Annons
Bläddra med pilarna för mer grafik. klicka på bilden för att förstora. Foto: Erik Nylund
Foto: Erik Nylund
Bild 1/2

Så blev skolan en industri med aktiebolag

Publicerad 7 december 2016

Relaterat

Det som började med reformer för fler pedagogiska alternativ och ökad valfrihet, har utvecklats till en industri med landsomfattande koncerner och börsbolag.
– Resultatet av friskolereformen blev inte som det var tänkt, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Cecilia Hilonen, 34, undervisar i svenska och svenska som andraspråk på Internationella engelska skolan i Järfälla. 

– Jag trivs. Jag har otroligt bra kollegor och skrattar varje dag på jobbet. Arbetsklimatet är bättre än i andra skolor som jag arbetat i. Vi har till exempel fungerande elevvårdsteam, vilket gör att vi lärare kan fokusera på att undervisa i stället för att vara kurator, sjuksköterska eller elev-assistent.

Vilka är era elever?

– De flesta kommer från närområdet. En del är studie-motiverade, andra inte. Det är nog som i de flesta skolor. 

– Vi har goda resultat, vilket har gjort att det är många barn som står i kö för att komma hit. Det gör även mina egna, ett och sju år gamla.  

Cecilia Halonen. Foto: Magnus FondTill skillnad mot sina elever gick Cecilia Hilonen på en kommunal grundskola.

– Jag växte upp i Upplands Bro utanför Stockholm. Det fanns bara en högstadieskola i kommunen, Bro-skolan, och på den gick jag. När jag skulle börja i gymnasiet ville inte mina föräldrar att jag skulle gå på gymnasiet i Kungsängen, som var det gymnasium som låg närmast till. De tyckte att det var en för stor skola för mig, att det hände för mycket där, att det var struligt. Jag vet dock inte om det verkligen var så illa. Jag hade kompisar som gick där, och de trivdes.

Var det därför du valde ett fristående gymnasium?

– Nja. Jag visste inte riktigt vad jag ville göra efter gymnasiet, mer än att arbeta med människor. Jakobsbergs fria gymnasium, som i dag är en del av Didaktus, hade ett samhällsprogram med medicinsk och social inriktning. Det passade mig mycket bra. Det låg dessutom bra till geografiskt. 

– Det var en bra skola, ganska liten, och jag trivdes. Vi var bara 21 elever i klassen, vilket gjorde att vi fick lite mer uppmärksamhet från lärarna än vad vi kanske hade fått i en större klass och skola. 

Efter studier på Lärarhögskolan och Stockholms universitet började Cecilia Hilonen arbeta som lärare, till att börja med som vikarie på såväl kommunala skolor som friskolor. Sedan hösten 2010 är hon anställd på Internationella engelska skolan i Järfälla och LR-ombud.

– Mycket är bra på skolan, och mycket behöver förbättras. Vi har cirka 31 elever i varje klass, vilket jag tycker är alldeles för många. 20 vore lagom. Lönerna behöver även ses över då vi i dagsläget tjänar mindre än lärarna på de kommunala skolorna. Det är dessutom en stor och växande skillnad.

Hur stor skillnad?

– Cirka 4000 kronor i månaden för en behörig lärare med legitimation. Arbetsklimatet är helt okej här, vilket gjort att många lärare hittills valt att stanna kvar trots sämre löner.

– Då och då hör man om lärare som byter skola och kanske kommun för att få upp sin lön. Det är nog inte något ovanligt varken i friskolor eller kommunala skolor. Men på något sätt ligger det något tragiskt över det. Man ska inte behöva byta arbetsgivare för att få upp sin lön.

* * *

Fram till början på 1990-talet hade de allra flesta föräldrar mycket små möjligheter att välja skola åt sina barn. Eleverna fördelades mellan kommunala skolor enligt närhetsprincipen. 

Det var också få barn som gick på en friskola. 1980 studerade en halv procent av Sveriges grundskole- och gymnasieelever på någon av de drygt 30 fristående grundskolor och 40 fristående gymnasieskolor som fanns i landet. Det rörde sig bland annat om internatskolor, skolor som bedrev utbildning på utländska språk eller utifrån specifika pedagogiska profiler, exempelvis Waldorfskolor. 

Under 1980-talet växte kritiken mot den offentliga sektorn som ansågs, framför allt av kritiker på den politiska högerkanten, som allt för byråkratisk och ineffektiv. Den svenska skolan beskrevs som den dyraste i världen, men långt ifrån den bästa. 

Med inspiration från Ronald Reagans USA och Margaret Thatchers Storbritannien hoppades många, även inom delar av socialdemokratin, att det med hjälp av avregleringar, privatiseringar, decentralisering, konkurrensutsättning, besparingar och en allt större fokusering på mål- och resultatstyrning skulle gå att effektivisera den offentliga sektorn, däribland skolan.

Beatrice Ask.Hösten 1991 kom regeringen Bildt till makten. På regeringssammanträdet den 26 mars 1992 föredrog skolminister Beatrice Ask (M) propositionen 1991/92:95 om valfrihet och fristående skolor. Några dagar senare lämnades den in till riksdagen. 

Propositionen innebar startskottet på den största förändringen av den svenska skolan sedan grundskolereformen 30 år tidigare. Vi fick skolpeng, fritt skolval och ökade möjligheter att etablera fristående grundskolor och senare även gymnasier. 

Valfriheten blev ett mål för skolpolitiken. I propositionen lyfte Beatrice Ask även fram ett antal andra motiv för reformeringen av skolan:

  • Det skulle växa fram en mångfald av olika profiler och pedagogiska metoder.
  • Konkurrens mellan olika skolor med olika inriktning och olika ägandeformer skulle bidra till att höja kvaliteten och effektiviteten inom hela skolväsendet.
  • Föräldrakooperativ, speciella ämnesprofiler eller nedläggningshotade glesbygdsskolor skulle få en chans under nytt huvudmannaskap.

Blev det som du tänkt dig?

– Det blev mycket större och har överträffat förväntningarna när det gäller hur stor andel som väljer, säger Beatrice Ask som i dag är moderat riksdagsledamot.

– Det var en fantastisk utveckling i början. Det startades många nya skolor, inte minst många alternativa skolor, och det gav mycket kraft. Det man inte såg då var hur utvecklingen skulle se ut på längre sikt. 

Med stora koncerner?

– Ja, det har blivit stora företag och koncerner som inom många andra verksamheter, vilket har sina särskilda frågor och bekymmer. Men det viktigaste med reformen var att det blev möjligt för alla att välja en skola till sina barn som man trivs med, inte bara för den som hade en bra inkomst. 

Under de här 25 åren har skolresultaten försämrats.

– Risken är att det hade varit ännu värre om vi inte hade haft det fria skolvalet. De flesta friskolor har ganska bra resultat. 

Ulla Hamilton.Ulla Hamilton arbetade som politiskt sakkunnig hos statsminister Carl Bild (M) när friskolereformerna lades fram. Hon är i dag vd för Friskolornas riksförbund.

– Det har varit en otrolig utveckling. Vi har aldrig tidigare haft så många barn i friskolor som vi har just nu. Det finns många olika typer av alternativ att välja på. Många har fått möjlighet att starta skola. Friskole-reformen har också gjort att vi har fått ett helt annat fokus på kvalitet och resultat i skolan än vad vi hade tidigare. Lärarnas möjligheter att byta arbetsplats har ökat. 

Samtidigt som antalet friskolor har ökat, har skol-resultaten fallit.

– 80 procent av eleverna går kvar i kommunala skolor. Forskare har konstaterat att friskolorna har lindrat fallet. Det skulle ha varit ännu värre om inte friskolorna hade funnits.

Helena Holmlund, docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) säger att det är svårt att avgöra vilken effekt friskolereformen och de fria skolvalen haft på skolresultaten.

– Forskningen visar att friskolereformen har haft en liten positiv effekt på elevers skolresultat, men detta är en svårforskad fråga eftersom vi inte vet hur skolresultaten hade utvecklats om reformen inte hade genomförts. Det finns i alla fall ingen evidens för att friskolereformen skulle ligga bakom de sjunkande resultaten bland svenska elever som vi sett i internationella kunskapsundersökningar.

Vi har många bra friskolor och många människor som arbetar jättehårt.

Enligt utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har inte friskolereformens mål nåtts.

– Men det är heller inte så enkelt att just den här reformen är anledningen till att vi har ett svårt fragmentiserat skolsystem med bristande styrkedja och fallande resultat.

Utan?

– Kombinationen av kommunalisering, elevpeng, världens mest liberala friskoleregler och 90-talskrisen skapade ett skolsystem som OECD beskriver i termer som att det har förlorat sin själ.

– Det betyder inte att varje friskola är dålig. Vi har många bra friskolor och många människor som arbetar jättehårt och ger jättegoda förutsättningar till eleverna. Men systemet brister. Jag tycker till exempel att de som driver en skola ska göra det för att de vill driva en skola. Hade vi ställt det kravet från början är jag övertygad om att friskoleutvecklingen hade sett annorlunda ut.

* * *

Många av de friskolor som grundades de första åren efter att friskolepropositionen (egentligen flera) antagits av riksdagen, hade ideell, specialpedagogisk eller religiös inriktning. Men redan efter några år växte det fram renodlade skolföretag utan någon speciell pedagogisk inriktning och så småningom stora skolkoncerner. Skolan blev en marknad bland många andra.

– Marknadstänkandet inom skolsektorn kom inte på en gång, utan först efter kanske tio år. Då var det en och annan entreprenör som upptäckte att de kunde köpa grannskolan, slå samman de både skolorna, minska på overheadkostnaderna och tjäna en massa pengar.

Anne-Marie Pålsson.– Andra upptäckte att de kunde tjäna stora pengar genom att sälja sitt skolföretag till ett riskkapitalbolag, och så var det hela igång, säger Anne-Marie Pålsson som är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och före detta moderat riksdagsledamot.

I ABF-huset på Sveavägen i centrala Stockholm har Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna skolors riksförbund, sin arbetsplats. Efter att under många år ha arbetat som rektor och verksamhetschef inom Stockholms stadsmission är han sedan 2013 chef för ABF Stockholm.

– Jag tycker att friskolereformen i grunden är en fantastisk reform som på många sätt förnyade hur man kan se på Sveriges största arbetsplats och som inledningsvis drev igång och frigjorde en mångfald och ett stort engagemang. Det gjorde det möjligt för barn, ungdomar och vuxna att själva välja pedagogik, pedagogisk miljö, stor skola eller liten skola och mycket annat.

– Men efter ett antal år började vi få koncernbildningar, stordrift, krav på avkastning och en slags oligopolisering. De idéburnas andel av Skolsverige minskade.

Att kapitalet tenderar att koncentreras är inte direkt en nyhet.

– Nej, och det borde man ha insett. Sedan Chile bytt system är vi det enda landet i världen med ett helt skatte-finansierat utbildningssystem som tillåter vinstintresse i skolan och där det dessutom går att handla med skolor. Vi vill att friskolor bara ska få drivas av organisationer som inte har vinsten som ändamål. 

– Ett fritt skolval, som det fungerar nu, driver dessutom på segregationen och gör det i princip omöjligt för en kommun att upprätthålla en likvärdig skola. 

Helena Holmlund, docent vid IFAU, säger att det är tydligt att segregationen mellan skolor har ökat sedan skolan kommunaliserades och det fria skolvalet infördes. 

– Men det beror till största delen på den ökade boende-segrationen till följd av det ojämna flyktingmottagandet mellan Sveriges kommuner. Skolvalet bidrar sedan till att ytterligare förstärka detta mönster.

* * *

Nyligen presenterade regeringens välfärdsutredning, under ledning av Ilmar Reepalu (S), förslag på hur vinstutdelning ur bland annat skolföretag ska kunna begränsas.

Ulla Hamilton säger att förslaget är helt orimligt.

– Genomförs förslaget försvinner alla incitament för att bedriva skolverksamhet. Vinstutdelning behövs för att det ska gå att attrahera investerare och för att människor ska kunna få tillbaka det som de har satsat. Det är inte gratis att starta skola. Dessutom lär det bli ganska många skadeståndsprocesser om man inför detta.

Centerledaren Annie Lööf går ett steg längre och betecknar Reepalus förslag som såväl fondsocialistiskt som statssocialistiskt och som ett eko från 1970-talet.

Hur stor räckvidd ska marknaden ha och hur mycket ska den styra över våra liv?

Anne-Marie Pålsson skrattar.

– Det är helt obegripligt att man i debatten beskylls för att vara kommunist eller för att Sverige skulle vara reminiscens från Sovjettiden för att man vill styra upp detta. 

– Konkurrens inom välfärdssektorn är bra. Det är heller inget fel med vinst eller att en skola går med överskott, eller att duktiga lärare och rektorer får högre löner. Tvärtom, det är mycket bra. Problemet är aktiebolagens närvaro. Logiken för aktiebolaget är marknadens: bara lönsamma kunder är intressanta, resten sorteras bort. Så måste bolagen också agera, eftersom aktiebolagslagen kräver att de ska ha som enda syfte att bereda ägarna vinst. 

Vad borde politikerna ha gjort i stället? 

– De skulle sagt att stiftelser, kooperativ, ekonomiska föreningar eller liknande är välkomna in i skolsektorn. Men publika aktiebolag göre sig icke besvär, ungefär som man har gjort i många länder runt om i världen.

Bör staten köpa loss de kommersiella skolföretagen?

– Nej, det vore stötande. Det har inte varit okänt för de här aktörerna att det finns en politisk risk. En väg att begränsa deras möjlighet att tjäna pengar är att skärpa regelverket och ställa allt hårdare krav när det gäller skolbibliotek, tillgång till gymnastikhallar, vilka elever de tar och liknande.  

– Men vi behöver också få till stånd ett ideologiskt och intellektuellt samtal om dessa frågor. Hur stor räckvidd ska marknaden ha och hur mycket ska den styra över våra liv?

Artikeln publicerades i magasinet Skolvärlden #10 2017.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Annons
Annons

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Annons
Annons

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Annons

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Lista: Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons