel lär ut att homosexualitet är en synd, som har könsuppdelade lektioner, som systematiskt ger pojkar högre betyg än flickor och som tvingar flickor att lämna lektionerna när de har mens.

Skolvärlden har gått igenom de senaste årens anmälningar till Skolinspektionen mot öppet religiösa friskolor. De flesta anmälningar gäller ungefär samma sak som anmälningar mot ickekonfessionella skolor, det vill säga mobbning, kränkande behandling och föräldrar som anser att deras barn inte får det stöd och den hjälp som de har rätt till.

Men det finns också anmälningar om att lärarkåren och den övriga personalen på en skola i arbetet strävar efter att ”Guds rike ska vara synligt i skolans vardagsliv”. 

En anmälan berättar om en skoldag som börjar med morgonbön och en önskan om att ”Gud ska leda och välsigna dagens arbete och vara med i både lek och allvar”. En annan om en biologilärare som på sina lektioner lär ut att Gud skapade människan och att dinosaurier levde tillsammans med människor.

Många av eleverna på religiösa friskolor är inte religiösa.

Religionsvetaren och docenten Jenny Berglund säger att kunskapen om hur religiösa friskolor fungerar är låg i Sverige.

– De måste följa exakt samma läroplan som alla andra skolor. Skillnaden mellan religiösa skolor och andra skolor är väldigt liten, speciellt om du jämför med hur det ser ut i resten av Europa.

– Många av de religiösa friskolorna är dessutom välfungerande skolor. En del är bättre än de kommunala skolorna, andra är sämre. Det går inte att generalisera.

Enligt Viktor Aldrin, teol.dr och universitetslektor i de samhällsorienterade ämnenas didaktik vid sektionen för lärarutbildning vid högskolan i Borås, är kraven på de religiösa friskolorna högre än på andra skolor.

– Det görs till exempel fler oanmälda granskningar mot dessa skolor än mot andra.

– Grundidén bakom de konfessionella friskolorna är inte att bedriva propaganda för en viss tro. Däremot tycker de som står bakom skolorna att samhället har skuffat undan religionen. Många av eleverna på religiösa friskolor är dessutom inte religiösa. Föräldrarna har valt att placera sina barn där för att de tycker att det bedrivs en bra verksamhet med goda värderingar.

Intressant att titta på hur man tänker i USA.

Per Kornhall, forskare, författare och medlem av Kungliga vetenskapsakademiens skolkommitté, arbetade på 1990-talet som biologilärare på Livets Ords gymnasieskola i Uppsala. Han menar att det med dagens lagstiftning på friskoleområdet finns en uppenbar risk att barn far illa.

– Lagstiftningen gör det möjligt för organisationer att isolera sina barn från det omgivande samhället. Barnets rätt till religionsfrihet omöjliggörs. 

– Å andra sidan kan man säga att det inte är många barn som går i extrema skolor och det finns många konfessionella skolor som fungerar väl. Men det innebär ofta att de inte är särskilt konfessionella.

Vad ska man göra?

– Det är möjligt att vi på grund av olika konventioner inte kan förbjuda människor från att starta olika typer skolor, men vi har kanske ingen skyldighet att från det sekulära samhället finansiera skolorna med skattemedel.

– Jag tycker att det är intressant att titta på hur man tänker i USA. Där finns det massor av religiösa friskolor. Men det finns ingen möjlighet att få offentlig finansiering för dem.  

Med skolan kan vi föra samman barn med olika bakgrund.

En av dem som hårdast driver kravet på ett förbud mot religiösa friskolor är Stockholms skolborgarråd Olle Burell (S).

– Den svenska skolan ska bli en samlande skola och inte en separerande.

En del religiösa friskolor anses som bra skolor. Saknar det betydelse?

– På de skolor som jag har besökt har jag mött engagerade och kunniga skolledare och lärare oavsett profil. Detta handlar om en princip. Det är separeringen av barn som jag ser som något oroväckande. Med skolan har vi en chans att föra samman barn med olika bakgrund.

Vad tycker du ska hända med de religiösa friskolor som redan finns?

– De får avvecklas. Men det är en omställning som måste ske på ett genomtänkt och ansvarsfullt sätt. En variant kan vara att man börjar med att stoppa nyintaget. Då blir det en utfasning. Ingen elev som i dag går i en så kallad religiös friskola ska bli av med sin skola.

Wallenberg får bedriva friskolor men inte kyrkan.

Olle Burells partikamrat Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och ordförande i Socialdemokrater för tro och solidaritet, säger att han är rätt nöjd med den nuvarande lösningen för skolan.

– Alla är överens om att de allra flesta av de religiösa friskolorna är väl fungerande. Det finns ett antal där det inte har fungerat. Men dem borde man kunna komma åt med skärpta kontroller och Skolinspektionen i stället för att som nu ändra hela systemet.

–  Jag tror att man gör sig själv en stor otjänst om man tror att man löser segregationsproblemen i Sverige genom att förbjuda de religiösa friskolorna. Wallenberg får bedriva friskolor men inte kyrkan.

 Varför behövs de religiösa friskolorna?

– Ska vi ha valfrihet, vilket vi ska ha, måste vi också ha valfrihet när det gäller religion. Det vore märkligt annars.

– Det finns en strömning som anser att religionen överhuvudtaget inte ska finnas i skolan och som blandar ihop religion med fundamentalism. Det är fundamentalismen som är fienden. Ibland kommer den i religiösa kläder, ibland i sekulära. Det är lika illa varje gång. Det är fundamentalismen vi ska komma åt, inte religionen.

Viktor Aldrin tror inte att det blir något förbud mot religiösa friskolor.

– Nej, det skulle bland annat gå emot Europakonventionen. Jag tror att klimatet för de religiösa friskolorna kommer att hårdna under en period och att det blir fler inspektioner. Mer kommer inte att hända. Jag tror till och med att det kommer att bildas fler religiösa friskolor.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Nya siffror: Färre lärarjobb att söka

Lärarbrist

Det fanns närmare 4 000 färre lediga lärarjobb att söka under årets första sju månader, jämfört med samma period förra året. Det visar nya siffror från Arbetsförmedlingen.

Annons
Annons

Studenterna: Sluta smutskasta läraryrket

Lärarstudent

Hur ska läraryrket återfå sin forna status och vad är lösningen till en bättre lärarutbildning?
Skolvärlden träffade tre lärarstudenter för att få veta hur de ser på utbildningen och framtiden som yrkesverksamma pedagoger. 

”Vi kan aldrig ge blivande lärare all kunskap”

Lärarutbildning

Lärarutbildningen väcker debatt och kritikerna pekar på brister som undermålig kvalitet och att metodik saknas.  
– Vi kan aldrig skapa en lärarutbildning som ger en blivande lärare all kunskap och alla färdigheter som behövs under ett helt yrkesliv, säger Esbjörn Larsson vid Uppsala universitet.

Annons
Valet 2018
Annons
Annons

Webb-tv: ”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Valet 2018

* Vad vill Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt göra åt lärarnas arbetssituation?
* Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet.
* Varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Se när gymnasieläraren Ragnar Sjölander möter partiledaren för att få svar på sina frågor – av lärare för lärare.

Annons

Valkollen av lärare för lärare – vet du vad partierna vill med skolan?

Valet 2018

Lärarveteranen Ragnar Sjölander träffade ledarna för riksdagspartierna i Skolvärldens intervjuserie ”På rast med…” för att belysa skolpolitiken inför valet. 
– Jag tror intervjuerna ger en hygglig uppfattning om vad partierna står för, säger han.

L: Anställ 18 000 lärarassistenter

Skolpolitik

Liberalerna vill satsa 3,1 miljarder om året på att anställa 18 000 assistenter som ska avlasta lärarna i grund- och gymnasieskolan.

2 miljarder för att stoppa lärarbristen: Plugga och få lön

Lärarbrist

Miljöpartiet vill möta den alarmerande lärarbristen med att locka fler till att kunna studera till lärare och samtidigt jobba deltid i skolan, och få full lön.

Nu ska fler kunna bli lärare

Lärarbristen

Regeringen vill öppna fler vägar till läraryrket. Därför ska nu fler kunna få befintliga kunskaper validerade eller vidareutbildas för att bli behöriga lärare.

Nya lagar inför terminsstarten: Detta gäller

Nya lagar

Obligatorisk prao, obligatorisk förskoleklass och färre håltimmar i grundskolan. Inför höstterminen träder flera lagändringar i kraft som påverkar vardagen i skolan.

NPF

Lärare hinner inte med likvärdig undervisning

Stöd och anpassningar

Lagen som skulle underlätta för lärarna och elever med behov av särskilt stöd blev det motsatta. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

”Ge läraren makten att avgöra när särskilt stöd ska sättas in”

Kommentar

Lärarnas Riksförbund föreslår att lärarens makt att avgöra när elever behöver särskilt stöd utanför klassrummet ska stärkas.
– Det är en väldigt problematisk situation i dag, allt kan inte lösas i ett klassrum av en lärare, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Så blev deras skola NPF-säkrad

NPF

Hur kommer det sig att Källbrinksskolan i Huddinge, söder om Stockholm, verkar lyckas med det som alla säger att de vill göra, men inte riktigt klarar av – att ge alla elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) det stöd och den undervisning de behöver för att lyckas i skolan?

Skolans bristande NPF-kunskaper: ”Lämna inte lärarna ensamma”

NPF

Elever med NPFhalkar efter på grund av stora brister i skolans kunskaper på området. Lösningen ligger i mer resurser och att lärarutbildningen ska ge baskunskaperi ämnet. Det menar SPSM:s Fredrik Malmberg och Jiang Millington, grundare av ”Barn i behov”, som vill se krafttag för att höja likvärdigheten. 

Hur kan vi som nation tillåta detta att pågå?!?

Lärarbristen

Situationen med outbildade lärare blir värre och värre. ”Hur kan det komma sig att vi år ut och år in stannar kvar i ett uppenbart dysfunktionellt decentraliserat system både för lärarförsörjning och lönemodeller med mera?”, skriver Per Kornhall.

Nytt arbetssätt ökar lärarnas professionalitet

Undervisning

I Bjuv har satsningen på språkorienterad undervisning höjt skolresultaten och förbättrat arbetsmiljön för lärarna.

Skolan måste lära ut barns rättigheter

Debatt

”När skolans arbete genomsyras av barnkonventionen, stärks elevernas kunskaper om sina rättigheter. Barns rätt till inflytande är en viktig princip”, skriver Christina Heilborn, UNICEF Sverige.

Kommentera

Lärare positiva till – och rädda för – sex- och samlevnad

Pride 2018

Den bristande likvärdigheten i sex- och samlevnadsundervisning i landet, och hur det kan bli bättre. Det var fokus för ett seminarium under Europride i Stockholm.

Regeringen utreder SFI

SFI

En ny statlig utredning av SFI ska få fler asylsökande att etablera sig snabbare.
– Vi har väldigt många asylsökande i landet och ser samtidigt en brist på utbildat folk på arbetsmarknaden. Där är SFI väldigt viktigt, säger Anna Ekström (S) till Skolvärlden.

Författaren: ”Man missar att stötta lärarna”

Lärarprofessionen

Om inte lärarna tar tillbaka makten över sin vardag kommer lärarbristen aldrig kunna hejdas. Och det gäller att skapa trygghet i yrket.
– Man missar att stötta lärarna och låta dem utveckla sin praktik, säger författaren Alex Quigley.

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

Kritik

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons