Annons
Pax-metoden hjälper lärarna Maria Lychnell och Ann Palmqvist till en bättre arbetsmiljö. Foto: Jennifer Glans

Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

Publicerad 15 januari 2018

Fakta

Kort om Pax

  • Pax är en modell för lärare att skapa trygghet och arbetsro i klassrummet.
  • Pax introduceras stegvis i klassrummet under cirka tre månader.
  • Den ökade arbetsron gör att det frigörs mer effektiv tid för undervisning.
  • Arbetssättet har positiva effekter på många delar av livet för de elever som gått i ett Pax-klassrum. 
  • Det finns över 50 välgjorda vetenskapliga studier gjorda på Pax.

Pax-rapporten i sin helhet finns att läsa här.

Och här kan du läsa mer om Pax i skolan.

Relaterat

Många lärare kämpar dagligen med dålig arbetsmiljö, stress och tidsbrist. Maria Lychnell på Gärdesskolan har lyckats skapa en bättre studiero och arbetsmiljö med hjälp av den nya arbetsmetoden Pax.
– Vi har ett otroligt lugn i klassrummet och det är mindre stress för mig som lärare, säger hon.

– Varsågod att gå in.

En i taget går eleverna lugnt in i det nedsläckta klassrummet och sätter sig på sin bänkplats. Alla sitter knäpptysta och väntar. På whiteboardtavlan står det ”Brons-åldern” med stora bokstäver. Eleverna ska i dag arbeta med faktatexter om tidsepoken och senare under dagen måla egna hällristningar. 

Plötsligt hörs ett ljud. 

Klassläraren Maria Lychnell tar ton med det silvriga munspelet hon har hängandes runt halsen. Hon håller upp den andra armen och två fingrar som bildar V-tecknet, vilket betyder: stanna upp och lyssna.  Eleverna följer hennes order.

Så här går det till varje dag när det är dags för lektion för eleverna i årskurs 2 på Gärdesskolan i Stockholm. Här använder man sig av arbetsmetoden Pax på hela lågstadiet sedan ett år tillbaka. 

Pax-arbetet i klassrummet utgår ifrån en vision som klassen formulerat tillsammans med läraren. Visionen är formulerad av eleverna utifrån vad man vill se, höra, känna och göra mer och mindre av i klassrummet för att få en god arbetsro och känna sig trygg i klassen.

Innan lektionsarbetet drar igång ska läraren Maria Lychnell tillsammans med eleverna komma överens om hur de ska arbeta för att främja en bra arbetsmiljö i klassrummet för den stundande lektionen. 

I dag har man tillsammans bestämt att eleverna ska fokusera på sitt eget arbete, att man bara får använda ”0 cm-rösten” och således vara helt tyst, samt att man sitter på sin egen plats hela lektionen. 

Punkterna skrivs upp tydligt på tavlan.

– Ni vet vad som väntar om ni klarar av att hålla detta i dag, säger Maria Lychnell till klassen och håller upp en liten svart tygpåse.

Maria Lychnell utövar Pax i klassrummet.

Ett av verktygen i Pax kan beskrivas som ett spel. Läraren sätter en tidsgräns för hur länge eleverna ska arbeta i klassrummet och en gräns för hur många regelöverträdelser, så kallade ”bliim”, varje grupp kan göra för att klara omgången. 

Efter att tiden är slut får alla grupper som klarat att hålla sig inom ramen för antalet regelöverträdelser ta del av en kort frivillig fysisk aktivitet, som dras slumpmässigt från ett urval med många olika aktiviteter. 

Aktiviteten ska fungera som ett avbrott för rörelse, en uppmuntran och för att ge barnen tillfälle att träna på att ställa om från fokuserat arbete, till lek och tillbaka igen. Detta bidrar till att gradvis utveckla färdighet i självreglering, visar forskningen.

 

Det är tyst under hela lektionen och samtliga elever är fokuserade på arbetsuppgiften. Ingen elevgrupp har fått någon ”bliim” och därför kommer de att få sin utlovade fysiska aktivitet. 

Maria Lychnell har dragit upp en lapp där det står att eleverna ska få dansa till sin favoritdansvideo på Youtube med låten ”Can’t stop the feeling”. 

– Så bra, vad ni arbetade koncentrerat nu, du gav dig själv och dina kamrater arbetsro och vilka fina resultat ni fick när ni skrev era texter, säger Maria till hela klassen och trycker igång musikvideon på smartboarden. 

Detta skiljer sig från många andra klassrum runt om i Sverige. Det Pax ska bidra med är ett arbetssätt för hur lärare och elever kontinuerligt kan arbeta för att uppnå visionen – samtidigt som den ordinarie klassrumsverksamheten fortlöper. Nyckeln är att inte ha statiska regler, utan att barnen är delaktiga – och att de själva behöver tänka till mer om vad som behövs för att alla ska få studiero.

Under våren 2017 avslutades den första pilotstudien i Sverige med Pax och forskningsresultaten visar att mängden störande och ofokuserat beteende minskade till hälften – samtidigt som lärarnas stressnivå sjönk till en tredjedel.

Maria Lychnell har arbetat med Pax i ett år efter att ha deltagit i pilotstudien som genomfördes på Karolinska Institutet och hon märker stor skillnad jämfört med hur det var i klassrummet tidigare.

– Eleverna har lättare att fokusera längre pass nu och det har blivit betydligt bättre arbetsro vilket skapar bättre förutsättningar för inlärning. Eftersom eleverna själva är delaktiga i arbetet så motiverar det dem att kämpa. Eleverna är mer medvetna om hela inlärningsprocessen och vilka förutsättningar som krävs för att de ska ha möjlighet att nå målen i skolan, säger Maria Lychnell.

Förutom att få studiero är Pax ett jättebra sätt att få in värdegrunden på skolan, menar hon.

– Skillnaden mellan Pax och andra koncept är att det här genomsyrar hela skoldagen på så sätt att uppdraget med värdegrunden kommer in naturligt. Det är ett konkret och tydligt upplägg med färdig struktur. Dessutom är Pax evidensbaserat vilket är enormt viktigt, skolan behöver verkligen implementera ny forskning i klassrummen och inte hänga kvar vid gamla företeelser som man tror är bra för eleverna, säger Maria Lychnell.

Jag kan se att eleverna tar ett större ansvar för sin egen inlärning.

Resultaten av metoden på Gärdesskolan är imponerande. Innan Pax kom in i Maria Lychnells arbetsvardag hade hennes klass inte lika bra studiero under lektionerna. 

För hennes egen del har arbetssättet gjort att stressen har minskat och arbetsdagen har blivit mer lätthanterlig och positiv.

– Det har gett mycket fina resultat. Jag kan se att eleverna tar ett större ansvar för sin egen inlärning och för sin skolmiljö. De visar att de förstår i vilka situationer det är viktigt att lyssna och fokusera. En härlig följd av det är att jag upplever att min egen arbetssituation förbättrats, det är lugnare och mindre stressigt. Det ökar mina möjligheter att göra mitt lärarjobb på bästa sätt och jag kan ägna mer tid till undervisningen, säger Maria Lychnell.

Både elever och läraren Maria Lychnell trivs med Pax-modellen.

Efter lektionen träffar hon kollegorna Ulla-Britt Sirkka, specialpedagog och Pax-instruktör på skolan, och Ann Palmqvist som är speciallärare och sva-lärare. De har i allra högsta grad varit med i införandet av Pax på skolan. 

– Pax har bidragit till ett lägre tonläge bland både personal och elever och det spiller över även i andra miljöer och sammanhang. Eleverna har fått ett ramverk som är tydligt och som har skapat lugn, säger Ann Palmqvist.

 – Alla elever hänger med mycket bättre. Strukturen gör att det gagnar alla och framför allt elever med svårigheter, säger Maria Lychnell.

– I och med att hela klassen hittar arbetsro så vinner alla i klassen på det.  Det bidrar till en positiv inställning till skolarbetet, bättre sammanhållning i klassen och bättre skolresultat, säger Ulla-Britt Sirkka.

Vad tror ni skulle hända om fler skolor i Sverige införde Pax som arbetsmodell? 

– Om man verkligen skulle jobba brett med detta i Sverige så tror jag främst att fler elever skulle lyckas nå bättre skolresultat. Arbetsro i klassrummet är en utmaning på många skolor. För såväl lärarna och eleverna innebär det en förbättrad arbetsmiljö, tror Ulla-Britt Sirkka.

– Fler elever skulle känna sig inkluderade, trivas och lyckas i skolan, säger Ann Palmqvist.   

 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons