Annons
Bo Jansson lämnar ordförandeposten i LR.

Nu tar Bo Jansson examen

Publicerad 20 maj 2016

Han har fått se lärarnas löneutveckling börja ta fart. Men är besviken över att arbetsmiljön och arbetsbelastningen ännu inte blivit bättre. Efter tre händelserika år lämnar Bo Jansson nu ordförandeposten i Lärarnas Riksförbund.
– Jag kommer sakna intensiteten och möjligheten att vara med och påverka, säger han.

Fakta

Det här är Bo Jansson

Ålder: 63 år.

Bor: Stockholm.

Familj: Frånskild, två vuxna döttrar.

På fritiden: Gillar att resa.

Bakgrund: Är adjunkt i historia, samhällskunskap och geografi och har arbetat på högstadieskolor i 35 år. Blev tidigt i karriären vald till lokalombud i Lärarnas Riksförbund.  Utsågs till ledamot i förbundsstyrelsen år 2000, blev vice ordförande 2009 och efterträdde i maj 2013 Metta Fjelkner som ordförande.

Aktuell: Lämnar vid kongressen ordförandeposten i Lärarnas Riksförbund.

Relaterat

Möten i Bryssel. Kommentera regeringens vårbudget. Svara på mejl från ombud och medlemmar. Sitta i en paneldiskussion med utbildningsministern, professorer och Svenska Akademien-ledamöter om språkens ställning i skolan.

Som ordförande för Lärarnas Riksförbund finns inga vanliga arbetsveckor. Skolfrågorna tar stor plats i nyhetsflödet och Bo Jansson har sovit med mobilen på sju nätter i veckan, alltid redo att svara om medier vill ha en sen eller tidig intervju.

– Jag sa till Skolvärlden när jag tillträdde att jag känner mig laddad och taggad – och det gör jag fortfarande. På det sätt sättet känns det tråkigt att sluta, men jag har fattat mitt beslut utifrån att mandatperioden är fyra år. 2020 är jag 68 år och en så gammal ordförande ska inte LR ha. Ställer man upp ska man sitta hela perioden, säger Bo Jansson och fortsätter:

– Jag har känt samma sak som ordförande som under mina 35 år som lärare: Att jag gör något som verkligen gör skillnad. Det var därför jag blev lärare och det var därför jag engagerade mig i facket.

* Vad kommer du att sakna mest från ordförandeuppdraget?

– Intensiteten. Även om det är väldigt mycket och man får kämpa på många fronter samtidig, så är det ju för saker man tror på. Jag kommer också att sakna att vara med och påverka politiska beslut – så att det blir rätt beslut. Att det satsas på rätt saker och rätt frågor.

* Känner du att du har haft politikernas öra?

– Ja, det tycker jag. Både i den här regeringen och i den förra. Vi har bra kontakter med många politiska partier och dess företrädare och det har funnits viktiga möten där jag verkligen känt att jag kunnat påverka så att besluten hamnat i rätt riktning. Vi har varit med och drivit fram nya satsningar på skolan och mer pengar till lärarlönerna.

* Vad finns kvar att göra?

– Vi måste få högre löner för alla medlemmar och vi måste förbättra arbetsmiljön och minska arbetsbelastningen. Vi måste få fler att vilja stanna i yrket och få fler studenter att välja utbildningar till lärare och studie- och yrkesvägledare.

* Vad har varit tufft under dina år som ordförande?

– Vad gäller arbetsmiljön och arbetsbelastningen så ser våra medlemmar på skolorna ännu ingen skillnad. Jag är övertygad om att förändringen kommer, men det är jobbigt att det tar sådan tid. Det finns risk att fler tröttnar och lämnar yrket eller blir besvikna på facket. Jag skulle vilja se snabbare resultat. Det gäller lönerna också – den senaste satsningen gick inte till våra vux-lärare och inte till studie- och yrkesvägledarna. Det känns tufft.

* Vad är du mest stolt över?

– Över att jag har ansträngt mig för att skapa breda allianser för LR:s viktigaste frågor, som statens ansvar för skolan. När jag tillträdde sa en del till mig ”lägg ner det där, det kommer inte bli några förändringar – den kommunala skolan är här för att stanna”. De hade fel. Vi är överens med Skolledarförbundet, inom Saco och vi har ett samarbete med LO, säger Bo Jansson och fortsätter:

– Sedan är jag stolt över vår devis ”Vi är LR”. Vi har blivit bättre på att hålla ihop förbundet och jobba tillsammans på central och lokal nivå och det gör oss mycket starkare. Jag vill verkligen att ombuden och styrelsen och andra ska synas för det fantastiska jobb de gör, som med lönepatrullerna vi har satt igång.

* Vad önskar du att du hade sett mer resultat kring?

– Att alla medlemmar skulle fått se förbättringar vad gäller lön, arbetsmiljö och arbetsbelastning. De lärare som har nåtts av högre löner har inte nåtts av det politiker pratar om vad gäller arbetsbördan. Den måste bli bättre om vi ska ha lärare kvar som kan, vill och orkar.

* Om du blickar framåt – hur hoppfull känner du dig vad gäller den svenska skolan de kommande 5–10 åren?

– Vad gäller utvecklingen av löner och arbetsförhållanden för lärare så är jag optimist. Vi vet att det har krisat i den svenska skolan, både vad gäller kunskapsresultat, studiero för eleverna och att det saknas så många utbildade lärare. Vi får betala dyrt för lärarnas nedmonterade status. Att alla elever inte har utbildade lärare smärtar mig.

* Kommer vi få fler unga att söka sig till läraryrket?

– När de som i dag arbetar som lärare äntligen ser en ljusning och får rätt förutsättningar för att utföra sitt yrke kommer de att vara de bästa ambassadörerna för att få studenter att välja lärarutbildningen. Då kommer vi att kunna komma tillbaka till hur det var när jag valde lärarutbildningen, som då var extremt populär och svår att komma in på. Så borde det vara i dag med. Med rätt förutsättningar är det här yrket fantastiskt.

* Vilka frågor hoppas du att LR fortsätter driva under nya ordföranden?

– Jag hoppas att LR håller fast vid detta med breda allianser. Vi måste få många att tycka som vi! Jag hoppas att vi fortsätter hålla ihop det centrala och det lokala fackliga arbetet och kämpar tillsammans. Och jag hoppas att man fortsätter fajtas för bättre arbetsmiljö och minskad arbetsbelastning, där medlemmarna ännu inte alls ser några resultat.

* Vad väntar i ditt nya liv?

– Jag kommer att ha kvar några styrelseuppdrag som jag är personvald till, som i Sacos styrelse. Jag har också fått ett nytt uppdrag, i ekonomiska och sociala kommittén i Bryssel för Sacos räkning. Det kommer jag ägna mycket tid åt. Det kommer vara viktiga möten framöver också, men ändå lugnare.

* Kommer du bara sakna intensiteten eller blir det skönt att få det lite lugnare?

– Jag kan se fram emot att kunna stänga av mobiltelefonen ibland, att inte ha ständig beredskap att rycka ut. Jag har rest väldigt mycket i uppdraget, men jag ser fram emot att kunna resa på ett annat sätt. Att kunna vandra längs stranden med sand mellan tårna.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Annons
Annons

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Annons

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Annons
Annons
Annons

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men nästan nio av tio lärare får varken ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

I spåren av #MeToo

#ickegodkänt – här är lärarnas berättelser om övergreppen

#ickegodkänt

Tafsande vårdnadshavare och skolledare som fingrar under kjolen. Över 15 000 kvinnliga lärare samlas i uppropet #ickegodkänt. Här är deras berättelser om sexuella trakasserier, tystnadskultur och övergrepp inom skolans värld.

Efter lärarnas berättelser: ”Trodde inte det var så illa”

#ickegodkänt

Lärarnas berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp rör upp känslor över hela skol-Sverige. 
– Hårresande berättelser. Så här illa trodde jag inte att det såg ut, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Övergrepp i skolan är vanligare än vad många tror”

#ickegodkänt

Över 15 000 lärare och annan skolpersonal deltar i uppropet #ickegodkänt. Deras berättelser handlar om sexuella trakasserier och övergrepp i skolans värld.
– Nu får det vara nog, det måste upp till ytan, säger Sofia Lundström, lärare och en av initiativtagarna till #ickegodkänt.

Efter #tystiklassen: ”Behövs nya skrivningar i läroplanen”

#tystiklassen

1 700 elever från grundskolan och gymnasiet deltar i uppropet #tystiklassen. Läraren Malin Appeltofft tycker att det är hög tid att börja agera för en skola som är fri från sexuella trakasserier.

Fem tips: Så arbetar du med #MeToo i undervisningen

#MeToo

Lärarna uppmanas prata om #MeToo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

”Vifta inte bort trakasserier i skolan som en jargong”

Debatt

”Ingen ska behöva må dåligt i skolan. Jag vill se är ett tydligt, landsomfattande ställningstagande från skolan där de fördömer och inleder ett omfattande arbete mot kränkande beteende, mot mobbing”, skriver barnboksförfattaren Björn Augustson.

Kommentera

LR och facken i upprop mot sexuella trakasserier

#InteFörhandlingsbart

I ett gemensamt upprop samlas Lärarnas Riksförbund och fackförbunden för att protestera mot sexuella övergrepp och trakasserier som kvinnor har fått utstå inom fackföreningsrörelsen.

”Machokulturen förtjänar att belysas i skolan”

#MeToo

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur.

Lärare får egna pengar till fortbildning

Fortbildning

Vid årsskiftet får varje lärare i Lund 1 200 kronor att lägga på fortbildning utifrån egna behov.
– Vi har jobbat för detta länge, säger Robert Jivegård, ordförande LR Lund.

Så mäts hur bra eller dålig en skola är

Förädlingsvärde

Är det rättvist att tala om en framgångsrik skola utifrån elevernas meritvärden och slutbetyg? Nej, säger till exempel skoldebattören Åsa Melander. I stället förespråkas mätinstrument som riktar fokus mot vilken kunskap skolan faktiskt tillfört – ett förädlingsvärde. 

Virtuell praktik ska hjälpa lärare att bli bättre ledare

Forskning

Snart ska lärarstudenter få uppleva hur det är att hålla i undervisningen innan de kommit ut i klassrummet – med hjälp av virtuell praktik.
– Vi tror stenhårt på att det här kommer att ge bra träning och effekt, säger forskaren Marcus Samuelsson.

Metoden räddar eleverna i riskzonen

Läraren och Skolverket-experten Johanna Bogfors ligger bakom en unik metod som har förbättrat skolresultaten avsevärt och gjort att fler elever går ut gymnasiet. Hon kallar det att sprida ”skolkärlek”.

Därför avgår chefen för skolforskningen i protest

Forskning

Skolforskningsinstitutets första myndighetschef, Lena Adamson, avgår i protest mot regeringens bristande stöd.
För Skolvärlden förklarar hon bakgrunden till avhoppet.

Elever i krismöte med politikerna om tidigt stöd

Åtgärdsgarantin

Regeringens så kallade Läsa-skriva-räkna-garanti ser ut att inte bli verklighet. Därför bjöd Sveriges Elevråd (Svea) in utbildningsutskottet till ett krismöte.
– Vi får många berättelser från elever om hur stödet uteblir vilket leder till stress, psykisk ohälsa och att många tappar motivationen, säger Jakob Amnér, vice förbundsordförande för Svea.

”Problemet kvarstår: Modersmålslärare diskrimineras”

Slutreplik

Modersmålsläraren Sebüktay Kaans svar till Skolverket: ”Modersmålslärare diskrimineras, missgynnas och kränks.”

Kommentera

Nu tar fler nyanlända snabbspåret till läraryrket

Snabbspår

Snabbspåret vid Umeå universitet har blivit en succé för nyanlända lärare. Den första gruppen har avslutat utbildningen – och redan nu har en fjärdedel fått vikariatjobb.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons