OECD: Svenskt skol-glapp sänker Pisa-resultat

Att Sveriges mest erfarna lärare inte jobbar i utsatta områden leder till lägre Pisa-resultat, enligt en ny rapport från OECD.
– Huvudmännen måste skapa förutsättningar att rekrytera och behålla personal i utanförskapsområden, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande LR.

Senast OECD genomförde sin internationella jämförande studie om lärares och rektorers arbetsmiljö som kallas Talis (The Teaching and Learning International Survey) var 2018. Då konstaterades bland annat att svenska lärare jobbar flest timmar i Norden, men ägnar mindre tid åt undervisning än danska, finska och isländska lärare.

Nu släpper OECD en ny rapport som analyserar resultaten i Talis 2018 ur nya perspektiv. Bland annat slår den fast att skolsystem där erfarna lärarna i högre grad jobbar i socioekonomiskt utsatta områden lyckas bättre i Pisaundersökningen. Sverige hör till den grupp av länder där motsatsen gäller: I våra utanförskapsområden jobbar framför allt mindre erfarna lärare.

Åsa Fahlén, förbundsordförande på Lärarnas Riksförbund, känner igen bilden som ges i rapporten. Hon menar att en hel rad faktorer ligger bakom, och att det är upp till huvudmännen att få rätsida på det hela.

– Anledningen att lärare till slut inte orkar jobba kvar i tuffa områden är att det stöd som behövs inte finns. När det är så mycket som saknas i form av elevhälsa, stödundervisning, extra modersmål, särskilt stöd och så vidare så får man inte tid att vara lärare och förbereda sin undervisning. Då finns risken att lärarjobbet blir övermäktigt och att man till slut söker sig därifrån, säger hon

”Man känner sig otillräcklig”

En lärare som gått igenom just den resan är mellanstadieläraren och skoldebattören Hai Phuong ”HP” Tran. Efter tio år på en skola i Göteborgsförorten Angered där han dagligen mötte elever med behov som inte motsvarades av tillräckliga resurser, bytte han i fjol arbetsplats till en skola i ett attraktivare område.

– Man känner sig otillräcklig. Men man har också en reglerad arbetstid och en mänsklig energinivå. Du kan inte jobba hela tiden som en robot, du kan inte brinna hur länge som helst utan att bli utbränd. För sin egen hälsas skull måste man veta att det finns begränsningar, säger han till Skolvärlden.

Läs hela intervjun med Hai Phuong ”HP” Tran här.

Den nya studien visar också att svenska lärare som jobbar i socioekonomiskt fördelaktiga områden får ut mer undervisning per arbetstimme. Om det i sin tur beror på förutsättningarna, att lärarna tenderar att vara mer erfarna, eller om det är en kombination av dessa faktorer slås inte fast.

Brister på förvaltningsnivå

Jämte stöd och stabilitet pekas lön och karriärmöjligheter ut som två faktorer som påverkar i vilken grad lärare väljer att jobba i utsatta områden. Rapporten påpekar särskilt att just svenska rektorer har mandat att erbjuda högre löner, men att det inte är den enskilt avgörande faktorn.

– Jag tror att pengar är en del av det, men det är inte hela lösningen. Det behöver kombineras med stabilitet i forma av låg personalomsättning, en tydlig plan för hur vi jobbar på den här skolan, hur genomför vi gemensamma insatser kring elever med behov, en tät kontakt mellan lärare och elevhälsa, och ibland med socialtjänsten, säger Åsa Fahlén.

Hon upplever att det på skolledarnivå ofta finns kunskap och förståelse för de här sakerna, men att det ofta är på förvaltningsnivå det brister.

– Det är huvudmännen som behöver ha en tydlig strategi. Rektorerna måste ha en plan för hur man behåller sin personal, men de måste i sin tur få rätt förutsättningar. Jag tror inte man på förvaltningarna förstår hur mycket man behöver jobba för att behålla och rekrytera rätt lärare. Det räknas antal huvuden i stället för erfarenhet.

– I slutändan är det huvudmännen som måste skapa förutsättningar att behålla personal i utanförskapsområden, säger Åsa Fahlén.