Annons
Sven Järgenstedt är lärare på den kristna friskolan L M Engströms gymnasium i Göteborg. Foto: Julia Sjöberg

”Fokuserar på religion i stället för kvalitet”

Publicerad 30 maj 2017

Relaterat

Språkläraren Sven Järgenstedt på den kristna friskolan L M Engströms gymnasium i Göteborg brukar börja skoldagen med en morgonbön tillsammans med sina elever.
– Ibland läser jag någon text ur Bibeln som jag tycker är bra och funderar lite kring den, ibland gör jag något annat. 

I regeringskansliet arbetar man just nu som bäst med att förbereda den utredning som ska se över reglerna för de religiösa friskolorna. 

– Vi vill att reglerna ska skärpas. Det blir en kommande utrednings uppdrag att se över hur en lagändring bör se ut. Skolan ska vara fri från konfessionella inslag. Men förändringar ska ske med respekt för de internationella åtaganden som Sverige ingått och de nationella minoriteternas ställning, säger gymnasie- och kunskapsminister Anna Ekström (S).

LM Engströms gymnasium ligger inte långt från domkyrkan i centrala Göteborg. Skolan har cirka 570 elever fördelade på fyra olika högskoleförberedande program. Profilen är evangelisk-luthersk.

Sven Järgenstedt, som undervisar i svenska, tyska, spanska och retorik, arbetar på skolan sedan 1994.

– Vi har ett grundmurat rykte som en kvalitetsskola, en skola som levererar bra och rätt så traditionell undervisning. Det är inte så att våra elever prackas på en tro. Vi skiljer på begreppen utbildning och undervisning. Det vi är intresserade av är att göra ett professionellt jobb.

Vad är det som skiljer er från en ickekonfessionell skola?

– Att vår skoldag börjar med morgonbön och att vi har en gemensam andakt en gång i veckan. Dessutom har vi en obligatorisk kurs som heter religionspecialisering.

Om en elev inte kommer på morgonbönen, får hen frånvaro?

– Nej. Jag har hört elever ha synpunkter på massor av saker, på min undervisning och annat. Men otroligt sällan att de har synpunkter på morgonbönen. Jag brukar läsa något, fundera lite högt och tänker att de ska få med sig något under dagen att fundera på oavsett om de tror eller inte. De får en mjukstart på dagen.

Är du troende?

– Ja. Men det finns både troende och icketroende bland de som arbetar här. Det viktiga är att de är bra lärare.

Är alla eleverna troende?

– Nej. Jag skulle tro att ungefär hälften är det. Men jag vet inte vilka i ett klassrum som är troende, även om jag ibland kan se ett kors på någon. Jag är heller inte intresserad av att veta det. Jag är i klassrummet för att leverera bra undervisning.

– En hel del av våra elever har mobbats på tidigare skolor för att de är troende. Här har de en oas. Här kan de vara troende utan att någon hugger på dem. Vi försöker ha ett hårt fokus på att man ska behandla varandra schysst och har lite mobbning.

Vad tycker du om debatten om religiösa friskolor?

– Jag tycker att den är ganska olycklig och dum. Man sätter fokus på religion i stället för kvaliteten på undervisningen, vilket är olyckligt.

Kan du förstå de som anser att religiösa skolor förvärrar segregationen?

– Det vore hederligare att säga att det är det fria skolvalet man vill åt. Nu skjuter man i stället in sig på de konfessionella friskolorna som är ytterst få. 

– Segregationen är ett betydligt större problem.
I exempelvis Göteborg finns det en enorm segregation. Alla har sett den i 20 år. Men det är först nu som frågan verkar ha blivit viktig. Jag tycker absolut att man ska göra något åt segregationen. Men det gör man inte genom att ge sig på några konfessionella skolor.

Är det inte bra att elever med olika bakgrund träffas?

– Jo, och så fungerar det på vår skola. Här träffas elever som är troende och elever som inte är det. Skillnaden är att här är inte de kristna i superminoritet.

Det har varit för lätt rent allmänt att starta friskolor.

Många kristna grupper reagerade starkt på att skolans kristendomsundervisning under 1960-talet ersattes av religionskunskap. 1963 samlades det in 2,1 miljoner namnunderskrifter för att behålla kristendomsämnet i skolan, den då största namninsamlingen någonsin i Sveriges historia. 

”Kulturradikalismen har fått underkänt med överväldigande majoritet.” skrev rektor Torsten Nilsson triumferande i tidningen Dagen.

Namninsamlingen till trots fortsatte den sekulära utvecklingen, både inom skolan och det svenska samhället i övrigt. Det dröjde till 1990-talets friskolereformer innan det, med några undantag, började växa fram konfessionella skolor.

Ingen vet exakt hur många skattefinansierade religiösa friskolor som det finns i Sverige. Varken Skolverket eller Skolinspektionen kan ge något svar, eftersom det är frivilligt för skolorna att ange om de har en konfessionell inriktning eller inte.

Bland de skolor som har valt att ange konfessionell inriktning är dock de kristna i klar majoritet.

För att bland annat slippa gränsdragningsproblem är det enligt Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott, bättre att förbjuda religiösa inslag i skolans utbildning och undervisning, än religiösa friskolor. 

– Laboraskolan och Plymouthbröderna är ett utmärkt exempel som åskådliggör detta. De ansökte om att få etablera en religiös friskola men fick nej. I stället valde man att få starta en vanlig friskola och då gick det bra.

Har det varit för lätt att starta religiösa friskolor?

– Det har varit för lätt rent allmänt att starta friskolor. 

Med jämna mellanrum rapporteras det i media om religiösa friskolor som får kritik, om skolor som till exempel lär ut att homosexualitet är en synd, som har könsuppdelade lektioner, som systematiskt ger pojkar högre betyg än flickor och som tvingar flickor att lämna lektionerna när de har mens.

Skolvärlden har gått igenom de senaste årens anmälningar till Skolinspektionen mot öppet religiösa friskolor. De flesta anmälningar gäller ungefär samma sak som anmälningar mot ickekonfessionella skolor, det vill säga mobbning, kränkande behandling och föräldrar som anser att deras barn inte får det stöd och den hjälp som de har rätt till.

Men det finns också anmälningar om att lärarkåren och den övriga personalen på en skola i arbetet strävar efter att ”Guds rike ska vara synligt i skolans vardagsliv”. 

En anmälan berättar om en skoldag som börjar med morgonbön och en önskan om att ”Gud ska leda och välsigna dagens arbete och vara med i både lek och allvar”. En annan om en biologilärare som på sina lektioner lär ut att Gud skapade människan och att dinosaurier levde tillsammans med människor.

Många av eleverna på religiösa friskolor är inte religiösa.

Religionsvetaren och docenten Jenny Berglund säger att kunskapen om hur religiösa friskolor fungerar är låg i Sverige.

– De måste följa exakt samma läroplan som alla andra skolor. Skillnaden mellan religiösa skolor och andra skolor är väldigt liten, speciellt om du jämför med hur det ser ut i resten av Europa.

– Många av de religiösa friskolorna är dessutom välfungerande skolor. En del är bättre än de kommunala skolorna, andra är sämre. Det går inte att generalisera.

Enligt Viktor Aldrin, teol.dr och universitetslektor i de samhällsorienterade ämnenas didaktik vid sektionen för lärarutbildning vid högskolan i Borås, är kraven på de religiösa friskolorna högre än på andra skolor.

– Det görs till exempel fler oanmälda granskningar mot dessa skolor än mot andra.

– Grundidén bakom de konfessionella friskolorna är inte att bedriva propaganda för en viss tro. Däremot tycker de som står bakom skolorna att samhället har skuffat undan religionen. Många av eleverna på religiösa friskolor är dessutom inte religiösa. Föräldrarna har valt att placera sina barn där för att de tycker att det bedrivs en bra verksamhet med goda värderingar.

Intressant att titta på hur man tänker i USA.

Per Kornhall, forskare, författare och medlem av Kungliga vetenskapsakademiens skolkommitté, arbetade på 1990-talet som biologilärare på Livets Ords gymnasieskola i Uppsala. Han menar att det med dagens lagstiftning på friskoleområdet finns en uppenbar risk att barn far illa.

– Lagstiftningen gör det möjligt för organisationer att isolera sina barn från det omgivande samhället. Barnets rätt till religionsfrihet omöjliggörs. 

– Å andra sidan kan man säga att det inte är många barn som går i extrema skolor och det finns många konfessionella skolor som fungerar väl. Men det innebär ofta att de inte är särskilt konfessionella.

Vad ska man göra?

– Det är möjligt att vi på grund av olika konventioner inte kan förbjuda människor från att starta olika typer skolor, men vi har kanske ingen skyldighet att från det sekulära samhället finansiera skolorna med skattemedel.

– Jag tycker att det är intressant att titta på hur man tänker i USA. Där finns det massor av religiösa friskolor. Men det finns ingen möjlighet att få offentlig finansiering för dem.  

Med skolan kan vi föra samman barn med olika bakgrund.

En av dem som hårdast driver kravet på ett förbud mot religiösa friskolor är Stockholms skolborgarråd Olle Burell (S).

– Den svenska skolan ska bli en samlande skola och inte en separerande.

En del religiösa friskolor anses som bra skolor. Saknar det betydelse?

– På de skolor som jag har besökt har jag mött engagerade och kunniga skolledare och lärare oavsett profil. Detta handlar om en princip. Det är separeringen av barn som jag ser som något oroväckande. Med skolan har vi en chans att föra samman barn med olika bakgrund.

Vad tycker du ska hända med de religiösa friskolor som redan finns?

– De får avvecklas. Men det är en omställning som måste ske på ett genomtänkt och ansvarsfullt sätt. En variant kan vara att man börjar med att stoppa nyintaget. Då blir det en utfasning. Ingen elev som i dag går i en så kallad religiös friskola ska bli av med sin skola.

Wallenberg får bedriva friskolor men inte kyrkan.

Olle Burells partikamrat Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och ordförande i Socialdemokrater för tro och solidaritet, säger att han är rätt nöjd med den nuvarande lösningen för skolan.

– Alla är överens om att de allra flesta av de religiösa friskolorna är väl fungerande. Det finns ett antal där det inte har fungerat. Men dem borde man kunna komma åt med skärpta kontroller och Skolinspektionen i stället för att som nu ändra hela systemet.

–  Jag tror att man gör sig själv en stor otjänst om man tror att man löser segregationsproblemen i Sverige genom att förbjuda de religiösa friskolorna. Wallenberg får bedriva friskolor men inte kyrkan.

 Varför behövs de religiösa friskolorna?

– Ska vi ha valfrihet, vilket vi ska ha, måste vi också ha valfrihet när det gäller religion. Det vore märkligt annars.

– Det finns en strömning som anser att religionen överhuvudtaget inte ska finnas i skolan och som blandar ihop religion med fundamentalism. Det är fundamentalismen som är fienden. Ibland kommer den i religiösa kläder, ibland i sekulära. Det är lika illa varje gång. Det är fundamentalismen vi ska komma åt, inte religionen.

Viktor Aldrin tror inte att det blir något förbud mot religiösa friskolor.

– Nej, det skulle bland annat gå emot Europakonventionen. Jag tror att klimatet för de religiösa friskolorna kommer att hårdna under en period och att det blir fler inspektioner. Mer kommer inte att hända. Jag tror till och med att det kommer att bildas fler religiösa friskolor.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Annons
Annons

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

Annons

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

Annons
Annons

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

Annons

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Unik lärardom: Förälder fälls för hot mot tjänsteman

Arbetsmiljö

Föräldern skickade hotfulla sms och mejl till läraren. Nu fälls hon för hot mot tjänsteman i hovrätten. 
– Det är en extremt ovanlig dom, säger Kristina Rollbäck som är chefsjurist på Lärarnas Riksförbund. 

Lärare efter rektorns lön- och betygsmejl: ”Alarmerande”

Lön

Efter sitt medarbetarsamtal fick läraren Christian Jensen ett mejl från sin rektor som kopplade hans betygssättning till löneförhöjning.
– Jag blev förvånad och uppgiven att det kom från just rektorshåll, säger Christian Jensen.

Krav: Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare

Syv

Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare. Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Roger Haddad (L): Permanenta Lärarlyftet för fler behöriga lärare

Debatt

”Den absolut viktigaste faktorn för att vända skolans resultat är lärarkompetensen, därför kommer vi nu agera i riksdagen för att hitta en lösning för att behålla Lärarlyftet”, skriver Roger Haddad, (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. 

Kommentera

Läspedagogen: Så ökade vi elevernas läsflyt

Läsning

På Ljuraskolan i Norrköping testar man regelbundet eleverna för att säkerställa läskunskaperna – och satsningen har gett resultat. 
– Samtliga elever har ökat sitt läsflyt, säger Jenny Borovszky Axelsson, läspedagog på skolan.

 

Skolverkets råd om bedömning

Lärare hyllar Skolverkets nya råd om betyg och betygssättning

Betyg

Skolverket har släppt nya allmänna råd om betyg och betygssättning. En viktig markering om den riktning man vill att skolan ska ta framöver, menar läraren Nicklas Mörk.
 

 

Jonas Vlachos kritisk mot nya råden: Verkningslöst

Likvärdighet 

Skolverket hoppas att de nya allmänna råden om betyg och betygssättning ska leda till att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga. Men Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar att det omöjligt kommer att leda till ökad likvärdighet i betygssättningen.

Kornhall: Ett stort fall framåt, Skolverket!

Bedömning

”Skolverkets nya allmänna råd visar på en tydlig kursändring hos Skolverket, som jag välkomnar”, skriver Per Kornhall.

Tack, Skolverket – en guldgruva för oss som lidit under matrisernas tyranni

Debatt

”Skolverkets text visar sig vara inte bara en hyllning till den professionelle läraren, utan också en guldgruva för oss som lidit svårt under matrisernas tyranni”, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

Kommentera

Skolor brister i undervisningen om källkritik

Granskning

Undervisning i källkritik är otillräcklig på flera skolor i landet. Det framgår i en ny granskning av Skolinspektionen. 
– Flera resultat var överraskande, säger Roger Thuring, projektledare för granskningen.

Läraren: Så lär jag eleverna programmering utan datorer

Programmering

Med hjälp av problemlösningssamtal och enkla koder kan elever lära sig programmering – utan några datorer. Det menar lärare Monika Helgesson som i stället undervisar i programmering utifrån fiktiva ramberättelser.

De är vinnare av Helgepriset

Helgepriset

Fyra gymnasielärare från Uppsala är några av pristagarna som tilldelats Sveriges största lärarpris, Helgepriset 2018. Lärarna belönas med 125 000 kronor för sina pedagogiska idéer inom kemiundervisningen.
– Det känns jätteroligt, säger kemiläraren Robin Löfgren.

Så skapar du ett aktivt matematikklassrum

Matematik

Läraren och läromedelsförfattaren Åsa Brorsson tipsar under Skolforum om hur du bedriver en matematikundervisning som engagerar alla – även de osäkra.

Speciallärare tog hem årets Guldäpple

Prisad lärargärning

Maria Glawe är speciallärare med inriktning på språk-, läs-, och skrivutveckling. Nu belönas hon med lärarpriset Guldäpplet, bland annat för sina innovativa samarbetsprojekt.
– IT ger fantastiska möjligheter att jobba kreativt och inkluderande, säger hon.

Lärare och författare

Björn Ranelid om undervisning och att skriva böcker: Det finns en likhet

Böcker

Ligger det nära till hands att just lärare drömmer om att bli författare? Björn Ranelid började sin bana som lärare och ser flera likheter mellan att undervisa och skriva böcker:
– Det krävs att man har bildning och beläsenhet – och en noggrannhet med det du säger och skriver, säger han.

Bengt om sin bok: ”Mina kollegor känner säkert igen saker som hänt”

Böcker

För grundskolläraren Bengt Nyman var det självklart att låta sin bok ”Beethoven suger!” utspela sig i skolans värld. 
– Det är en värld jag kan och det kändes kul att få skildra den.

Mattias är lärare och författare: ”Jag har ett drömläge”

Böcker

Mattias Edvardsson älskar att undervisa och vill inte ge upp sitt lärarjobb trots flera utgivna böcker.
– Kombinationen av att både skriva och undervisa är ett drömläge. 

Lotta: ”Många lärare drömmer om att skriva”

Böcker

När läraren Lotta Fagerholm skrev sin bok kunde hon äntligen gå på djupet i sina undervisningsämnen. 
Och hon ser flera likheter mellan läraryrket och rollen som författare.

Lärarnas arbetsmiljö förbättrades med klassmentorer

Arbetsmiljö

Satsningen på klassmentorer har stärkt lärarnas arbetssituation på Norrängsskolan. Nu vittnar personalen om bättre arbetsmiljö, mer tid till återhämtning och mindre stress.

Arbetsmiljö

Skyddsstopp på skola efter knivhot mot lärare

Arbetsmiljö

Två elever har vid upprepade tillfällen misshandlat och hotat lärarna på Grindskolan i Norrtälje. Nu har huvudskyddsombudet på skolan lagt ett skyddsstopp efter att en av lärarna knivhotats.

 

Oenigt mellan fack och kommun efter skyddsstopp på skola

Arbetsmiljö

Efter att en elev knivhotat en lärare på en skola i Norrtälje valde huvudskyddsombudet att lägga ett skyddsstopp – och eleven stängdes av under en vecka. Nu råder det oenighet mellan fack och förvaltning om huruvida fallet har hanterats korrekt eller inte.

Lärarna i kläm när Täby sparar på skolan

Arbetsmiljö

Täby kommun gör miljonbesparingar på skolan och nu varnar facket för att lärarnas arbetssituation inte är hållbar.
– Många har slutat som en konsekvens av det här. Politikerna måste höja skolpengen, säger Lasse Gottfriedz på Lärarnas riksförbund.

Steinberg: Förstå budskapet bakom metoden

Debatt

”Metoder blir populära och sprider sig, sedan kommer kritiken om brist på vetenskapliga bevis och så småningom går man vidare till nästa trend”. John Steinberg skriver om vad pedagoger bör beakta när trender och nya metoder kommer.

Kommentera

Gustav Fridolin lämnar politiken – återvänder till att undervisa

Politik

Efter åtta år som språkrör för Miljöpartiet och fyra år som utbildningsminister meddelar Gustav Fridolin att han fått nog.
– Jag ska undervisa igen, säger han till Skolvärlden.

”Arbetsbelastningen är inte acceptabel i läraryrket”

Arbetsmiljö

Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, firar skyddsombudens dag genom att arbeta och lyfta arbetsmiljö-frågor för lärare och syv.

Efter SKL-avtalet: Lärarna får slita när kommunen skär i skolan

Arbetsmiljö

I kommunernas nya avtal med lärarfacken utlovas krafttag i arbetsmiljöarbetet. Men i Norrköping tvingas lärarna nu täcka upp för 150 bortskurna tjänster.

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons