Nygårds ska hacka läroplanen

Det är Skolforum 2014 på Stockholmsmässan och Karin Nygårds och Terese Raymond håller den första av deras tre workshops, som ska handla om programmering, unga på nätet och digitalsmart skola.

På golvet har de fäst tejp och lappar, där tejpen är en väg som leder från en lapp till en annan. Mönstret illustrerar ett programmerat system som slutligen ska rangordna lärare efter den årskurs de undervisar i. Frivilliga deltagare följer Karin Nygårds instruktioner från den första till den sista lappen. Lärarna leds oundvikligt till en varsin slutpunkt uppställda i fallande ordning och på ett pedagogiskt sätt har hon visat ett exempel på kodning.

– Allt i den digitala världen styrs av algoritmer som någon har skrivit. Skolan måste förmedla kunskap om de bakomliggande funktionerna, säger Karin Nygårds.

Hon liknar den digitala världen med atomer och molekyler. En osynlig struktur som är själva kärnan till sådant vi använder oss av dagligen.

– Den digitala världen går inte att särskilja från den fysiska i dag. Att lära sig att programmera är att lära sig att styra världen.

Genom att lägga in ett digitalt innehåll i den läroplan och de ämnen som redan finns hoppas Karin Nygårds att eleverna får lära sig hur det fungerar. Ämnesmål uppfylls – även med hjälp av till exempel programmering.

– Det kan röra sig om att lära sig skriva sitt namn med hjälp av kodning, som är ett språk, i svenskan. Att programmera blinkande lampor till sina kläder i syslöjden. Eller skapa musik med kodning i musikundervisningen, säger hon.

Ett exempel som presenteras är dansprogrammering, utvecklat av Terese Raymond och Malin Ströman. Det handlar om att kombinera olika danssteg till en dans. Detta med hjälp av ett tjugotal kommandon och funktioner. På så vis kan lärare utan programmeringsvana introducera kod som språk.

– Med hjälp av dansprogrammering skrev en sjätteklassare en dans till Mary N’diayes låt ”Gosa” från Melodifestivalen, säger Karin Nygårds.

Några av de svåraste – och bland eleverna kanske mest engagerande – frågorna är de om upphovsrätt och integritet, menar hon. När de diskuterade upphovsrätt på hennes skola, Sjöstadsskolan i Stockholm, blev de tvungna att förlänga undervisningen från tre till sex veckor för att eleverna var så intresserade.

­– Dessa frågor är några av de viktigaste inom samhällskunskapen. Den digitala världen är en stor dimension av vårt samhälle. Den påverkar hur vi interagerar, hur samhällets utvecklas och hur vi ser på övervakning. Vi kan inte blunda för det, säger Karin Nygårds.

Men det första steget är att lärarna skaffar sig kunskaperna. Att lära sig hur programmering och kodning fungerar tar dock tid och därför har hon en modell för att förenkla processen.

– På min skola har personalen fått välja mellan etik, programmering och demokrati. Inom dessa finns olika områden att välja mellan. I varje arbetslag skapas en helhet där olika personer har olika expertområden. Detta bör vara möjligt även nationellt, säger Karin Nygårds.