Annons
Pax-metoden hjälper lärarna Maria Lychnell och Ann Palmqvist till en bättre arbetsmiljö. Foto: Jennifer Glans

Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

Publicerad 15 januari 2018

Fakta

Kort om Pax

  • Pax är en modell för lärare att skapa trygghet och arbetsro i klassrummet.
  • Pax introduceras stegvis i klassrummet under cirka tre månader.
  • Den ökade arbetsron gör att det frigörs mer effektiv tid för undervisning.
  • Arbetssättet har positiva effekter på många delar av livet för de elever som gått i ett Pax-klassrum. 
  • Det finns över 50 välgjorda vetenskapliga studier gjorda på Pax.

Pax-rapporten i sin helhet finns att läsa här.

Och här kan du läsa mer om Pax i skolan.

Relaterat

Många lärare kämpar dagligen med dålig arbetsmiljö, stress och tidsbrist. Maria Lychnell på Gärdesskolan har lyckats skapa en bättre studiero och arbetsmiljö med hjälp av den nya arbetsmetoden Pax.
– Vi har ett otroligt lugn i klassrummet och det är mindre stress för mig som lärare, säger hon.

– Varsågod att gå in.

En i taget går eleverna lugnt in i det nedsläckta klassrummet och sätter sig på sin bänkplats. Alla sitter knäpptysta och väntar. På whiteboardtavlan står det ”Brons-åldern” med stora bokstäver. Eleverna ska i dag arbeta med faktatexter om tidsepoken och senare under dagen måla egna hällristningar. 

Plötsligt hörs ett ljud. 

Klassläraren Maria Lychnell tar ton med det silvriga munspelet hon har hängandes runt halsen. Hon håller upp den andra armen och två fingrar som bildar V-tecknet, vilket betyder: stanna upp och lyssna.  Eleverna följer hennes order.

Så här går det till varje dag när det är dags för lektion för eleverna i årskurs 2 på Gärdesskolan i Stockholm. Här använder man sig av arbetsmetoden Pax på hela lågstadiet sedan ett år tillbaka. 

Pax-arbetet i klassrummet utgår ifrån en vision som klassen formulerat tillsammans med läraren. Visionen är formulerad av eleverna utifrån vad man vill se, höra, känna och göra mer och mindre av i klassrummet för att få en god arbetsro och känna sig trygg i klassen.

Innan lektionsarbetet drar igång ska läraren Maria Lychnell tillsammans med eleverna komma överens om hur de ska arbeta för att främja en bra arbetsmiljö i klassrummet för den stundande lektionen. 

I dag har man tillsammans bestämt att eleverna ska fokusera på sitt eget arbete, att man bara får använda ”0 cm-rösten” och således vara helt tyst, samt att man sitter på sin egen plats hela lektionen. 

Punkterna skrivs upp tydligt på tavlan.

– Ni vet vad som väntar om ni klarar av att hålla detta i dag, säger Maria Lychnell till klassen och håller upp en liten svart tygpåse.

Maria Lychnell utövar Pax i klassrummet.

Ett av verktygen i Pax kan beskrivas som ett spel. Läraren sätter en tidsgräns för hur länge eleverna ska arbeta i klassrummet och en gräns för hur många regelöverträdelser, så kallade ”bliim”, varje grupp kan göra för att klara omgången. 

Efter att tiden är slut får alla grupper som klarat att hålla sig inom ramen för antalet regelöverträdelser ta del av en kort frivillig fysisk aktivitet, som dras slumpmässigt från ett urval med många olika aktiviteter. 

Aktiviteten ska fungera som ett avbrott för rörelse, en uppmuntran och för att ge barnen tillfälle att träna på att ställa om från fokuserat arbete, till lek och tillbaka igen. Detta bidrar till att gradvis utveckla färdighet i självreglering, visar forskningen.

 

Det är tyst under hela lektionen och samtliga elever är fokuserade på arbetsuppgiften. Ingen elevgrupp har fått någon ”bliim” och därför kommer de att få sin utlovade fysiska aktivitet. 

Maria Lychnell har dragit upp en lapp där det står att eleverna ska få dansa till sin favoritdansvideo på Youtube med låten ”Can’t stop the feeling”. 

– Så bra, vad ni arbetade koncentrerat nu, du gav dig själv och dina kamrater arbetsro och vilka fina resultat ni fick när ni skrev era texter, säger Maria till hela klassen och trycker igång musikvideon på smartboarden. 

Detta skiljer sig från många andra klassrum runt om i Sverige. Det Pax ska bidra med är ett arbetssätt för hur lärare och elever kontinuerligt kan arbeta för att uppnå visionen – samtidigt som den ordinarie klassrumsverksamheten fortlöper. Nyckeln är att inte ha statiska regler, utan att barnen är delaktiga – och att de själva behöver tänka till mer om vad som behövs för att alla ska få studiero.

Under våren 2017 avslutades den första pilotstudien i Sverige med Pax och forskningsresultaten visar att mängden störande och ofokuserat beteende minskade till hälften – samtidigt som lärarnas stressnivå sjönk till en tredjedel.

Maria Lychnell har arbetat med Pax i ett år efter att ha deltagit i pilotstudien som genomfördes på Karolinska Institutet och hon märker stor skillnad jämfört med hur det var i klassrummet tidigare.

– Eleverna har lättare att fokusera längre pass nu och det har blivit betydligt bättre arbetsro vilket skapar bättre förutsättningar för inlärning. Eftersom eleverna själva är delaktiga i arbetet så motiverar det dem att kämpa. Eleverna är mer medvetna om hela inlärningsprocessen och vilka förutsättningar som krävs för att de ska ha möjlighet att nå målen i skolan, säger Maria Lychnell.

Förutom att få studiero är Pax ett jättebra sätt att få in värdegrunden på skolan, menar hon.

– Skillnaden mellan Pax och andra koncept är att det här genomsyrar hela skoldagen på så sätt att uppdraget med värdegrunden kommer in naturligt. Det är ett konkret och tydligt upplägg med färdig struktur. Dessutom är Pax evidensbaserat vilket är enormt viktigt, skolan behöver verkligen implementera ny forskning i klassrummen och inte hänga kvar vid gamla företeelser som man tror är bra för eleverna, säger Maria Lychnell.

Jag kan se att eleverna tar ett större ansvar för sin egen inlärning.

Resultaten av metoden på Gärdesskolan är imponerande. Innan Pax kom in i Maria Lychnells arbetsvardag hade hennes klass inte lika bra studiero under lektionerna. 

För hennes egen del har arbetssättet gjort att stressen har minskat och arbetsdagen har blivit mer lätthanterlig och positiv.

– Det har gett mycket fina resultat. Jag kan se att eleverna tar ett större ansvar för sin egen inlärning och för sin skolmiljö. De visar att de förstår i vilka situationer det är viktigt att lyssna och fokusera. En härlig följd av det är att jag upplever att min egen arbetssituation förbättrats, det är lugnare och mindre stressigt. Det ökar mina möjligheter att göra mitt lärarjobb på bästa sätt och jag kan ägna mer tid till undervisningen, säger Maria Lychnell.

Både elever och läraren Maria Lychnell trivs med Pax-modellen.

Efter lektionen träffar hon kollegorna Ulla-Britt Sirkka, specialpedagog och Pax-instruktör på skolan, och Ann Palmqvist som är speciallärare och sva-lärare. De har i allra högsta grad varit med i införandet av Pax på skolan. 

– Pax har bidragit till ett lägre tonläge bland både personal och elever och det spiller över även i andra miljöer och sammanhang. Eleverna har fått ett ramverk som är tydligt och som har skapat lugn, säger Ann Palmqvist.

 – Alla elever hänger med mycket bättre. Strukturen gör att det gagnar alla och framför allt elever med svårigheter, säger Maria Lychnell.

– I och med att hela klassen hittar arbetsro så vinner alla i klassen på det.  Det bidrar till en positiv inställning till skolarbetet, bättre sammanhållning i klassen och bättre skolresultat, säger Ulla-Britt Sirkka.

Vad tror ni skulle hända om fler skolor i Sverige införde Pax som arbetsmodell? 

– Om man verkligen skulle jobba brett med detta i Sverige så tror jag främst att fler elever skulle lyckas nå bättre skolresultat. Arbetsro i klassrummet är en utmaning på många skolor. För såväl lärarna och eleverna innebär det en förbättrad arbetsmiljö, tror Ulla-Britt Sirkka.

– Fler elever skulle känna sig inkluderade, trivas och lyckas i skolan, säger Ann Palmqvist.   

 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Annons
Annons

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
– Som lärare är man dessvärre inte bortskämd med den här typen av evenemang, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén. 

Annons

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Annons
Annons

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

Annons

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Nya avtalet

Läraravtalet klart: ”Nu är det upp till bevis”

Läraravtalet

Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Arbetsmiljö

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Nu kliver Naturhistoriska riksmuseet in i klassrummet

Satsning

Filmade föreläsningar och interaktiva quiz. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning fär att nå ut till Sveriges alla klassrum.
– Det känns roligt att kunna bidra med bra faktabaserat material, säger Sara Schesny, museipedagog. 

Nicklas Mörk: Det är dags att slakta några heliga kor

Blogg

Skolvärldens nya bloggare Nicklas Mörk vill att lärare utmanar sina tankar om vad skola måste innehålla: ”Vad skulle exempelvis hända om inte alla elever hade ett utvecklingssamtal varje år? Eller om inte veckobrev eller pseudoämnet “elevens val” fanns? Eller om USK:en återinfördes?”

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Undervisningsmetoder

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

Moderna språk

Beslutet om stadieindelad timplan skapar problem i glesbygden. I Sala har man fjärrundervisning av moderna språk för att kunna erbjuda undervisning i ämnet.
– Beslutet ställer till det för skolorna ute på landet, Åsa Eriksson, LR-ombud i Sala. 

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet i Finland

SYV

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

”Svensk syv måste kämpa för att få lektionstid”

Syv

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

Lärarprofessionen

Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Tvådelat stöd – här halkar inga elever efter

Tidigt stöd

På Västangårds skola i Umeå är det redan från förskoleklass fullt fokus på att inga elever ska hamna på efterkälken. En specialpedagog, en speciallärare och en lågstadielärare gör det möjligt att agera snabbt. 
– Vi har en kort väg från behov till handling, säger läraren Anette Stenmark.

Professorn: Erfarna lärare är nyckeln till tidigt lässtöd

Tidigt stöd

Det är avgörande att tidigt fånga upp de elever som inte hänger med i läsinlärningen. Nyckeln är erfarna lärare.

Uppsägningar när lärare fråntas lönelyft

Löner

Lärare som nu blir av med det statliga lönelyftet mår dåligt och säger upp sig.
– Vi har varnat för de här reaktionerna, men kommunen har inte lyssnat, säger LR:s lokala ombud.

Efter valet: Nu växer SD:s makt över skolorna

Val 2018

En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner. De flesta av dem dras med svaga skolresultat.

Granskning: Friskolornas vinster

Friskolorna tjänar miljarder – lärarna förlorar miljoner

Granskning

De senaste fyra åren har Sveriges fyra största friskolekoncerner gått med mer än tre miljarder kronor i vinst.
Men lärarna på flera av skolorna har betydligt lägre lön än många av sina kollegor.

Facket: ”Det är en kränkning mot professionen”

Friskolor

Taylorismen är på väg att ta över delar av den svenska skolan. Det säger Andrés Jerez som är LR:s koncernombud inom Academedia.
– Man klockar, räknar minuter och elever för att få ut så mycket pengar som möjligt.

Det betyder nya lagen om överlämning mellan skolor

Skollagen

Ny lag ändrar vem som avgör vilka uppgifter som lämnas över mellan verksamheter när elever byter skola.

”Svensklärarna ska äga kanonfrågan”

Replik

”Ett problem som vi ser det är att det är så många som vill använda kanonfrågan för egna syften”, skriver Nils Larsson, ordförande i Svensklärarföreningen, i en debattartikel.

Kommentera

Nytt beslut: Facklig seger för lärarnas arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärarfacken larmade Arbetsmiljöverket om stora arbetsmiljöbrister för lärarna i Skövde. Nu har myndigheten skärpt kraven på kommunen.

Omfattande satsning för att arbeta språkutvecklande

Språkutveckling

Högläsning, textsamtal och regelbundna utvärderingar. Det är några av Backaskolans metoder för att jobba mer språkutvecklande.
– Eleverna blev inspirerade direkt, säger skolbibliotekarien Monika Staub Halling. 

OECD: Svenska lärare tillbringar fler timmar i skolan än snittet

Arbetstid

Svenska grundskole- och gymnasielärares totala årsarbetstid i skolan är över OECD-snittet. Det visar en ny rapport från OECD.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons