Över 500 kameror på svenska skolor
Antalet övervakningskameror på svenska skolor har ökat explosionsartat.
1 februari 2005 hade 82 skolor tillstånd för kameraövervakning utomhus.
Fem år senare var det 509 skolor, visar Skolvärlden.se:s granskning.
• Länsstyrelsen måste ge tillstånd för kameraövervakning på plats utomhus dit allmänheten har tillträde, som skolgårdar. Användningen regleras i lagen om allmän kameraövervakning.
• För kameror inne i skolor krävs inget tillstånd, men personuppgiftslagen måste följas. Datainspektionen kontrollerar att detta görs.
• Enligt Datainspektionen måste alla skolor som vill ha kameraövervakning inomhus göra en ”samlad bedömning” om nyttan med kamerorna står i proportion till det integritetsintrång det innebär att bli övervakad. Mer information finns på Datainspektionens temsida om kameraövervakning i skolor: http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/skolor/kameraovervakning-inomhus-i-skolor/
• Det finns ett förslag om att samla lagstiftningen i en ny kameraövervakningslag.
Alla skolor som vill ha kameraövervakning utomhus – på skolgårdar, vid fasader eller liknande – måste söka tillstånd hos länsstyrelsen. Skolvärlden.se har begärt ut uppgifter från landets samtliga 21 länsstyrelser om hur många skolor som hade kameraövervakning utomhus den 1 februari 2005 samt den 1 februari 2010.
Ökningen är markant. Från 82 kameror 2005 till 509 fem år senare.
Hur stor avskräckande effekt kamerorna har på exempelvis skadegörelse och klotter är omstritt.
– Det finns inga svenska studier kring effekten av kameraövervakning i skolor som håller bra vetenskaplig nivå, säger Erik Grevholm, samordningschef på BRÅ, Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
Skåne är det län med flest övervakningskameror på skolor: 117 skolor har kameror utomhus och minst åtta inomhus. Enligt en artikel i branschtidningen Security User har kostnaden för skadegörelse minskat med 76 procent på de Malmöskolor som monterat upp kameror.
Liten effekt
De mest omfattande studier kring övervakningskameror som finns visar att de har liten effekt på brottslighet kring gator och torg. Däremot är den avskräckande effekten stor i parkeringshus och på utomhusparkeringar. Att överföra några slutsatser till skolan är svårt, menar Erik Grevholm.
– Men det skulle vara intressant att titta på.
Skolor som vill ha övervakning inomhus måste inte söka något tillstånd, vilket gör att det saknas säkra uppgifter på hur många skolor som satt upp kameror inne i sina lokaler. Datainspektionen – som är tillsynsmyndighet – gjorde en undersökning 2008 som visade på en ökning av antalet inomhuskameror med 150 procent från 2005.
– Vår bedömning är att skolvärlden gått mot en övervakningsnivå som vi på andra arbetsplatser skulle reagera mycket starkt emot, sa Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund då.
2008 inspekterade Datainspektionen sju skolor på olika håll i landet som hade kameraövervakning inomhus. För sex av dem underkändes övervakningen på dagtid helt, eftersom den ansågs kränka elevernas integritet och strida mot personuppgiftslagen.
”Filmar överallt”
– På de skolor vi har besökt har vi sett att man filmar i princip överallt, till och med i klassrum där det förekommer dataundervisning. Det är nästan bara på toaletterna man inte har kameror, säger Patrik Sundström, jurist på Datainspektionen och fortsätter:
– Kamerorna ska förebygga stölder och skadegörelse men används också för att förhindra nedskräpning och att kolla att det inte är stökigt i matsalsköer. Man använder bilder för en mängd andra ändamål än bara säkerheten.
Något som inte är i enlighet med lagen. Datainspektionen hinner dock inte med tillsynsbesök på skolor i någon större utsträckning.
– Men med stor sannolikhet kommer vi inspektera fler skolor under hösten 2010, säger Patrik Sundström.