Annons
Bläddra med pilarna för mer grafik. klicka på bilden för att förstora. Foto: Erik Nylund
Foto: Erik Nylund
Bild 1/2

Så blev skolan en industri med aktiebolag

Publicerad 7 december 2016

Relaterat

Det som började med reformer för fler pedagogiska alternativ och ökad valfrihet, har utvecklats till en industri med landsomfattande koncerner och börsbolag.
– Resultatet av friskolereformen blev inte som det var tänkt, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Cecilia Hilonen, 34, undervisar i svenska och svenska som andraspråk på Internationella engelska skolan i Järfälla. 

– Jag trivs. Jag har otroligt bra kollegor och skrattar varje dag på jobbet. Arbetsklimatet är bättre än i andra skolor som jag arbetat i. Vi har till exempel fungerande elevvårdsteam, vilket gör att vi lärare kan fokusera på att undervisa i stället för att vara kurator, sjuksköterska eller elev-assistent.

Vilka är era elever?

– De flesta kommer från närområdet. En del är studie-motiverade, andra inte. Det är nog som i de flesta skolor. 

– Vi har goda resultat, vilket har gjort att det är många barn som står i kö för att komma hit. Det gör även mina egna, ett och sju år gamla.  

Cecilia Halonen. Foto: Magnus FondTill skillnad mot sina elever gick Cecilia Hilonen på en kommunal grundskola.

– Jag växte upp i Upplands Bro utanför Stockholm. Det fanns bara en högstadieskola i kommunen, Bro-skolan, och på den gick jag. När jag skulle börja i gymnasiet ville inte mina föräldrar att jag skulle gå på gymnasiet i Kungsängen, som var det gymnasium som låg närmast till. De tyckte att det var en för stor skola för mig, att det hände för mycket där, att det var struligt. Jag vet dock inte om det verkligen var så illa. Jag hade kompisar som gick där, och de trivdes.

Var det därför du valde ett fristående gymnasium?

– Nja. Jag visste inte riktigt vad jag ville göra efter gymnasiet, mer än att arbeta med människor. Jakobsbergs fria gymnasium, som i dag är en del av Didaktus, hade ett samhällsprogram med medicinsk och social inriktning. Det passade mig mycket bra. Det låg dessutom bra till geografiskt. 

– Det var en bra skola, ganska liten, och jag trivdes. Vi var bara 21 elever i klassen, vilket gjorde att vi fick lite mer uppmärksamhet från lärarna än vad vi kanske hade fått i en större klass och skola. 

Efter studier på Lärarhögskolan och Stockholms universitet började Cecilia Hilonen arbeta som lärare, till att börja med som vikarie på såväl kommunala skolor som friskolor. Sedan hösten 2010 är hon anställd på Internationella engelska skolan i Järfälla och LR-ombud.

– Mycket är bra på skolan, och mycket behöver förbättras. Vi har cirka 31 elever i varje klass, vilket jag tycker är alldeles för många. 20 vore lagom. Lönerna behöver även ses över då vi i dagsläget tjänar mindre än lärarna på de kommunala skolorna. Det är dessutom en stor och växande skillnad.

Hur stor skillnad?

– Cirka 4000 kronor i månaden för en behörig lärare med legitimation. Arbetsklimatet är helt okej här, vilket gjort att många lärare hittills valt att stanna kvar trots sämre löner.

– Då och då hör man om lärare som byter skola och kanske kommun för att få upp sin lön. Det är nog inte något ovanligt varken i friskolor eller kommunala skolor. Men på något sätt ligger det något tragiskt över det. Man ska inte behöva byta arbetsgivare för att få upp sin lön.

* * *

Fram till början på 1990-talet hade de allra flesta föräldrar mycket små möjligheter att välja skola åt sina barn. Eleverna fördelades mellan kommunala skolor enligt närhetsprincipen. 

Det var också få barn som gick på en friskola. 1980 studerade en halv procent av Sveriges grundskole- och gymnasieelever på någon av de drygt 30 fristående grundskolor och 40 fristående gymnasieskolor som fanns i landet. Det rörde sig bland annat om internatskolor, skolor som bedrev utbildning på utländska språk eller utifrån specifika pedagogiska profiler, exempelvis Waldorfskolor. 

Under 1980-talet växte kritiken mot den offentliga sektorn som ansågs, framför allt av kritiker på den politiska högerkanten, som allt för byråkratisk och ineffektiv. Den svenska skolan beskrevs som den dyraste i världen, men långt ifrån den bästa. 

Med inspiration från Ronald Reagans USA och Margaret Thatchers Storbritannien hoppades många, även inom delar av socialdemokratin, att det med hjälp av avregleringar, privatiseringar, decentralisering, konkurrensutsättning, besparingar och en allt större fokusering på mål- och resultatstyrning skulle gå att effektivisera den offentliga sektorn, däribland skolan.

Beatrice Ask.Hösten 1991 kom regeringen Bildt till makten. På regeringssammanträdet den 26 mars 1992 föredrog skolminister Beatrice Ask (M) propositionen 1991/92:95 om valfrihet och fristående skolor. Några dagar senare lämnades den in till riksdagen. 

Propositionen innebar startskottet på den största förändringen av den svenska skolan sedan grundskolereformen 30 år tidigare. Vi fick skolpeng, fritt skolval och ökade möjligheter att etablera fristående grundskolor och senare även gymnasier. 

Valfriheten blev ett mål för skolpolitiken. I propositionen lyfte Beatrice Ask även fram ett antal andra motiv för reformeringen av skolan:

  • Det skulle växa fram en mångfald av olika profiler och pedagogiska metoder.
  • Konkurrens mellan olika skolor med olika inriktning och olika ägandeformer skulle bidra till att höja kvaliteten och effektiviteten inom hela skolväsendet.
  • Föräldrakooperativ, speciella ämnesprofiler eller nedläggningshotade glesbygdsskolor skulle få en chans under nytt huvudmannaskap.

Blev det som du tänkt dig?

– Det blev mycket större och har överträffat förväntningarna när det gäller hur stor andel som väljer, säger Beatrice Ask som i dag är moderat riksdagsledamot.

– Det var en fantastisk utveckling i början. Det startades många nya skolor, inte minst många alternativa skolor, och det gav mycket kraft. Det man inte såg då var hur utvecklingen skulle se ut på längre sikt. 

Med stora koncerner?

– Ja, det har blivit stora företag och koncerner som inom många andra verksamheter, vilket har sina särskilda frågor och bekymmer. Men det viktigaste med reformen var att det blev möjligt för alla att välja en skola till sina barn som man trivs med, inte bara för den som hade en bra inkomst. 

Under de här 25 åren har skolresultaten försämrats.

– Risken är att det hade varit ännu värre om vi inte hade haft det fria skolvalet. De flesta friskolor har ganska bra resultat. 

Ulla Hamilton.Ulla Hamilton arbetade som politiskt sakkunnig hos statsminister Carl Bild (M) när friskolereformerna lades fram. Hon är i dag vd för Friskolornas riksförbund.

– Det har varit en otrolig utveckling. Vi har aldrig tidigare haft så många barn i friskolor som vi har just nu. Det finns många olika typer av alternativ att välja på. Många har fått möjlighet att starta skola. Friskole-reformen har också gjort att vi har fått ett helt annat fokus på kvalitet och resultat i skolan än vad vi hade tidigare. Lärarnas möjligheter att byta arbetsplats har ökat. 

Samtidigt som antalet friskolor har ökat, har skol-resultaten fallit.

– 80 procent av eleverna går kvar i kommunala skolor. Forskare har konstaterat att friskolorna har lindrat fallet. Det skulle ha varit ännu värre om inte friskolorna hade funnits.

Helena Holmlund, docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) säger att det är svårt att avgöra vilken effekt friskolereformen och de fria skolvalen haft på skolresultaten.

– Forskningen visar att friskolereformen har haft en liten positiv effekt på elevers skolresultat, men detta är en svårforskad fråga eftersom vi inte vet hur skolresultaten hade utvecklats om reformen inte hade genomförts. Det finns i alla fall ingen evidens för att friskolereformen skulle ligga bakom de sjunkande resultaten bland svenska elever som vi sett i internationella kunskapsundersökningar.

Vi har många bra friskolor och många människor som arbetar jättehårt.

Enligt utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har inte friskolereformens mål nåtts.

– Men det är heller inte så enkelt att just den här reformen är anledningen till att vi har ett svårt fragmentiserat skolsystem med bristande styrkedja och fallande resultat.

Utan?

– Kombinationen av kommunalisering, elevpeng, världens mest liberala friskoleregler och 90-talskrisen skapade ett skolsystem som OECD beskriver i termer som att det har förlorat sin själ.

– Det betyder inte att varje friskola är dålig. Vi har många bra friskolor och många människor som arbetar jättehårt och ger jättegoda förutsättningar till eleverna. Men systemet brister. Jag tycker till exempel att de som driver en skola ska göra det för att de vill driva en skola. Hade vi ställt det kravet från början är jag övertygad om att friskoleutvecklingen hade sett annorlunda ut.

* * *

Många av de friskolor som grundades de första åren efter att friskolepropositionen (egentligen flera) antagits av riksdagen, hade ideell, specialpedagogisk eller religiös inriktning. Men redan efter några år växte det fram renodlade skolföretag utan någon speciell pedagogisk inriktning och så småningom stora skolkoncerner. Skolan blev en marknad bland många andra.

– Marknadstänkandet inom skolsektorn kom inte på en gång, utan först efter kanske tio år. Då var det en och annan entreprenör som upptäckte att de kunde köpa grannskolan, slå samman de både skolorna, minska på overheadkostnaderna och tjäna en massa pengar.

Anne-Marie Pålsson.– Andra upptäckte att de kunde tjäna stora pengar genom att sälja sitt skolföretag till ett riskkapitalbolag, och så var det hela igång, säger Anne-Marie Pålsson som är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och före detta moderat riksdagsledamot.

I ABF-huset på Sveavägen i centrala Stockholm har Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna skolors riksförbund, sin arbetsplats. Efter att under många år ha arbetat som rektor och verksamhetschef inom Stockholms stadsmission är han sedan 2013 chef för ABF Stockholm.

– Jag tycker att friskolereformen i grunden är en fantastisk reform som på många sätt förnyade hur man kan se på Sveriges största arbetsplats och som inledningsvis drev igång och frigjorde en mångfald och ett stort engagemang. Det gjorde det möjligt för barn, ungdomar och vuxna att själva välja pedagogik, pedagogisk miljö, stor skola eller liten skola och mycket annat.

– Men efter ett antal år började vi få koncernbildningar, stordrift, krav på avkastning och en slags oligopolisering. De idéburnas andel av Skolsverige minskade.

Att kapitalet tenderar att koncentreras är inte direkt en nyhet.

– Nej, och det borde man ha insett. Sedan Chile bytt system är vi det enda landet i världen med ett helt skatte-finansierat utbildningssystem som tillåter vinstintresse i skolan och där det dessutom går att handla med skolor. Vi vill att friskolor bara ska få drivas av organisationer som inte har vinsten som ändamål. 

– Ett fritt skolval, som det fungerar nu, driver dessutom på segregationen och gör det i princip omöjligt för en kommun att upprätthålla en likvärdig skola. 

Helena Holmlund, docent vid IFAU, säger att det är tydligt att segregationen mellan skolor har ökat sedan skolan kommunaliserades och det fria skolvalet infördes. 

– Men det beror till största delen på den ökade boende-segrationen till följd av det ojämna flyktingmottagandet mellan Sveriges kommuner. Skolvalet bidrar sedan till att ytterligare förstärka detta mönster.

* * *

Nyligen presenterade regeringens välfärdsutredning, under ledning av Ilmar Reepalu (S), förslag på hur vinstutdelning ur bland annat skolföretag ska kunna begränsas.

Ulla Hamilton säger att förslaget är helt orimligt.

– Genomförs förslaget försvinner alla incitament för att bedriva skolverksamhet. Vinstutdelning behövs för att det ska gå att attrahera investerare och för att människor ska kunna få tillbaka det som de har satsat. Det är inte gratis att starta skola. Dessutom lär det bli ganska många skadeståndsprocesser om man inför detta.

Centerledaren Annie Lööf går ett steg längre och betecknar Reepalus förslag som såväl fondsocialistiskt som statssocialistiskt och som ett eko från 1970-talet.

Hur stor räckvidd ska marknaden ha och hur mycket ska den styra över våra liv?

Anne-Marie Pålsson skrattar.

– Det är helt obegripligt att man i debatten beskylls för att vara kommunist eller för att Sverige skulle vara reminiscens från Sovjettiden för att man vill styra upp detta. 

– Konkurrens inom välfärdssektorn är bra. Det är heller inget fel med vinst eller att en skola går med överskott, eller att duktiga lärare och rektorer får högre löner. Tvärtom, det är mycket bra. Problemet är aktiebolagens närvaro. Logiken för aktiebolaget är marknadens: bara lönsamma kunder är intressanta, resten sorteras bort. Så måste bolagen också agera, eftersom aktiebolagslagen kräver att de ska ha som enda syfte att bereda ägarna vinst. 

Vad borde politikerna ha gjort i stället? 

– De skulle sagt att stiftelser, kooperativ, ekonomiska föreningar eller liknande är välkomna in i skolsektorn. Men publika aktiebolag göre sig icke besvär, ungefär som man har gjort i många länder runt om i världen.

Bör staten köpa loss de kommersiella skolföretagen?

– Nej, det vore stötande. Det har inte varit okänt för de här aktörerna att det finns en politisk risk. En väg att begränsa deras möjlighet att tjäna pengar är att skärpa regelverket och ställa allt hårdare krav när det gäller skolbibliotek, tillgång till gymnastikhallar, vilka elever de tar och liknande.  

– Men vi behöver också få till stånd ett ideologiskt och intellektuellt samtal om dessa frågor. Hur stor räckvidd ska marknaden ha och hur mycket ska den styra över våra liv?

Artikeln publicerades i magasinet Skolvärlden #10 2017.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Jurist ska utreda diskriminering vid NP

Diskriminering

Elever med funktionsnedsättning förbjuds att använda hjälpmedel vid nationella prov. Nu vill en jurist pröva i domstol om det är förenligt med lagen.

Skolverket välkomnar rättslig prövning

Nationella prov

Jurister vill pröva i domstol om Skolverket bryter mot lagen genom att inte tillåta hjälpmedel för elever med funktionsnedsättningar under nationella proven.
– Bra att det blir klarhet i frågan, säger Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Annons
Annons
Annons

Läsexperterna: Så ska Sverige fortsätta vara bäst i klassen

Läsförmåga

Svenska elever var bäst i klassen och är åter på väg mot toppskiktet vad gäller läsförmåga internationellt. Men vad ligger bakom det nya resultatet och ska vi vara nöjda med det? 
Skolvärlden har pratat med fyra framstående profiler inom läsförståelse.

Skola fick kungligt pris på Idrottsgalan

Hälsa

Gerestaskolan fick ta emot ett pris med kunglig glans på Idrottsgalan 2018. Härnösandsskolan blev ”Årets peppare” och hyllades för deras arbete med pulshöjande aktiviteter.

Annons
Annons

Forskare: Samma bråk på låg- och högstadiet

Matematik

Det innehåll eleverna möter i bråkundervisningen är väldig snarlikt varandra – oavsett om eleverna går på lågstadiet eller högstadiet. Den slutsatsen drar Caroline Nagy i sin licentiatuppsats.
– Det kan leda till att elevernas förståelse inte utvecklas, säger hon.

Annons

Ovanligt grepp för att rekrytera syv

Syv

Konkurrensen om att anställa studie- och yrkesvägledare är stenhård just nu. Marknaden har lett till att regionerna måste hitta på kreativa lösningar för att finna anställda. I Göteborgs stad är det syvarna själva som ska vägleda potentiella kollegor.

Våld i skolan: Lärare borde omfattas av Blåljusutredningen

Våld mot lärare

En undersökning bland LR-medlemmar i Malmö vittnar om hur lärare utsätts för slag, sparkar och kränkts verbalt. Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén vill se skärpta straff mot de som hotar och utövar våld mot lärare.

Skolinspektionen bekräftar: Högpresterande elever glöms bort

Undervisning

Skolinspektionen ska undersöka hur skolan klarar att stötta högpresterande elever i undervisningen – en grupp som ibland glöms bort menar Skolinspektionens Helén Ängmo.

Specialpedagogen Anna: Jag jobbar för eleven

Specialpedagogik

Jobbet som specialpedagog innebär täta kontakter med kollegor, elevhälsa, föräldrar, BUP och socialtjänst. Arbetet sker på flera nivåer, men med en sak i fokus:
– Jag jobbar för eleven, säger Anna Ternhag, specialpedagog vid Lillholmsskolan i Stockholm.

SPSM: Börja med specialpedagogik i rätt ände

NPF

Specialpedagogiska insatser börjar ofta i fel ände, menar Linda Petersson, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärarna med dödssjuka elever

Sjukhusskolan

Uppdraget: att förebygga kunskapsluckor och att vara det normala mitt i krisen. Utmaningen: att sällan kunna planera sin undervisning.
Sjukhuslärarna undervisar svårt sjuka barn och unga i alla åldrar, i alla ämnen. Och ibland händer det allra värsta – att en elev går bort.

Hård kritik mot Karolinskas lokaler för sjukhusskolan

Ett litet rum för både undervisning och administration, där två elever med rullstol inte får plats samtidigt. Kritiken är hård mot sjukhusskolans lokaler på Nya Karolinska sjukhuset. Skolinspektionens granskning visar på bristen på anpassade lokaler. 

Pax

Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Många lärare kämpar dagligen med dålig arbetsmiljö, stress och tidsbrist. Maria Lychnell på Gärdesskolan har lyckats skapa en bättre studiero och arbetsmiljö med hjälp av den nya arbetsmetoden Pax.
– Vi har ett otroligt lugn i klassrummet och det är mindre stress för mig som lärare, säger hon.

Psykologen: ”Sjukskrivningarna hos lärare skulle minska”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har redan skapat studiero i de svenska klassrummen och en bättre arbetsmiljö för lärarna som använder modellen. Skolvärlden har pratat med Gustav Nilsson, leg. psykolog och verksamhetsledare för Pax i Sverige. 

LO: Vinstjakten kostar hundratals lärarjobb

Rapport

En ny rapport från LO beskriver vinstdrivande friskolor som ett hot mot kvalitet och mångfald.

Miljonsatsning mot psykisk ohälsa hos unga

Psykisk ohälsa

Lärarnas Riksförbund ska tillsammans andra aktörer storsatsa på en ny webbplats om psykisk ohälsa hos unga.

Lärarmanifestation mot Academedia

Facklig protest

LR Stockholm demonstrerar mot skolledningen och Academedia utanför Sjölins gymnasium.
– Att ge sig på ett skyddsombud som protesterar är som att kasta sten på blåljuspersonal, säger Ragnar Sjölander på LR Stockholm.

Studie visar: Därför kritiserar lärarna karriärtjänster

Studie

I en studie om större svenska skolförändringar uppvisas stark kritik mot förstelärarreformen.
– De tycker framförallt att systemet är orättvist och de vantrivs med det individuella och konkurrensfixerade systemet, säger Mikael R Karlsson.

Stöd till högpresterande elever granskas: ”Fantastiskt”

Undervisning

Skolinspektionen ska granska hur skolor klarar att ge utmanande undervisning till högpresterande elever.
– Kunskapen om att alla elever är olika börjar sjunka in, säger specialpedagogen Mona Liljedahl.

Enkät: Hur ser DU på Skolsverige 2017/2018?

Delta

I sex delar har Skolvärlden de senaste veckorna publicerat röster från Skolsverige som svarat på frågorna vad som var viktigast under 2017 och vad de hoppas på under 2018. 
Nu har du chansen – hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Var med och dela med dig av dina tankar och få dem publicerade på Skolvärlden.se

NPF

Efter kritiken: Modellen hjälper lärare att bli NPF-kompetenta

NPF

Skolverket har fått svidande kritik för sin specialpedagogiska satsning. Ann Lindgren, projektledare för ”Danderydsmodellen”, ställer sig bakom kritiken.
 

Svidande NPF-kritik mot Skolverket

Specialpedagogik

Skolverkets kompetenslyft inom specialpedagogik får svidande kritik av föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
– Ge lärarna konkreta verktyg, inte moraliserande idéer om relationsskapande, säger Malin Holm på ”Barn i behov”.

Skolverket om NPF-kritiken: Lärarna är nöjda

Specialpedagogik

Skolverket svarar på kritiken från Barn i behov.
– Det är svårt att säga utifrån kritiken om de har förstått hur insatsen är uppbyggd. Vi vill gärna ha en dialog med dem, säger Helena Elwin, enhetschef på Skolverket.

Niclas: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen.
Här berättar Niclas Sjöström i Norrköping varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Lärare om EU-utbildningen: ”Bästa fortbildningen jag gått”

Fortbildning 

Utbildningen om EU-frågor skall öka på skolorna. Nu ska fler av landets lärare utbildas till skolambassadör för EU, med uppdraget att inspirera och stötta kollegor i arbetet med att integrera EU-kunskap i undervisningen.

Forskare: Förstelärarna har stärkt lärarkåren

Forskning

Lärarprofessionen har stärkts av karriärlärarreformen. Det menar Johan Alvehus som i ett forskningsprojekt följt upp vilka effekter reformen haft.
– Lärarprofessionen har fått större makt över frågor som rör det egna arbetet, säger han.

Nya skollagar 2018: Detta gäller

Lagändringar 2018

Nytt år innebär nya lagar. En rad förändringar rör skolans värld.
Till exempel blir de nationella proven mer styrande och det blir tydligare hur skolan ska agera när man bjuder in politiska partier.

”Ge läsningen större utrymme i klassrummet”

Debatt

”Läsningen är för viktig för att ses som enbart en läxa eller ett eget ansvar. Om vi inte har tid att läsa i klassrummet, vad har vi då tid med?”, skriver Karin Herlitz, lärare på Värmdö.

Kommentera

Här hjälper universitetet lärarna med programmering

Programmering

I Uppsala kickstartar man den snart obligatoriska programmeringen i matematiken genom ett samarbete mellan universitet och skola.
– Vi försöker möta osäkerheten många känner när det kommer till digital kompetens, säger universitetslektor Lars-Åke Nordén.

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2017

Lista

Ingångslöner, Twitterstorm och norska forskartips. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2017.

Stor enkät: Så ser Skolsverige på 2017/2018

Enkät

Vad var det viktigaste som hände i skolan under 2017 och vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018? Skolvärlden ställde frågorna till landets lärare, forskare, studie- och yrkesvägledare, politiker och andra personer i skolans värld.

Elever upprörs av ojämställda läroböcker

Läromedel

På Enskede skola fick eleverna gå igenom sina böcker och räkna antalet bilder av män respektive kvinnor.
– Resultaten är helt sjuka. I två historieböcker är det 59 bilder på män och fyra på kvinnor, säger förstelärare Mikael Bodin.

Hon lär eleverna svenska genom sång

SFI

Chantal Kågströms SFI-elever lär sig korrekt uttal, betoning och det svenska språkets rytm genom att sjunga.

Nationella prov

Regeringen: Antalet nationella prov halveras

Nationella prov

Nu halveras antalet nationella prov i gymnasiet – för att minska stressen för lärare och elever. LR:s ordförande Åsa Fahlén är positivt inställd till regeringens beslut.
– Vi tycker det är bra att man ser över mängden prov, säger hon. 

Läraren: Fel beslut att halvera antalet nationella prov

Debatt

Regeringen har beslutat att halvera antalet nationella prov på gymnasiet nästa år. Läraren Emma Köster tycker att det är ett kliv i fel riktning om man vill stärka likvärdigheten och att eleverna får rätt betyg.

Kommentera

13 stunder: Du vet att du är lärare när…

Lärare

Höstterminen var fylld av stunder som framkallade känslor av alla de slag. Känner du igen dig själv i de här?

TVÅLÄRARSYSTEM

Nytt tvålärarsystem höjer arbetsmiljön

Tvålärarsystem

På Mimerskolan undervisar man med två lärare i varje klassrum och med mindre undervisningsgrupper. Tvålärarsystemets effektivitet syns i elevresultaten samtidigt som lärarnas arbetsmiljö har blivit betydligt bättre.

Rektorn: Så gynnas lärarna av vårt tvålärarsystem

Tvålärarsystemet på Mimerskolan har lett till strålande elevresultat och bättre arbetsmiljö. Skolledaren Johan Edelsvärd tycker att det är en satsning som ligger rätt i tiden.

Miljonsatsning ska ge fler behöriga elever

Gymnasiet

I Uppsala kommun satsar man miljoner för att fler elever ska få gymnasiebehörighet. Pengarna ska främst gå till skolor som i dag har de svagaste resultaten.

Digitala betygssystemen har blivit en tidstjuv

Dokumentation

Digitala verktyg är tänkta att hjälpa läraren. Men så här i betygssättningstider upplever många lärare att det är precis tvärt om.
– Vi har redan tidstjuvar så det räcker. Vi behöver inte fler, menar SO-läraren Mikael Bruér.
– Dokumentation är ett oreglerat område, säger Skolverkets undervisningsråd Pernilla Lundgren.

Nu ska lärarnas arbetsmiljö bli bättre

Avtal

Nu går lärarfacken in i avtalsförhandling med SKL om hur man ska lösa skolans utmaningar och förbättra arbetssituationen. Åsa Fahlén är kritisk till SKL:s yrkande om vad de vill med svensk skola.

Lärarbristen

”Sänk inte kraven för att mota lärarbristen”

Kris

Lärarbristen växer, enligt nya siffror. Det gäller att rädda den situationen utan att samtidigt sänka yrkets status igen, resonerar LR:s Ingrid Pihl.
– Att skapa undantag kring legitimation är jättefarligt, säger hon.”Sänk inte kraven för att mota lärarbristen”

Statistik: Ämnena där flest lärare fattas

Nya siffror

Så spås lärarbristen se ut fram till och med år 2031.

Skolverkets nya siffror: 77 000 lärare saknas om fem år

Lärarbristen

De kommande fem åren måste skolor och förskolor rekrytera 77 000 heltidstjänster – drygt lika många som det totala antalet lärare i den kommunala grundskolan idag.
– Det är inte möjligt, och det är en insikt som man måste ta till sig, säger Fredrik Svensson på UKÄ.

Så ska lärare bli bättre på inkluderande undervisning

Forskning

Många lärare är positiva till inkluderande undervisning, men anser att det är ett svårt uppdrag att genomföra. Det visar en färsk avhandling på Malmö högskola.

Alliansen: ”Välfärden står på spel”

Debatt

Alliansen i Stockholms stad kräver en utredning av konsekvenserna gällande vinstförbud i välfärden – någonting som enligt dem har avfärdats av Socialdemokraterna.

Kommentera

Hård press på lärare i svenska som andraspråk

Lärarbrist

Det går fler utlandsfödda elever i svenska skolan än tidigare, och nya siffror från SCB visar dessutom att en större andel av dem läser svenska som andraspråk än för 10 år sedan.
– Vi har en gigantisk brist på lärare i ämnet, säger Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Debatt om ”Vit makt-läraren”: Kan inte arbeta som lärare

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige.  
– Man kan inte arbeta som lärare om man inte står för skolans värdegrund, säger Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare för Teskedsorden.

Skolverket: Vit Makt-sympatisör skulle kunna jobba kvar i skolan

Värdegrund

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige. Är det ens möjligt i skolans värld?
– Det är inte helt klart vad som är konsekvensen av det, säger Skolverkets rättschef, Jonas Nordström till Skolvärlden.

Bristande stöd till obehöriga lärare slår hårt mot elever

Granskning

Skolor brister i sitt stöd till obehöriga lärare, visar en rapport från Skolinspektionen.
– Eleverna drabbas när de obehöriga lärarna inte får en bra introduktion, säger Heléne Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Så stöttas lärarna efter knivmordet på skolan

Knivmord

En 17-årig pojke knivhöggs till döds på en skola i Stockholm på onsdagen. Flera lärare bevittnade händelsen.
– Nu är det viktigt att låta folk få ventilera sina känslor och trygga upp och säkra upp miljön, säger John Nilsson, ombud på LR.

Facket: Academedias agerande befäster en farlig tystnadskultur

Kontroversiellt

Historien med två lärare inom Academediasfären som avskedats, avstängts och omplacerats av till synes politiska skäl väcker vrede och oro bland lärarna i landets största skolkoncern.
– Det finns många ombud som är rädda att uttala sig, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud inom Academedia.

Lärare: Så vill vi gå vidare med #MeToo

#MeToo

Stödmaterial för elevsamtal, tid för reflektion och uppdaterad sex-och samlevnadsundervisning ligger högt på lärarnas önskelista efter vittnesmålen om sexuella övergrepp i skolan.

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons