NoK stryker i läromedel efter anmälan

En del av läroboken i engelska ”Wings” för årskurs sex beskriver barns fritidsaktiviteter, och där finns ett stycke om det omåttligt populära spelet World of warcraft. Det som gjorde att en förälder bestämde sig för att först kontakta förlaget och sedan anmäla boken till Reklamombudsmannen var att texten avslutades på ett sätt som liknar reklam: ”If you have never played WoW, it’s an adventure you shouldn’t miss! To try world of warcraft visit www.spelawarcraft.com”.

Eller på svenska: ”Om du aldrig har spelat WoW, så är det ett äventyr du inte bör missa! För att pröva world of warcraft, gå till www.spelawarcraft.com”.

Anmälaren tyckte också att det var olyckligt i sig att ta upp ett spel med våldsamt innehåll i ett läromedel för 12-åringar. Den rekommenderade åldersgränsen för spelet är dock just 12 år, vilket förlaget Natur och Kultur undersökte innan texten inkluderades i boken.

Reklamombudsmannen kom fram till att texten juridiskt inte är att betrakta som reklam. På Natur och Kultur beklagar man att texten ändå kan uppfattas på det viset, men tycker inte att det är konstigt i sig att skriva om ett datorspel.

– Vi är ledsna att föräldern upplevt det på det här sättet. Vi tycker att det här speglar den värld som barnen befinner sig i, vilket vi ska göra enligt läroplanen. Sen har vi förstått att avslutningen inte blev så lyckad. Näst sista meningen tas bort i det nytryck av boken som kommer i vår, och även länken, säger redaktören Eva Hagrot.

Men är det helt oproblematiskt att lyfta fram en enskild kommersiell produkt i ett läromedel?

– Att författaren valde att skriva om just World of warcraft berodde ju på att vid det tillfället var det världens mest spelade onlinespel. Vår bedömning var att eleverna redan kände till det. Det händer att vi skriver om exempelvis artister eller fotbollsspelare också. När vi har med musik i böckerna kan man ju också hävda att vi gör reklam, säger hon.

Det är första gången Eva Hagrot varit inblandad i en anmälan mot ett läromedel, däremot händer det att folk kontaktar förlaget och har åsikter eller frågor.

– Vi försöker ha en dialog med de som hör av sig till oss med reaktioner. En gång hörde några elever av sig och undrade varför det bara var tjejer som var intresserade av att köpa kläder i våra böcker, och inga killar. Och det var ju en uppenbar brist. Men vår blick förändras ju med tiden precis som alla andras, säger hon, och tillägger:

– Sen är det ju inte så att texten existerar i ett vakuum. Det finns en lärare som förväntas gå igenom texten och arbeta med den tillsammans med eleverna. Där finns det utrymme att diskutera innehållet.