Annons
Pax-metoden hjälper lärarna Maria Lychnell och Ann Palmqvist till en bättre arbetsmiljö. Foto: Jennifer Glans

Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

Publicerad 15 januari 2018

Fakta

Kort om Pax

  • Pax är en modell för lärare att skapa trygghet och arbetsro i klassrummet.
  • Pax introduceras stegvis i klassrummet under cirka tre månader.
  • Den ökade arbetsron gör att det frigörs mer effektiv tid för undervisning.
  • Arbetssättet har positiva effekter på många delar av livet för de elever som gått i ett Pax-klassrum. 
  • Det finns över 50 välgjorda vetenskapliga studier gjorda på Pax.

Pax-rapporten i sin helhet finns att läsa här.

Och här kan du läsa mer om Pax i skolan.

Relaterat

Många lärare kämpar dagligen med dålig arbetsmiljö, stress och tidsbrist. Maria Lychnell på Gärdesskolan har lyckats skapa en bättre studiero och arbetsmiljö med hjälp av den nya arbetsmetoden Pax.
– Vi har ett otroligt lugn i klassrummet och det är mindre stress för mig som lärare, säger hon.

– Varsågod att gå in.

En i taget går eleverna lugnt in i det nedsläckta klassrummet och sätter sig på sin bänkplats. Alla sitter knäpptysta och väntar. På whiteboardtavlan står det ”Brons-åldern” med stora bokstäver. Eleverna ska i dag arbeta med faktatexter om tidsepoken och senare under dagen måla egna hällristningar. 

Plötsligt hörs ett ljud. 

Klassläraren Maria Lychnell tar ton med det silvriga munspelet hon har hängandes runt halsen. Hon håller upp den andra armen och två fingrar som bildar V-tecknet, vilket betyder: stanna upp och lyssna.  Eleverna följer hennes order.

Så här går det till varje dag när det är dags för lektion för eleverna i årskurs 2 på Gärdesskolan i Stockholm. Här använder man sig av arbetsmetoden Pax på hela lågstadiet sedan ett år tillbaka. 

Pax-arbetet i klassrummet utgår ifrån en vision som klassen formulerat tillsammans med läraren. Visionen är formulerad av eleverna utifrån vad man vill se, höra, känna och göra mer och mindre av i klassrummet för att få en god arbetsro och känna sig trygg i klassen.

Innan lektionsarbetet drar igång ska läraren Maria Lychnell tillsammans med eleverna komma överens om hur de ska arbeta för att främja en bra arbetsmiljö i klassrummet för den stundande lektionen. 

I dag har man tillsammans bestämt att eleverna ska fokusera på sitt eget arbete, att man bara får använda ”0 cm-rösten” och således vara helt tyst, samt att man sitter på sin egen plats hela lektionen. 

Punkterna skrivs upp tydligt på tavlan.

– Ni vet vad som väntar om ni klarar av att hålla detta i dag, säger Maria Lychnell till klassen och håller upp en liten svart tygpåse.

Maria Lychnell utövar Pax i klassrummet.

Ett av verktygen i Pax kan beskrivas som ett spel. Läraren sätter en tidsgräns för hur länge eleverna ska arbeta i klassrummet och en gräns för hur många regelöverträdelser, så kallade ”bliim”, varje grupp kan göra för att klara omgången. 

Efter att tiden är slut får alla grupper som klarat att hålla sig inom ramen för antalet regelöverträdelser ta del av en kort frivillig fysisk aktivitet, som dras slumpmässigt från ett urval med många olika aktiviteter. 

Aktiviteten ska fungera som ett avbrott för rörelse, en uppmuntran och för att ge barnen tillfälle att träna på att ställa om från fokuserat arbete, till lek och tillbaka igen. Detta bidrar till att gradvis utveckla färdighet i självreglering, visar forskningen.

 

Det är tyst under hela lektionen och samtliga elever är fokuserade på arbetsuppgiften. Ingen elevgrupp har fått någon ”bliim” och därför kommer de att få sin utlovade fysiska aktivitet. 

Maria Lychnell har dragit upp en lapp där det står att eleverna ska få dansa till sin favoritdansvideo på Youtube med låten ”Can’t stop the feeling”. 

– Så bra, vad ni arbetade koncentrerat nu, du gav dig själv och dina kamrater arbetsro och vilka fina resultat ni fick när ni skrev era texter, säger Maria till hela klassen och trycker igång musikvideon på smartboarden. 

Detta skiljer sig från många andra klassrum runt om i Sverige. Det Pax ska bidra med är ett arbetssätt för hur lärare och elever kontinuerligt kan arbeta för att uppnå visionen – samtidigt som den ordinarie klassrumsverksamheten fortlöper. Nyckeln är att inte ha statiska regler, utan att barnen är delaktiga – och att de själva behöver tänka till mer om vad som behövs för att alla ska få studiero.

Under våren 2017 avslutades den första pilotstudien i Sverige med Pax och forskningsresultaten visar att mängden störande och ofokuserat beteende minskade till hälften – samtidigt som lärarnas stressnivå sjönk till en tredjedel.

Maria Lychnell har arbetat med Pax i ett år efter att ha deltagit i pilotstudien som genomfördes på Karolinska Institutet och hon märker stor skillnad jämfört med hur det var i klassrummet tidigare.

– Eleverna har lättare att fokusera längre pass nu och det har blivit betydligt bättre arbetsro vilket skapar bättre förutsättningar för inlärning. Eftersom eleverna själva är delaktiga i arbetet så motiverar det dem att kämpa. Eleverna är mer medvetna om hela inlärningsprocessen och vilka förutsättningar som krävs för att de ska ha möjlighet att nå målen i skolan, säger Maria Lychnell.

Förutom att få studiero är Pax ett jättebra sätt att få in värdegrunden på skolan, menar hon.

– Skillnaden mellan Pax och andra koncept är att det här genomsyrar hela skoldagen på så sätt att uppdraget med värdegrunden kommer in naturligt. Det är ett konkret och tydligt upplägg med färdig struktur. Dessutom är Pax evidensbaserat vilket är enormt viktigt, skolan behöver verkligen implementera ny forskning i klassrummen och inte hänga kvar vid gamla företeelser som man tror är bra för eleverna, säger Maria Lychnell.

Jag kan se att eleverna tar ett större ansvar för sin egen inlärning.

Resultaten av metoden på Gärdesskolan är imponerande. Innan Pax kom in i Maria Lychnells arbetsvardag hade hennes klass inte lika bra studiero under lektionerna. 

För hennes egen del har arbetssättet gjort att stressen har minskat och arbetsdagen har blivit mer lätthanterlig och positiv.

– Det har gett mycket fina resultat. Jag kan se att eleverna tar ett större ansvar för sin egen inlärning och för sin skolmiljö. De visar att de förstår i vilka situationer det är viktigt att lyssna och fokusera. En härlig följd av det är att jag upplever att min egen arbetssituation förbättrats, det är lugnare och mindre stressigt. Det ökar mina möjligheter att göra mitt lärarjobb på bästa sätt och jag kan ägna mer tid till undervisningen, säger Maria Lychnell.

Både elever och läraren Maria Lychnell trivs med Pax-modellen.

Efter lektionen träffar hon kollegorna Ulla-Britt Sirkka, specialpedagog och Pax-instruktör på skolan, och Ann Palmqvist som är speciallärare och sva-lärare. De har i allra högsta grad varit med i införandet av Pax på skolan. 

– Pax har bidragit till ett lägre tonläge bland både personal och elever och det spiller över även i andra miljöer och sammanhang. Eleverna har fått ett ramverk som är tydligt och som har skapat lugn, säger Ann Palmqvist.

 – Alla elever hänger med mycket bättre. Strukturen gör att det gagnar alla och framför allt elever med svårigheter, säger Maria Lychnell.

– I och med att hela klassen hittar arbetsro så vinner alla i klassen på det.  Det bidrar till en positiv inställning till skolarbetet, bättre sammanhållning i klassen och bättre skolresultat, säger Ulla-Britt Sirkka.

Vad tror ni skulle hända om fler skolor i Sverige införde Pax som arbetsmodell? 

– Om man verkligen skulle jobba brett med detta i Sverige så tror jag främst att fler elever skulle lyckas nå bättre skolresultat. Arbetsro i klassrummet är en utmaning på många skolor. För såväl lärarna och eleverna innebär det en förbättrad arbetsmiljö, tror Ulla-Britt Sirkka.

– Fler elever skulle känna sig inkluderade, trivas och lyckas i skolan, säger Ann Palmqvist.   

 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Fackförbundspressens journalistpris

Skolvärlden tog hem prestigefyllt journalistpris

Prisvinnare

Skolvärlden tog hem Fackförbundspressens prestigefyllda journalistpris för reportaget om de syriska lärarna som, med livet som insats, trotsar Islamiska staten.

Annons
Annons

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

I går vann Skolvärlden Fackförbundspressens journalistpris för ”Bästa berättande text”. Här kan du läsa Lina Malers reportage om de syriska lärarna som riskerar livet för att kommande generationer ska få gå i skola.

 

Annons

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

Annons
Annons

Efter kritiken mot förstelärarna – nu kommer ”huvudlärarna”

Valet 2018

Trots bred kritik efter införandet av förstelärartjänsterna så föreslår Liberalerna en ny miljardsatsning på flera nya karriärtjänster för lärare.

Annons

Här är skolan redan igång med digitalisering av NP

Nationella prov

100 skolor har valts ut för att testa att göra digitala nationella prov. På Stenkulan i Lerum är man redan igång med förberedelserna.

Vårbudget 2018

Här är alla skolsatsningar i vårbudgeten

Vårbudget

I dag presenterade regeringen vårbudgeten. Skolsatsningarna är sedan tidigare kända, men många viktiga frågor lämnas tyvärr ändå obesvarade – som statens roll i skolpolitiken,menar Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén. 

Ministern om kritiken: ”Det är fånigt”

Vårbudget

Alliansen sågar skolsatsningarna i regeringens vårbudget. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) håller inte med om kritiken.

Här får lärarna 100 procent förtroendetid – och frihet

Arbetstidsavtal

På Elsa Brändströms skola i Linköping har lärarna ingen reglerad arbetstid, bara förtroendetid.
– Nu är det jag som bestämmer över min tid, säger läraren Carina Edman.

Npf-pedagogen: Bra inkludering utgår från elevens behov

SETT-mässan

Struktur, tydlighet och förutsägbarhet är tre ledord för den som vill få inkludering att fungera i sitt klassrum.
Det menar npf-pedagogen och läraren Joanna Lundin.

LR: Förslagen om yrkesprogram är mest kosmetika

Yrkesprogram

Både regeringen och Alliansen har presenterat förslag på förändrade yrkesprogram senaste tiden. Men Lars Windisch på Lärarnas Riksförbund menar att de inte förändrar något i grunden.

Skolbibliotekariens speltaktik sprider läslust bland eleverna

Läslust

Skolbibliotekarien Tobias Gard har upptäckt ett effektivt sätt att sprida läslust bland elever. Med hjälp av spelifiering får han dem att låna fler böcker och älska boksamtalen i skolan.

Flera av regeringens skolförslag stoppas i riksdagen

Tungrott

Efter läsa-skriva-räkna-garantin är det estetiska ämnen och högskolebehörighet på yrkesprogrammen som får stryka på foten.
– Jag önskar att vi kunde få till breda överenskommelser om skolan, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Sett 2018

Specialläraren: Så skapar du en undervisning för alla

Inkludering

Svensk skola måste sluta se elever ur ett bristperspektiv och i stället börja se deras möjligheter, menar specialläraren Jonas Monsén.
På Sett-mässan föreläste han om hur alla lärare ska lyckas skapa undervisning som passar alla elever.

”Ingen lärare är bra hela tiden”

SETT-mässan

Vi måste göra upp med duktighetskulturen inom lärarkåren, menar läraren Martin Fernström.
Under en föreläsning på SETT-mässan bjöd han på en rad egna misslyckanden – och vad man kan lära av dem.

Arbetsmiljön fick mig att sluta som lärare

Debatt

”Det var inte lönen som fick mig att lämna skolan och det är inte lönen som skulle kunna ta mig tillbaka till mitt drömyrke, lärare. Det är arbetsmiljön och friheten som är avgörande”, skriver Eva som lämnat läraryrket.

Kommentera

Så lockas pensionerade lärare med lönepåslag

Lärarbrist

I Borås vill man hejda lärarbristen genom förbättrade villkor för lärare som arbetar vidare efter att man fyllt 66 år – med 2 000 kronor i lönetillägg.

Fackets och föräldrarnas krav: Bättre stöd till elever

Kravlista

Nu går Lärarnas Riksförbund och två föräldranätverk ut med gemensamma krav på skolans huvudmän att ge bättre stöd till elever med tuffa förutsättningar.

Nytt pris ska lyfta lärare i utsatta områden

Lärarhyllning

Genom ett nytt pris – Pennsvärdet – vill Berättarministeriet lyfta lärare som arbetar i socioekonomiskt utsatta områden.
– Det finns så mycket kreativitet som inte syns och hörs. Nu lyfter vi det, säger Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare för Berättarministeriet.

Fler lärare fel väg för skolan

Debatt

Satsningar för att stötta barn och unga med psykiska ohälsa, stärka familjer och stötta nyanlända är en mycket viktigare investering är än fler lärare i skolan, skriver läraren och riksdagsledamoten (M) Emma Köster.

Kommentera

Arbetsgivarna: 15 kompetenser en lärare ska ha

Lista

Är du osäker på vilka egenskaper skolledare söker hos dig som arbetssökande lärare? Här är de 15 mest efterfrågade kompetensernai jobbannonser för lärare.

Debatt

”Dags att ta fram strejkvapnet”

Debatt

Det är dags för kamp, det fackföreningarna en gång skapades för, skriver gymnasieläraren Henrik Stawe:
– Vi ska kräva maximal undervisningstid, minimal planeringstid och riktig fortbildning. Annars strejkar vi tills arbetsgivaren är på knä.

Kommentera

”Så länge förhandlingarna pågår är det en öppen fråga”

Replik

”Skulle vi inte komma vidare i förhandlingarna kan det enligt den förhandlingsordning som gäller mellan parterna bli fråga om medling”, skriver LR:s förhandlingschef Peter Henriksson i en replik. 

Kommentera

Så ska skolan bättre stötta elever med språkstörning

Språkstörning

I dag glöms elever med språkstörning bort trots att gruppen är väldigt stor. Det menar logopeden Anna Eva Hallin som tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.

Forskaren: spring i benen kan ge lägre betyg

Forskning

Elevers mognadsgrad påverkar lärarnas uppfattning av deras förmåga – oavsett faktisk ämneskunskap, enligt ett nytt forskningsprojekt.

Likvärdighetsmiljard

Miljardbidrag till skolan: Så mycket får din kommun

Bidrag

Regeringen storsatsar miljarder för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i skolan. Nu står det klart hur mycket varje kommun kan få redan i år.

Hela listan - huvudman för huvudman

Lista

Till hösten läggs en miljard, och här ser du hur stor del av den varje kommun och fristående huvudman kan få.

Läraravtalet hinner inte bli klart i tid

Avtalsrörelsen

Parterna i lärarnas avtalsrörelse har inte enats i tid och därför förlängs det nuvarande avtalet temporärt.
– Vi har höga ambitioner, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

”Ett skolbibliotek är inte bara en hylla böcker”

Skolbibliotek 

Skolverket vill att skolbibliotekens pedagogiska roll skrivs in i skollagen.
– En bra start, men inte tillräckligt, säger skolbibliotekarien Sofia Malmberg. 

Lärarens vardag: Frustration och otillräcklighet

Forskning

Brist på resurser och stöd i klassrummet leder till en känsla av hopplöshet för lärare, enligt en ny avhandling vid Mittuniversitetet.

Var går gränsen för inkludering?

Debatt

Vad ska man göra när inkludering av en enskild elev påverkar resten av klassen negativt? Det undrar Therese som menar att idén om att alla ska vara i klassen i praktiken leder till att en majoritet av klassen far illa.

Kommentera

Så integreras friskolorna i det statliga tyska skolväsendet

Debatt

Friskolesystemet är omdebatterat i Sverige. 
"Friskolor i dagens Tyskland åtnjuter ett särskilt skydd i grundlagen", skriver Tysklands ambassadör i Sverige, Hans-Jürgen Heimsoeth, i en debattartikel om friskolornas roll i det tyska utbildningssystemet. 

Kommentera

Trots höga betyg – elever läser inte vidare

Elever

Många elever från studieovana hem läser inte vidare ­– trots höga betyg. Det visar en ny studie från Universitetskanslersämbetet.

Skolledaren: Fel väg att politiker vill förbjuda mobiltelefoner

Debatt

Mobiltelefoner är ett problem på vissa lektioner, i vissa skolor. Men jag tycker inte att det handlar om mobiltelefonerna, utan det handlar om den enskilda elevens inställning till sina studier. Så låt oss börja i den änden i stället. Det skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson. 

S vill ha kontrakt på ordning i skolan: ”Viktig symbolhandling”

Val 2018

Mobilförbud, ordningskontrakt och fler lärarassistenter. Det är några av Socialdemokraternas förslag för ökad trygghet och studiero i skolan.
– Ordningskontraktet ser jag som en symbolhandling för att visa att skolan är viktig, säger gymnasieminsiter Anna Ekström.

Gemensam kändissatsning ska locka till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Flera lärosäten går samman i en satsning för att öka sökantalet till lärarutbildningen. En hiphopartist, en gamer och en boxare ska slå ett slag för lärarna.

Forskaren: NPM tar makten från lärarna

Rapport

Lärare och andra medelklassyrken som präglats av frihet i utförandet liknar alltmer uppifrån kontrollerade arbetarklassyrken, enligt en ny rapport från tankesmedjan Katalys.

Mer rörelse ska höja resultaten – lärare varnar för resursbrist

Fysisk aktivitet

Regeringen vill ha mer fysisk aktivitet i skolan för att höja elevresultaten. Då krävs det betydligt mer resurser för att lyckas, varnar idrottsläraren Daniel Gomejzon. 

Så kan lärare arbeta mot våldsbejakande extremism

Fortbildning

Lärare är i stort behov av konkreta verktyg för att hantera våldsbejakande extremism. Det visar SKL:s granskning. I Malmö satsar man nu stort på att sprida kompetensen. 

 

Ideologisk agenda bakom kritiken mot skolans kunskapssyn

Debatt

Nyligen har det riktats skarp kritik mot läroplanens kunskapskrav, vilket fått läraren Pål Christensson att reagera. ”Den konservativa skolagendan gör anspråk på att ”bygga på fakta”, men effekten handlar ytterst om foglighet, lydnad och elitism”

Kommentera

I Jönköping är kraven högre: ”Vi har mindre avhopp här”

Lämplighetstest

Regeringen vill införa lämplighetsprov på lärarutbildningen för att stävja alla avhopp. På ämneslärarprogrammet i Jönköping är man redan igång.

Nej till offentlighetsprincip i friskolor

Transparens

Lagrådet sätter stopp för regeringens planer att införa offentlighetsprincipen på fristående skolor – åtminstone tillfälligt.

Granskning arbetsmiljö

Fyra av tio lärare vill byta jobb

Arbetsmiljö

Stress, för hög arbetsbelastning, bristfällig kompetensutveckling och svagt stöd från rektor – det är många lärares vardag. 
I en enkät gjord av Luleå tekniska universitet uppger fyra av tio gymnasielärare att de vill byta jobb.

Här har de tagit kontroll över sin egen tid

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer och ett lokalt arbetstidsavtal minskar stressen bland lärarna på Fristadsskolan i Eskilstuna.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons