”Omfattande prov nödvändigt”
Omfattande och tidskrävande. Så uppfattar många de nationella proven. Skolvärlden ringde upp Skolverkets expert för att prata om arbetsbörda, samrättning och digitaliserade prov.
Årskurs 3, prov i matematik och svenska
Årskurs 6, prov i matematik, svenska, engelska, ett SO-ämne samt ett NO-ämne
Årskurs 9, samma ämnen och antal som i årskurs 6
De nationella proven är över för den här gången, i alla fall för eleverna. I grundskolan genomförs totalt 12 olika prov, indelade i ett större antal delprov i årskurserna 3, 6 och 9. Den stora arbetsbelastning som det innebär för lärare har uppmärksammats många gånger. Senast i en debattartikel i Dagens Nyheter där ett stort antal skolledare i Haninge i Stockholm kritiserar proven för att ta för mycket tid och resurser i anspråk.
– Att proven tar mycket tid är något vi får höra återkommande. Jag förstår om man tycker att det är krävande, särskilt om man inte delar på jobbet på skolan. Samtidigt måste proven ha en viss omfattning för att kunna vara det stöd för bedömningen som det är tänkt, säger Karin Hector-Stahre, sakkunnig på Skolverket med ansvar för nationella prov.
Det är regeringen som beslutat om vilka årskurser och vilka ämnen som ska ha nationella prov. Sen ligger det på Skolverket att bedöma hur omfattande proven måste vara.
– Tanken är att proven ska utgöra ett reellt stöd för bedömning och betygsättning i 6:an och 9:an. Vi skulle kunna göra mycket kortare prov men då skulle de inte utgöra det stöd för betygssättning som det är tänkt att vara.
Karin Hector-Stahre säger att proven förmodligen varit mest betungande för lärare i årskurs sex eftersom de också varit tvungna att sätta sig in i vad det innebär att sätta betyg. Är man dessutom klasslärare är det inte omöjligt att man faktiskt undervisar i alla de fem ämnen där de nationella proven ges. Det är sällan fallet i årskurs nio.
– Då vill det till att skolan organiserar genomförande och bedömningen av provet på ett sådant sätt så att klassläraren inte blir ensam om arbetet.
Kan du utveckla det?
– Vi har varit ute och pratat om betyg i årskurs sex och träffat ett stort antal lärare. Det vi märker är att skolor där lärarna fått tid att sätta sig in i vad betygsättning handlar om, hur proven fungerar och där skolor planerat ordenligt för proven, där känner man sig mera trygg och lugn. På skolor där man inte gjort det upplever lärarna en större stress.
Hur vanligt är det att man samrättar till exempel?
– Vi har ingen totalbild över det men jag vet att man ofta hjälps åt med uppgifter som man tycker är svårbedömda, till exempel uppsatser och skrivuppgifter i svenska och engelska. Vissa skolor och till och med kommuner har också system så att man byter och bedömer proven och anonymiserar dem.
I de bedömningsanvisningar som kommer med proven ger Skolverket rådet att jobba tillsammans med bedömningsfrågor eftersom det ger en mer likvärdig bedömning.
Många anser att de nationella proven stjäl mycket tid från undervisningen. Karin Hector-Stahre menar att de är tänkta som en del av ordinarie undervisning.
– Någon form av kunskapsbedömning gör man ju alltid. Proven är utvecklade utifrån de kursplaner och kunskapskrav som gäller och ger ett nationellt stöd för bedömning och betygssättning. De behöver inte läggas ovanpå allt annat utan är en del av det man ändå måste ha koll på. Samtidigt kan jag, som sagt, förstå att det blir logistiska problem när det kommer fem prov i en klass och man själv ska ansvara för det, säger Karin Hector-Stahre.
Dagens antal prov och ämnen tycks ligga fast. Vad som däremot lyfts fram för att minska lärarnas arbetsbörda är att gå över till ett digitalt system där proven rättas externt. Regering föreslog detta tidigare i våras.
– Vi har gett oss själva uppdraget att göra en förstudie kring digitalisering av de nationella proven. Vi kommer behöva titta på vad man behöver ha på plats, hur andra länder gör och vad det kostar. Vi har också sagt till regeringen att vi är intresserade av att gå vidare med detta men det är en långsiktig satsning.