In med forskningsbaserad metodik
DEBATT I framgångsrika skolsystem finns ett nära samspel mellan forskning och lärarprofession i lärarutbildningen. Inte i Sverige. Att skapa en forskningsbaserad metodik är ett viktigt första steg mot en lärarutbildning i världsklass, skriver Elias Dietrichson.
Många lärarstudenter vittnar om att ämnesstudierna håller en hög kvalitet i utbildningen, men att kopplingen mellan universitetets teori och undervisningens praktik brister. När jag träffar studenter får jag ofta höra en fråga med mycket frustration bakom sig: “hur gör jag då?”. Enligt en undersökning gjord av Lärarnas tidning om den nya lärarutbildningen visar det sig att 70 procent av lärarstudenterna saknar praktiska tips och metodik i utbildningen. En student skriver i en kommentar: ”undervisningen om mitt kommande yrke är obefintlig. Vi undervisas enbart för att höja vår kunskap i ämnena och har under de gångna åren inte haft någon didaktik alls”.
Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) betonas mer än tidigare i den nya lärarutbildningen. Det är bra att studenterna får prova på läraryrket. Dock finns det inte mycket som tyder på att den verksamhetsförlagda delen i sig är en garanti för att studenterna ska lyckas väl med sin undervisning. Kvalitén på handledarna som möter lärarstudenterna varierar ofta. Jag anser att studenterna behöver, utöver praktisk erfarenhet, mer av konkreta verktyg för hur man bedriver bra undervisning. Lärarstudenterna behöver metodik.
Metodik bör bygga på vetenskaplig grund och forskning som visar på tillvägagångssätt som ger effekt i klassrummet. Även om den evidensbaserade forskningen i detta område saknas till stora delar i Sverige finns det ett gediget utbud internationellt. Ett bra exempel är John Hatties omtalade studie. Två exempel på tillvägagångssätt som har god effekt: genomgångar i helklass med återblickar av tidigare undervisning och gediget med frågor som fokuserar bland annat på hur eleverna kommer fram till sina svar, så kallade processfrågor (Barak Rosenshine, Principles of instruction, 2010). Metodik skulle ta utgångspunkt i denna typ av forskning. Rent praktiskt skulle metodik kunna vara uppbyggt kring seminarium och besök hos skickliga lärare med studenter i grupp som askulterar varandra inom ramen för VFU. Det kollegiala lärandet bör vara grunden. Givetvis skulle också metodik testas i mindre skala och utvärderas innan det skulle implementeras.
Ett vanligt argument emot metodik är att det endast ger ett begränsat antal verktyg till lärarstudenterna. Det är sant att läraryrket är ett mångfacetterat och komplext yrke, men de verktyg som skulle vara aktuella har en visad effekt till skillnad från andra. Därför skulle urvalet av verktyg aldrig vara godtyckligt.
I framgångsrika skolsystem finns det ett nära samspel mellan forskning och lärarprofession i lärarutbildningen med ett tydligt fokus på att studenterna kan hantera undervisningssituationen i klassrummet. Trots att detta är en självklarhet i många andra länder är inte så fallet i Sverige. En forskningsbaserad metodik bör vara ett viktigt första steg för att påbörja bygget av en lärarutbildning i världsklass.
/ Elias Dietrichson, nyexaminerad lärare