Annons
Anders Jönsson, professor i didaktik ser grundproblemet att lärare inte utbildas i bedömning. Foto: Andreas Hillergren

Professorn: Utbilda lärarna i bedömning

Publicerad 5 december 2016

Fakta

Anders Jönsson

Yrke: Professor i didaktik vid Högskolan i Kristianstad.

Forskning: Hans forskning handlar i första hand om bedömning, betygsättning och nationella prov.

Övrigt: Han har bland annat skrivit boken ”Lärande bedömning” (Gleerups) och medverkat som författare i ett antal andra böcker om bedömning, som riktar sig mot verksamma i skolan, till exempel ”Att bedöma och sätta betyg” med Anna Grettve och Marie Israelsson.

Här hittar du Anders blogg.

Relaterat

Tongivande politiska röster vill komma åt bristen med likvärdiga betyg med hjälp av de nationella proven.
En pseudolösning, tycker didaktikprofessor Anders Jönsson.
Grundproblemet är att lärare inte utbildas i bedömning.

Ett av de problem svensk skola har att brottas med är icke-likvärdig betygssättning. En lösning som lyfts fram från politiskt håll är de nationella proven, något Anders Jönsson, professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad, anser vara ogrundat.

– Vi har haft nationella prov sedan 1994 och det finns inga belägg för att betygssättningen skulle blivit mer likvärdig på grund av dessa, säger han.

Nyligen har idén om extern rättning av proven lanserats som åtgärd för att stärka likvärdigheten.

– I så fall måste resultatet på det nationella provet avgöra elevens betyg helt och hållet med allt vad det innebär. Proven utgör bara en liten del av lärarens totala betygsunderlag och om inga andra bedömningar är samstämmiga kommer externt rättade prov inte hjälpa i någon större utsträckning.

Själv tycker han att det är lite märkligt att så många förvånas över att vi inte lyckas åstadkomma en mer likvärdig bedömning.

– Det är egentligen inte så konstigt. Bedömning och betygssättning är en svår konst att bemästra. Trots det förväntas våra lärare lära sig detta i princip på egen hand. Jag känner inte till några exempel där lärarstudenter ges konkret och systematisk utbildning i detta, eller att man fortbildar yrkesverksamma lärare, och man angriper därmed inte grundproblemet. Då är det inte heller konstigt att betygssättningen inte blir likvärdig.

Själv träffar han lärare när han föreläser och håller i fortbildningar om bedömning och betygssättning. Anders Jönsson menar att många saknar redskap för att utifrån en elevprestation identifiera kvaliteter och utvecklingsbehov och hur man kan arbeta framåtsyftande utifrån elevernas behov.

– Som lärare är man van vid att kategorisera – det här är G eller VG, E eller A. Men att identifiera kvaliteter i det som eleverna presterat, det är svårare.

– Utifrån min erfarenhet finns det tydliga utvecklingsbehov i lärares bedömningskompetens som vi måste komma till rätta med om vi vill öka likvärdigheten i lärarnas betygsättning. Men detta är inte lärarnas fel, det är ett systemfel.

Här har lärarutbildningen ett stort ansvar, menar han. När det gäller konkreta förmågor som bedömning har en trend i den svenska lärarutbildningen varit att förlägga detta till den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU). Studenten ska alltså lära sig bedömning av en handledare som inte heller fått någon formell utbildning i ämnet.

– Då blir det lätt så att studenten följer den tradition som finns ute i verksamheten. Den traditionen har byggts upp under lång tid, och bär med sig rester från det tidigare relativa systemet.

Det blir jätteproblematiskt, säger han, eftersom ett relativt system ställer helt andra krav på bedömning och betygsättning än vad ett målrelaterat gör.

Anders Jönsson

– Självklart är man medveten om skillnaderna på vissa plan men vilka implikationer det får för den dagliga bedömningen i klassrummet och hur den ska gå till, där tror jag inte man har lika bra koll. Det gamla sättet att tänka lever kvar parallellt och det är svårt att hitta exempel där målrelaterad bedömning fått fullt genomslag.

Eftersom de nyutexaminerade lärarna inte har med sig tillräckliga kunskaper faller de lätt in i den rådande traditionen i stället för att bli en motkraft.

– Du är så att säga inte vaccinerad mot det traditionella sättet att tänka och arbeta och har ingen teoretisk bas att argumentera utifrån, om du vill göra annorlunda.

När Lärarnas Riksförbund nyligen frågade lärarstudenterna hur de ser på sin utbildning ansåg många att de får med sig för lite kunskaper i bedömning och betygsättning.

Varför ingår inte detta i lärarutbildningen?

– Det har funnits en idé inom utbildningen att om man lär ut tydliga strategier för ”hantverket” så kommer studenterna enbart att ”härma” dessa och inte tänka själva och därmed inte lära sig undervisa på riktigt. Det har gjort att man har undvikit att vara alltför konkret.

– Man tänker sig att studenterna ska hitta goda lösningar på egen hand men det är naturligtvis väldigt svårt och man utnyttjar inte heller den kunskap som faktiskt finns. Det är en märklig tanke, särskilt i en professionsutbildning.

Det är inte första gången den kritiken riktas mot utbildningen. Varför händer inget?

– Vi är nog många som är förbluffade över det. Ibland bortförklaras kritiken med att studenterna inte förstår bättre. Samtidigt tycks de inte bli mindre kritiska till sin utbildning efter att ha arbetat några år. Många studenter vill veta hur man planerar, genomför och bedömer undervisningen – det är kärnkompetenser. Dessa måste genomsyra all undervisning på lärarutbildningen, även ämnesstudierna. Man kan inte lämna åt studenterna att själva tillgodogöra sig yrkets mest centrala kompetenser under deras VFU.

Om man ska lösa problemen med icke-likvärdig betygsättning så måste man identifiera var problemet ligger och arbeta för att komma tillrätta med det, menar Anders Jönsson. Och lösningen är inte extern rättning av nationella prov eller att ge resultaten från proven större tyngd.

Vi behöver stärka lärarnas kompetens och där är lärarutbildningen extremt viktig

– Vi behöver stärka lärarnas kompetens och där är lärarutbildningen extremt viktig. Utbildningen måste ta frågan om lärarnas hantverksskicklighet i att bedöma och sätta betyg på större allvar.

En konkret sak lärare kan göra redan nu är att sambedöma, alltså tillsammans bedöma konkreta elev­exempel. Och man bör, enligt Anders Jönsson, inte stanna vid en summativ bedömning utan fokusera på att identifiera kvaliteter och utvecklingsbehov: Vad är bra med den här uppgiften? Vad kan bli bättre?

– Genom en sådan diskussion, där man tvingas artikulera sina synpunkter, kan bedömningskompetensen förbättras.

Det är vanligt att lärare sambedömer nationella prov. Men Anders Jönsson menar att det är bättre att de koncentrerar sig på något annat.

– De nationella proven utgör bara en liten del av lärarens totala betygs­underlag. Och dessutom är proven generellt mer lättbedömda än andra bedömningar man gör i klassrummet. Jag ser hellre att man ger sig på det svårbedömda. För det är där lärare behöver utveckla en samsyn om betygsättningen ska bli mer likvärdig.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världens bästa Anna är redo för en ny karriär

Jobb

Hon har tagit ett SM-guld, fyra VM-guld – och en lärarexamen på grundlärarprogrammet. Världens bästa innebandyspelare, Anna Wijk, ska nu fortsätta sin karriär i klassrummet som lärare.
– Det är ett fantastiskt viktigt yrke och jag är redo för uppgiften, säger hon.

Annons
Annons

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Annons

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Annons
Annons

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Annons

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Lista: Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons