Annons
Foto: Kalle Assbring

Rektor med revanschlust

Publicerad 15 juni 2012

Rektorn Lina Axelsson Kihlblom har satt upp skyhöga mål för Ronnaskolan, men hon är segerviss. På fyra år ska avgångselevernas bottenlåga betyg upp över rikssnittet med hjälp av tvålärarsystem, en förändrad organisation och undervisning.

Relaterat

Lina Axelsson Kihlblom har snart avslutat sitt första läsår som rektor för Ronnaskolan, i ett av landets tuffare förortsområden utanför Södertälje. Här har nästan en fjärdedel av eleverna varit i Sverige mindre än två år och i förskoleklassen är andelen ännu högre. Skolinspektionen har tidigare kritiserat skolan för bristande svenskundervisning och för att bara 58 procent av eleverna lämnade skolan med gymnasiebehörighet ifjol, men nu ska det bli ändring. Lina Axelsson Kihlbloms mål är att överträffa rikssnittet på 88 procent år 2016.

– Jag känner så enormt starkt att det inte är fel på de här eleverna. Det är skolan som inte har hunnit med i utvecklingen. En skola med flerspråkiga elever kan prestera precis lika bra som en skola med elever med svensktalande akademiska föräldrar, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Hon hade själv en besvärlig låg- och mellanstadietid fylld av motgångar och speciallärarinsatser för sin dyslexi.

– Skolan innebär utmaningar byggda för en speciell sorts egenskaper: man ska kunna språket, kunna hantera språket, kunna minnas och sitta still. Det handlar om att passa in i mallen och kan man inte det så misslyckas man och som barn kan man inte skilja på prestation och person.

När Lina Axelsson Kihlblom gick i sexan kom hon fram till att hon minsann skulle lyckas med skolan. Efter att ha lämnat både högstadiet och gymnasiet med toppbetyg läste hon till jurist.

– Jag jobbade fram strategier som gjorde att jag kunde lyckas trots dyslexin. Dem har jag haft med mig sedan dess, tillsammans med en passion för utanförskapet. Jag kan identifiera mig med att inte prestera i skolan, samtidigt som jag har känt sötman av framgång i studierna.

Nu arbetar hon i stället med att organisera och motivera Ronnaskolans lärare och elever för att de ska få uppleva samma resa.

– Jag är återigen tolvåringen som säger att nu jävlar har jag tre år på mig. Det är lite samma övertygelse.

Och vad är din strategi här?

– Man måste anpassa undervisningen efter eleverna. Här finns väldigt få ”duktiga flickor” som sitter tyst och lär sig dumheter utan att veta vad man ska ha dem till. Därför måste vår utgångspunkt vara att undervisningen är relevant.

Ronnaskolan arbetar med att förändra undervisningen så att den utgår från stora, öppna frågor som berör alla oavsett bakgrund.

– Om man till exempel ber eleverna att beskriva sitt drömhem har alla olika idéer. Genom att utgå från dem kan man hålla eleverna engagerade samtidigt som läraren formativt styr arbetet så att eleven utvecklar de förmågor som han eller hon behöver utveckla.

Genom att se över schemaläggningen och skapa ämnesverkstäder kan skolan nu erbjuda 100 platser i veckan i särskilt stöd, som åtgärdande arbete. Nu arbetar skolan med att förebygga språk- och kunskapsbrister.

I höst införs tvålärarsystem i årskurs 7 till 9. Planen är att även ha två lärare på vissa lektioner på mellanstadiet. På lågstadiet har det blivit mer undervisning i halvklass för hinna möta eleverna individuellt.

– Det svåraste att nå är den svarta lådan, undervisningen. Därför går vi in i tvålärarsystem. Med en kollega i klassrummet kan man tillsammans utveckla nya metoder och se till att en stökig elev inte saboterar för en hel klass.

Eftersom många elever inte talar flytande svenska ses den språkutvecklande undervisningen som ett ämne
i alla ämnen.

– Vi uppmärksammar hur vi jobbar språkligt i klassrummet. Till exempel går vi igenom fem nya ord i varje ämne varje vecka. På nio år blir det väldigt många ord. Vi satsar också jättestort på IT i undervisningen.

Skolan ska börja med läsplattor i årskurs 1 för läsinlärning. Eleverna i årskurs 6–9 har fått en egen dator som kan hjälpa dem att överbrygga språkliga hinder och öka motivationen.

– Det finns filmer och andra sätt att ta till sig undervisningen om man inte kan språket, och vill vi ha elever som känner sig förtrogna med att kommunicera och presentera sina idéer så måste de få möjlighet att öva på det med hjälp av IT.

Har resultaten förbättrats?

– För de nationella proven ser vi en positiv utveckling på vissa områden och andra inte, men vi har bara prövat nytt under ett läsår, så vi kan inte förvänta oss så mycket. I år hade vi också en ovanligt stor grupp med nyanlända elever i nian.

Det låter dyrt med tvålärarsystem och IT-satsningar. Har ni fått större anslag?

– Nej, men vi får förhöjd skolpeng för nyanlända elever de två första skolåren. Kommunen har sagt att de ska skjuta till lite för tvålärarsystemet, men vi vet inte hur mycket, så jag ångar på lite. Det handlar också om hur vi använder våra resurser.

Lina Axelsson Kihlblom har till exempel sett över assistentlösningarna och försöker rekrytera personer med arbetsmarknadsstöd för servicetjänster. Hon tror på en flexibel organisation, som hela tiden anpassar sig efter elevgrupperna och testar nytt när saker inte fungerar.

– Rektorsrollen på en sådan här skola är lite av ett politiskt uppdrag, att jag ska visa att det är möjligt. Låga resultat handlar inte om eleverna utan om skolan och segregationen. Att placera alla nyanlända i samma skolor är lika konstigt som att placera alla dyslektiker i Småland. Det skulle inte bli så bra nationella prov i svenska där heller. Vi måste ha mer uppblandade skolor för man har mycket att lära av varandra.

 

Lina Axelsson Kihlblom

Ålder: 41 år
Familj: Man och två barn.
Utbildning: Naturvetenskapligt gymnasium och juristexamen i Sverige. Studier i psykoanalys, neuro-lingvistisk programmering och kinesisk medicin i Irland.
Karriär: EU-rättsjurist i Luxemburg, marknadschef för www.anam.com och entreprenör inom psykologi i Irland, speciallärare på Jordbromalmsskolan och Mälarhöjdens skola, skolinspektör på Skolverket, skolledare för Enskede byskola, Snitz grundskola och Vasa byskola. Sedan augusti rektor för Ronnaskolan.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons
Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons