Så har vi utvecklat gymnasiearbetet

I förarbetena till GY11 betonades vetenskapligt förhållningssätt, kvalitet och att elever från studieförberedande program ska vara förberedda för högre studier. Gymnasiearbetet är en viktig sammanfattande del av denna förberedelse.

På min skola har vi ett nära samarbete mellan lärare i olika ämnen till exempel samhällskunskap, svenska och juridik, samt mellan lärare och bibliotekarier. I mitt arbetslag (SA-Juridik-Kriminalteknik) har vi fokuserat innehållet på juridik i vid mening och internationella konflikter. Det innebär exempelvis att bedömningen i samhällskunskap och andra ämnen påverkas av kvaliteten på gymnasiearbetet. Det ”lönar” sig alltså att skriva ett bra gymnasiearbete, vilket ökar elevernas motivation.

Genom ett långvarigt samarbete med en amerikansk gymnasieskola i New Jersey och forskare vid Rutgers University har vi tagit till oss deras idéer och anpassat dem till vårt svenska skolsystem. Vi använder ”Guided Inquiry”(GI) som bland annat innehåller en strukturerad lärar- och bibliotekariehandledning för elevers lärande. Metoden innebär praktiskt en nära och instruktiv handledning i olika faser av undersökningsprocessen med bestämda deadlines och inlämningar. Efter att eleven valt ämne börjar en utforskande fas där det gäller att bygga upp en översiktlig bakgrundskunskap för att hitta en frågeställning att fördjupa sig i. Här behövs omfattande handledning då många elever känner sig osäkra på hur de ska arbeta. Frågeställningen besvaras sedan med hjälp av vetenskapliga artiklar eller motsvarande.

Exempel på hur vi arbetar:

1.Vi har olika ”stödstrukturer” så att eleverna enklare ska kunna ställa frågor till och bearbeta texten, till exempel modeller för hur man kan se på internationella konflikter eller hur man arbetar med längre textmassor.

2.Vi har ett strukturerat samarbete mellan lärare och mellan lärare och bibliotekarier. Vi har även elevgrupper där man kommenterar varandras arbeten och ger stöd under lärares ledning.

3.Bibliotekariens har en viktig roll i att hjälpa elever i sökandet eller bearbetandet av fördjupande källor till exempel vetenskapliga artiklar.

4.Vi ökar elevernas motivation genom ”kortföreläsningar”, filmklipp och tydliga instruktioner (muntliga och skriftliga).

En av mina tidigare elever, numera universitetsstuderande sa nyligen så här till mig: ”När de började prata om olika källor och databaser på föreläsningen kunde jag lugnt luta mig tillbaka. Jag hade koll på läget.” Jag hoppas att många gymnasieskolor har koll på läget.

Göran Brolund
Lärare på Fyrisskolan, Uppsala