Annons

Så bemöter du främlingsfientlighet i klassrummet

Publicerad 22 september 2011

I varje klassrum finns i genomsnitt en till tre intoleranta elever.
Hur hanterar man, som lärare, dem?
Med respekt, är föreläsaren och läraren Christer Mattssons korta svar.
- Bara genom att låta varje människa uttrycka sin syn på världen skapas ett förtroende att undersöka andras sätt att förstå tillvaron, säger han.

Relaterat

För snart tjugo år sedan, 1995, mördades tonårspojken John Hron av svenska nazister vid en sjö i närheten av Kungälv. Mordet är ett av de mest uppmärksammade och chockerande rasistbrotten i svensk historia. För många var händelsen en väckarklocka - hur kunde det hända?

På den tiden var Christer Mattsson grundskollärare och bodde i Kungälv. Redan då hade han erfarenhet av att arbeta med elever med främlingsfientliga åsikter. Dessutom var han en flitig föredragshållare, bland annat åkte han och författaren Stieg Larsson runt i Sverige och föreläste om antidemokratiska yttringar. Av Kungälvs kommun fick Christer Mattson därför uppdraget att utarbeta en metod för att möta elever som stör och kränker i skolan. Metoden – som senare uppmärksammats och rekommenderats av FN – går ut på att förstå vilka drivkrafter som finns bakom ett intolerant beteende.
- Först när läraren förstår vad som ligger bakom elevens rasism och främlingsfientlighet kan den möta elever med dialog och pedagogik, säger Christer Mattsson.

Kommer händelserna i Norge att förändra samtalsklimatet och intoleransen i skolorna?

- På kort sikt: ja. På lång sikt: nej. Det tar tid att påverka enskilda individers värderingar, de traditioner som finns på olika orter och sociala strukturer. Men intolerans blir ett naturligt samtalsämne efter händelserna i Norge. Det är en möjlighet för en lärare att påbörja en dialog om hatets konsekvenser. Men det är viktigt att vara försiktig med de elever som tidigare har visat intoleranta åsikter. De får inte hållas ansvariga för det som hände i Norge.
Hur ska lärarna närma sig de här frågorna i klassrummet?

- Vi vet hur intoleransen ser ut, att det i snitt finns en till tre elever i varje klass med intoleranta åsikter. Som lärare måste jag bestämma mig för om min intention är att påverka dessa elever. Jag måste veta om jag ska ta upp vissa frågor trots att det finns en kraftig intolerans i klassrummet. Jag måste tänka efter hur mitt metodurval påverkar klassens sammansättning. Om jag bestämmer mig för att jobba med intoleransen bland eleverna måste jag vinnlägga mig om tid. Det tar tid för eleverna att utveckla nya perspektiv. Jag måste också ha en tydlig struktur för undervisningen.

Gemensamt för dina projekt är att integrera elever som har rasistiska och nazistiska idéer i den vanliga demokratiska skolgemenskapen.

- Vi löser inga problem genom att isolera eller särbehandla elever. Däremot kan vi nå framgång om vi inriktar oss på att med pedagogiska metoder och kunskap angripa idéer. Genom ett särskilt kurserbjudande under till exempel ett år vill vi frivilligt låta eleverna delta i en utbildning som ger dem en ny trygghet och identitet.
En lärare ska aldrig starta en debatt med sina elever, säger du.
- Debatten som form kräver en motståndare. För att jag ska kunna visa slagfärdigheten i mina argument behöver jag en motståndare. Men mina elever får aldrig bli mina motståndare. Min elev ska jag vara rädd om; jag ska hjälpa den att utvecklas, och respektera dess rätt till åsiktsfrihet.

Men om eleven själv vill starta en debatt?

- Det är ett väldigt positivt utgångsläge. Då ska jag som lärare säkerställa en grundläggande princip: att alla har rätt att säga vad de vill och att fråga vad de vill i klassrummet – så länge de inte kränker någon annan. Om vi är överens om den spelregeln så kan vi börja prata. Då har jag – läraren – direkt tagit kontroll över situationen. Därefter ska jag ägna mig åt det som är min uppgift som lärare, nämligen att undervisa. Jag kan ta deras fråga eller påstående som utgångspunkt.
Du har själv erfarenhet av en debatt som spårade ur.
- Ja, jag var nyutexaminerad lärare och föreläste om Sverigedemokraterna i en gymnasieskola på Gotland. En elev provocerades av min föreläsning och ville att vi skulle debattera: ”Anytime.”, svarade jag. Han kallade dit flera medier och vi hamnade i en debatt som gick överstyr. Jag vann naturligtvis debatten, fick alla att skratta åt honom. Han blev anmäld för hets mot folkgrupp. I dag är han en av Sveriges ledande nazister. Jag vann en debatt, men förlorade en elev.

Ser du att du är ansvarig i den elevens livsval?

- Under alla omständigheter kan man säga att den debatten inte hjälpte honom.
Vad lärde du dig?
- Att min elev aldrig får vara min motpart. Jag kan bara vinna elevens respekt genom att respektera min elev.

Varje år besöker du koncentrationsläger i Polen tillsammans med dina elever. Varför tar du avstamp just i förintelsen i din undervisning?
- Eftersom den är en provkarta på fördomar och hat, och för att den ledde till en extrem situation. Därmed är förintelsen och nazismen didaktiskt tacksamma.
Ska alla lärare vara lika engagerade i toleransfrågor?
- Alla lärare har naturligtvis ett ansvar. Men det är ju SO-lärarna och svensklärarna som bör ta ansvar för frågorna inom ramen för sin ämneskompetens.
Ditt eget engagemang startade i en konkret händelse.
- På gymnasiet hade jag inget intresse för de här frågorna. Jag gick teknisk linje och ville bli ingenjör. Vi hade en fysiklärare, Olga, som vi följande termin också skulle få i matematik. Men mina klasskamrater tolererade inte henne. De skrev ett fruktansvärt chauvinistiskt brev där de påtalade att Olga är invandrare, har brytning och inte är en bra lärare. Brevet skickades runt i klassen och alla skrev på. Vissa var drivande i frågan, andra var medföljare och en del likgiltiga. Men alla skrev under. Jag fick brevet sist. Jag sa som det var: att jag inte höll med om att Olga är en dålig lärare, och att jag inte står bakom budskapet och därför inte kan skriva under. Elever samlades i en halvcirkel runt mig: ”Men det faller om inte alla är med…”. Det som störde mig mest var att hela händelsen utspelades under en lektion. Läraren såg vad som hände, men valde att inte ingripa. Teknologilärarens flathet störde mig.

Skulle samma scen kunna utspelas i ett klassrum i dag?

- Ja, det skulle kunna hända i dag. Vissa delar av intoleransen har blivit bättre, annat sämre. Jag jobbar ju också för Forum för levande historia och de undersökningar som vi har gjort visar att det blivit lättare att vara ung och homosexuell, men svårare att vara ung och muslim.
Är lärare okunniga?
- Jag skulle önska att det fanns lite mer ren ämneskunskap i historia.
Varför har Kungälvsmodellen varit framgångsrik?
- Jag gillar inte ordet ”Kungälvsmodellen”. Varje skola har sina förutsättningar. I Kungälv fungerade det här. I Falun får de jobba med Falumetoden. Det är ett exempel på hur ett pedagogiskt projekt med långsiktig verkan kan se ut. Jag är väldigt nyfiken på hur arbetet på olika skolor utvecklas.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons