Annons
Foto: Ola Wong

Så arbetar lärarna i Kina

Publicerad 9 september 2011

Ständig vidareutbildning och bonus baserad på om eleverna klarar inträdesprovet för universitet. Det är några drivkrafter för Xi Rongrong, gymnasielärare i Kina.

Fakta

Fakta/Skolan i Kina

Arbetsdag: Skolan börjar kl 08:00 – 11:30 samt 13:30 – 16.10.
Utbildning: 4 år + prov för lärarexamen.
Pensionsålder: Man 60 år. Kvinna 55 år (lokal variation förekommer).
Lön: Lågstadielärare 31 000 yuan /år. Mellanstadie-, gymnasielärare 34 200 yuan/år. En yuan är värd ungefär lika mycket som en krona.
Lärarlicens: Krävs för att undervisa. Vanligtvis ges den efter ett test efter avslutad utbildning.
Ledighet: Kinesiskt nyår (infaller oftast i januari/februari), cirka en månads ledigt. Sommarlov från mitten av juli till sista augusti.
Fakta om 117:e skolan: kombinerad högstadie- och gymnasieskola i Peking med totalt 1 600 elever. Gymnasiet är studieförberedande och har inga yrkesutbildningar.

När Xi Rongrong, 30 år, beskriver sitt yrke låter hon på många sätt som en svensk lärare. Det bästa är de många loven (totalt nästan tre månaders ledighet per år) och anställningstryggheten. Det sämsta är lönen (40 000 i årslön med åtta års erfarenhet).
Men på andra sätt avviker den kinesiska lärarvardagen från den svenska. Den högsta chefen på Rongrongs kombinerade högstadie- och gymnasieskolan i Peking är inte en rektor utan en partisekreterare från Kinas enväldiga kommunistparti.

Toppar listan

Kinas skolsystem hamnade i världens fokus när en elitskola i Shanghai sopade banan med resten av världen i det senaste Pisa-testet - undersökningen som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar. Topprankningen är sedan länge en rent asiatisk affär (med Finland som enda västerländska undantag). Med hjälp av sina framgångsrika skolsystem har Japan, Singapore, Taiwan och Sydkorea kunnat genomföra ekonomiska mirakel och blivit kunskapssamhällen. Kina följer bara i grannarnas redan upp- trampade spår, men i megaskala. I ett jätteland som Kina varierar kvalitén enormt: från fattiga ruckel i bergiga inlandsprovinser till toppmoderna utbildningsinrättningar i megastäderna på östkusten. Helt klart är att Sverige har mycket att lära av Ostasiens framgångsrika skolsystem. Inte nog med att Kinas elitskolor presterar toppresultat. Även massutbildningen ger resultat: Läskunnigheten hos kinesiska kvinnor mellan 15-24 år ligger nu på 99 procent.

Ständig fortbildning

17:e skolan i Peking räknas som en bra skola i Peking, men inte toppeliten. Lokalerna är från 2008 och arkitekturen är ljus och fräsch. Xi Rongrong är psykologilärare. Hon ägnar dock inte mer än 40 procent av sin arbetstid åt undervisning. Att det inte är mer tid beror på att Kina satsar på ständig fortbildning av lärarna. Varje torsdag går Rongrong till det lokala centret för lärarutbildning. Hon säger att alla psykologilärare från Chaoyangdistriktet i Peking möts där. En typisk utvecklingsdag får de se videoupptagningar från klassrumsituationer och diskutera dem. Lärarna testas också och uppdateras i den senaste skolpolitiken.
– Just nu handlar mycket om den nya skolreformen. Vi försöker att komma bort från den gamla katederundervisning.
Målet är att läraren ska prata mindre och eleverna själva ska diskutera och samarbeta. Idealet är att under en lektion ska läraren ta upp mellan en tredjedel och hälften av tiden. Resten ska eleverna ges utrymme att tala på. Rongrong tycker att vidareutbildning hjälper henne att bli en bättre lärare. Vidareutbildningen är obligatorisk varje vecka, även på loven. Det finns liknande system i andra delar av Kina, men alla är långtifrån lika ambitiösa som det Xi Rongrong deltar i.

Kontakten med föräldrarna

Mycket arbete går också åt att ha kontakt med föräldrarna. Det gällde i synnerhet de perioder när hon varit klassföreståndare. Då ägnade hon kvällarna åt att ringa runt och informera hur eleverna hade det, och deras utveckling och problem.
– Man ringer varje förälder minst en gång i veckan.
Anledningen är att många föräldrar jobbar så mycket att de inte hinner träffa sina barn på kvällarna. 30 procent av eleverna bor dessutom på skolans internat. För föräldrarna är det mest en sak som är intressant:
– De frågar hur barnet presterar i skolan. Hur det går i deras tester.

Bonus

Gymnasietiden handlar om att förbereda eleverna inför det allt avgörande inträdesprovet till universitetet. Det handlar om ständiga tester för att utvärdera och motivera eleven till hårdare studier för att klara provet. Pressen är stor även på lärarna. Varje skola har en kvot på andelen elever som förväntas lyckas på inträdesprovet. Kvoten bestäms av distriktsmyndigheterna, baserat på skolans tidigare resultat. För lärarna och rektorerna hänger deras bonus på att de når målet. De som misslyckas får även kritik. Det finns alltså en tydlig morot och piska för lärarna att motivera eleverna. Prestationen - universitetsprovet - är dessutom tydligt mätbart.

Ideologisk utbildning

Skolans administration påminner om en gammal svensk skola. Det finns fyra vicerektorer och en huvudrektor som sköter det dagliga arbetet. Ovanför dem finns en partisekretare. Partisekreteraren administrerar personalen och övrig ledning.
– De gör även ideologiskt arbete bland lärarna. Varje månad har vi ideologisk utbildning. Nu senast har det handlat om hur den nya femårsplanens direktiv för utbildning ska genomföras, säger en av vicerektorerna som vill vara anonym.
Lärarna har även fackordförande, men som vanligt i Kina representerar facket mer ledningen än personalen (fackord- föranden är en av vicerektorerna). Att vara psykologilärare innebär i praktiken mestadels att undervisa i livskunskap. Mycket av undervisningen handlar om relationer, i samhället och med föräldrarna. Däremot tar de inte upp sex och samlevnad. Kinesiska ungdomar har blivit mer frisinnade, men de är fortfarande i snitt långt mindre sexuellt aktiva än svenska gymnasister.
Har ni ordningsproblem?
– Visst har man problem med att eleverna inte sköter sig. Men då pratar man med dem. Men det är väldigt sällsynt att de med vilje konfronterar lärarna. Det är inte så att de sitter och fipplar med mobilen, säger Rongrong.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

Annons

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera
Annons
Annons

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

Annons

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons