Ny studie: Det här saknar lärare i utsatta områden

– En viktigt insikt är att varken lärarstudenter eller lärare känner att de har beredskap att möta den verklighet som är, säger Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare på stiftelsen Berättarministeriet, om den aktuella rapporten.

I den har lärare i socioekonomiskt utsatta storstadsområden fått beskriva vad de behöver för att skapa förutsättningar för sina elever att lyckas med sin skolgång. Deras svar visar att det största behovet för individuell professionsutveckling faller inom digitalt lärandet (44 procent), metoder som utvecklar elevernas kreativa och kritiska tänkande (32 procent) samt språkutvecklande arbetssätt (27 procent).

– Syftet med den här rapporten är att vända sig till de mest utsatta lärarna och fråga efter deras behov. Eftersom alla skolor ser olika ut kan man inte ta fram generella riktlinjer för alla skolor. Det är viktigt att belysa dels för lärarna, men också för samhället så att vi kan göra rätt insatser och vända den här negativa utvecklingen, säger Dilsa Demirbag-Sten.

Det utredningsmaterial som ligger till grund för rapporten har framförallt samlats in i Berättarministeriets upptagningsområden under åren 2011 till 2019. Det handlar dels om Stockholmsområdena Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby och Enskede-Årsta-Vantör, men även om Södertälje, Östra Göteborg och Angered.

Eva Dekany-Ström, danslärare på Kulturskolan och kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Södertälje, tycker att rapporten tar upp många viktiga faktorer. Samtidigt påpekar hon att det finns andra delar som också har stor inverkan på lärarnas arbete.

– Den är inte fel, men en rapport är alltid en rapport. Jag och mina kollegor arbetar i verkligheten där vi ofta undervisar grupper om 27 barn med olika förutsättningar och mognadsgrad. Det är inte schysst, men eftersom man har för få lärare att tillgå och ekonomin styr så blir gruppstorlekarna ofta för stora, säger Eva Dekany-Ström.

 Vidare menar hon att det behövs mer resurser för att lärare ska kunna ge alla elever rätt förutsättningar att lyckas med sin skolgång.

– Det är också det som är det svåra i skolan idag. Alla ska få det stöd de behöver, samtidigt som många lärare inte bara undervisar utan även måste agera rastvakt, kontakta föräldrar och andra uppgifter som snor resurser från undervisningen.

– Det är ett problem som skolorna måste lösa. Det måste organiseras så att eleverna får den hjälp de behöver, exempelvis genom att ta in mer personal så att lärarna får tillräckligt med tid att lägga på sin undervisning, säger Eva Dekany-Ström.

Även när det kommer till det digitala så ska läraren vara den som hjälper.

Enligt Berättarministeriets kartläggning är det digitala lärandet en del av lärarnas behov. Samtidigt pekar den på att lärarstudenter inte får tillräckligt med digital kompetens med sig ut i arbetslivet, och att verksamma lärare ser det digitala lärandet som sitt största professionsutvecklingsbehov.

”Skolan har i uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens, men lärarna behöver stöttning i sin egen digitala kompetens, samt användandet av digitala verktyg i undervisningen för att kunna genomföra sitt uppdrag. Detta är något som lärarna upplever oro och stress kring”, står att läsa i rapporten.

– Det handlar om möjligheten och kompetensen att använda de digitala verktygen på ett bra och kreativt sätt i undervisningen. Lärarna i rapporten efterfrågar inte hur en app eller andra mjuk- och hårdvaror fungerar utan vill snarare få förståelse för hur de ska använda det digitala i den dagliga undervisningen, säger Dilsa Demirbag-Sten.

Hon tillägger att för många är digitaliseringen fortfarande någonting nytt och att lärare vill ha flera strategier för att kunna förhålla sig till det här nya arbetssättet på bästa sätt. 

Eva Dekany-Ström är inne på samma spår.

– Visst är det bra med digitala verktyg och att det fungerar som det ska. Lärare måste få utbildning och behärska det digitala. Eleverna ska inte vara kvickare utan även när det kommer till det digitala så ska läraren vara den som hjälper och ger stöd.

Många av eleverna i Berättarministeriets upptagningsområden är flerspråkiga, vilket påverkar lärarnas situation i klassrummet. Majoriteten som deltagit i studien upplever att flerspråkighet bidrar till nya synsätt och ökad språkmedvetenhet, medan andra understryker att det saknas utrymme för att hinna lyssna in alla elever utifrån deras behov.

– Väldigt mycket handlar om språkutveckling. Det måste genomsyra hela undervisningen och är en viktig faktor för att vi ska lyckas nå målen på bästa sätt. I Södertälje jobbar vi mycket med forskningsbaserade resultat, samtidigt som vi hela tiden utvärderar och följer upp vårt arbete för att kunna nå ännu bättre resultat, säger Eva Dekany-Ström.​

Istället för att släcka bränder för stunden behövs mer tid för reflektion.

Därtill uppger många lärare i rapporten att elevernas kreativa och kritiska tänkande är ytterligare ett område som både de själva och deras arbetslag behöver utvecklas inom.

 – Kreativt och kritiskt tänkande är egentligen något som en lärare redan har. Lärare är ett väldigt kreativt yrke, men även här måste lärare få mer tid och input på vilka strategier de ska använda sig av för att på bästa sätt få in det i sin undervisning, säger Dilsa Demirbag-Sten.

För mycket administrativa uppgifter och för lite resurser brukar ofta lyftas fram när lärare i utsatta områdens behov diskuteras – är det faktorer som berörts även i den här kartläggningen?

– I den här rapporten är det inte pengar, utan snarare tid som lärarna efterfrågar. Istället för att släcka bränder för stunden behövs mer tid för reflektion och att man testar sig fram.

– Lärarnas kreativa tid och tid för dialog med kollegor har minskat under de senaste tjugo åren. Många känner att de inte längre har tid för erfarenhetsutbyte och att testa sig fram i klassrummet, vilket är ett problem, säger Dilsa Demirbag-Sten.

Under hösten 2020 har Berättarministeriets lärarfortbildningar på uppdrag av Stockholms stad påbörjats. De riktar sig särskilt till skolor i socioekonomiskt utsatta områden. Det rör sig om områden som kommunen bedömer är i särskilt behov av stöd och sammanlagt kommer sju skolor och 69 klasser i upptagningsområdena Hagsätra och Husby i Stockholm att delta i pilotomgången.