Annons

Så motverkar du konspirationsteorier i klassrummet

Publicerad 20 mars 2018

Fakta

Konspirationsteori enligt Statens medieråd

”En konspirationsteori är en ofta fascinerande hypotes eller teori om en sammansvärjning som går ut på att en grupp med mycket eller viss makt försöker få ännu mer makt. Några andra har upptäckt detta och vill nu avslöja sanningen. De kallas för konspirationsteoretiker.”

Fakta

Konspirationsteorier i klassrummet

Av 100 lärare som Expo frågade under 2016 stötte 9 av 10 på konspirationsteorier i klassrummet – men hur ofta varierade. De vanligaste teorierna uppgavs vara:

  • Illuminati – någon ond makt styr världen.
  • 9/11 var ett insiderjobb av amerikanska myndigheter.
  • USA:s agerande i Mellanöstern har andra skäl än de som officiellt anges.
  • Judar styr världen/USA.
  • Månlandningen har aldrig ägt rum.
  • Förintelsen skedde inte på det vis som den beskrivs.

Fakta

Några av de vanligaste teorierna

Förintelsen är en bluff

  • Den här historierevisionistiska och i grunden antisemitiska konspirationsteorin finns i flera varianter, som i större eller mindre grad förnekar sanningen i vittnesmål och dokument om förföljelserna och dödandet.

Vi förgiftas sakta med fluor 

  • Att fluor tillsätts i dricksvattnet för att förebygga karies pekas av konspirationsteoretiker ut som ”en långsam förgiftning”, en sammansvärjning av myndigheterna.

Palmemordet och Estonia-katastrofen

  • I alla år efter Palmemordet har det funnits människor som hållit liv i andra hypoteser – vanligast att grupper inom den svenska polisen och/eller i Sydafrika låg bakom mordet.
  • När det gäller Estonia har spekulationerna gällt att fartyget sänktes för att det smugglade en hemlig last. 2015 trodde fortfarande tre procent att fartyget sänktes medvetet.

Läkemedelsindustrin vill hålla folk sjuka

  • En mer generell konspirationsteori är att läkemedelsindustrin arbetar för att hålla folk sjuka och medicinberoende. Teorin är ganska spridd i Sverige: 15 procent av de tillfrågade var mer eller mindre inne på den linjen 2015.          

Källa: Expo

Fakta

Så kan du jobba med källkritik

  • På skolverket.se finns det många tips på hur det går att arbeta med källkritik i undervisningen, till exempel med hjälp av en checklista med frågor att ställa sig när man hittar en webbsida som verkar intressant.
  • Där berättas också om metoden samtalsgoogling där läraren tillsammans med eleverna formulerar sökfrågor, diskuterar val av söktermer, tittar på och värderar de träffar som dyker upp. Det kan skapa tillfälle att värdera källor utan att fokusera på eventuella konspirationsteorier som finns i gruppen.
  • Man kan alltså påverka utan att utmana de föreställningar som finns.
  • ”Kolla källan” på skolverket.se har en idélåda med exempel och tips. En fråga att gemensamt ställa sig är till exempel: Vad är skillnaden på nyhetsspridning och ryktesspridning?                    

Källa: Expo

Relaterat

Månlandningen 1969 ägde aldrig rum. Estonia sänktes medvetet. Läkemedelsindustrin vill hålla folk sjuka. 
Sociala medier och möjligheten att dela information och filmer på nätet har gjort att konspirationsteorier kan frodas mer än någonsin.
– Behovet av att bemöta sådana här tendenser är större nu, säger Erik Sidenbladh, journalist och författare.
Nu utbildas lärare i att bättre hantera och förstå konspirationstänkande.

För några år sedan uppmärksammade Stiftelsen Expo att konspirationstänkande gång på gång kom upp till diskussion med ungdomar under föreläsningar på skolor runt om i Sverige. Och det var inte det enda stället man stötte på konspirationsteorier.

– Expo bevakar organiserad intolerans på nätet och där kunde vi också se större rörelse kring konspirationsteorier, det var inte bara de traditionella högerextrema konspirationsteorierna, förklarar Maria-Pia Cabero, som på den tiden var utbildningsansvarig på Expo och inledningsvis projektledare för projektet bakom boken ”Med myter som vapen”.

Maria-Pia Cabero.Expo drev projektet 2016 till 2017, med stöd från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Inom projektet har också ett hundratal lärare fortbildats i samarbete med Lärarnas Riksförbund.

– Vår upplevelse var att konspirationstänkandet ökat, säger Maria-Pia Cabero.

Med internet, sociala medier och så många alternativa vägar att få information växer många ungdomar upp med en helt annan bild av verkligheten än den etablerade. 

Konspirationstänkandet kan, enligt boken, gå så långt att det blir personers och gruppers hela tankevärld och ideologi. 

Där har lärarna en viktig roll att spela. Skolan är en av de viktigaste mötesplatserna mellan vuxenvärlden och ungdomarnas värld. Men lärarnas möjlighet att komma åt problemet är inte helt enkel. Mer information tenderar att resultera i att fler ungdomar övergår till att tro på konspirationsteorierna.

Erik Sidenbladh.– Det finns en märklig paradox i att om man tar upp och varnar för konspirationsteorier så leder det ofta till att man sprider dem till andra. Det handlar om lättfattliga förklaringar som människor hellre tar till sig än komplicerade men mer realistiska förklaringar, säger Erik Sidenbladh, journalist och författare till ”Med myter som vapen”.

Ungdomarna som tror på konspirationsteorierna är ofta extremt kunniga på området.

– Det är så att man måste ju kunna mycket om teorierna och de som tror på dem har läst på. De utgår från att deras motståndare inte talar sanning utan bara vill pracka på dem falska samhällsuppfattningar när de själva sitter inne med den riktiga sanningen, säger Erik Sidenbladh.

”Många gånger går det ut på att någon döljer något för oss.”

Det svåra med konspirationsteorierna, och som gör det ännu svårare att bemöta dem, är att de ofta innehåller komponenter som är sanna, och som går att verifiera. Och grundläggande i alla konspirationsteorier är att de underkänner den etablerade, officiella versionen av vad som har hänt. 

Ur ”Med myter som vapen”:

”Konspirationsteoretiker nöjer sig till exempel inte med de fakta som kommit fram om bakgrunden till attentaten vid 9/11 och Charlie Hebdo. De ser andra, större konspirationer bakom dem. En viktig teknik för dem som vill sprida idén om konspirationer är att plocka russinen ur kakan. De väljer ut några detaljer som stöder deras tes, ofta några perifera eller i sammanhanget irrelevanta fakta.

På dem byggs en berättelse som påstås motbevisa den etablerade förklaringen (som ofta ligger närmare till hands).”

– Teoretikerna plockar ut några små bitar som stämmer, men bygger ihop dem på ett sätt som inte stämmer med etablerad vetenskap och inte heller följer vetenskapliga kriterier för hur man ska validera kunskap och testa sannolikhet. Så visst finns det lite sanning också i de här teorierna, men det gör inte hela teorin till sanning, poängterar Erik Sidenbladh.

Propaganda, myter och hörsägen fyller ofta olika funktioner

I boken ges bland annat exemplet med USA:s krigsföring utomlands:

”Ja, det är helt oomstritt att oljekällorna har stått i fokus för USA:s politik och krigföring i Mellanöstern. Och ja, USA gav på 1980-talet vapen till afghanska motståndsmän för att skada Sovjet som då ockuperade landet. Det är belagda accepterade sanningar som stöds av oberoende vittnesmål, granskande journalistik och officiella dokument och uttalanden. Men nej, det är inte bevis för att USA medvetet har skapat IS för att sprida kaos i Mellanöstern och misskreditera muslimer i resten av världen, även om vissa människor tycker att det är troligt. Det senare är en konspirationsteoretisk slutledning.”

När Expo är ute på skolor pratar de ofta om vikten av att vara kritisk till det man läser. Maria-Pia Cabero igen:

– Det finns ibland ett glapp där. Propaganda, myter och hörsägen fyller ofta olika funktioner och jag har upplevt många gånger att det kan vara ganska svårt för ungdomar att titta på källor och bedöma information när man inte har ramverk att sätta in det i, säger hon.

Hon deltog i några av de gruppsamtal med ungdomar som ligger till grund för boken.

– Vissa av dem vi pratade med var ofta inne på de här teorierna medan andra undrade vad det här var för något. Generellt tyckte de att det var spännande att prata om, berättar hon.

Det var många av eleverna som tidigare hade hört talas om någon konspirationsteori, men när de fick vidare frågor om olika detaljer så saknade de ofta djupare kunskap berättar Maria-Pia Cabero.

En sådan är exemplet om den vikta dollarsedeln.

– Illuminati är en slags högre makt som människor inte riktigt vet om. Det har hänt så mycket konstiga saker. Det går att vika en dollarsedel som visar massa 

historiska händelser, det är ingen slump, sa en av ungdomarna som deltog i gruppintervjuerna.

Erik Sidenbladh förklarar att en del konspirationsteorier kombinerar gamla fördomar med exempel från det senaste som har hänt.

– Om man följer de här sajterna som räknas upp i boken så ser man ju hur snabbt man plockar upp aktuella händelser och får dem att passa in och bli en del av den stora övergripande konspirationen.

Vid en av gruppintervjuerna med ungdomar i åldern 15 till 18 år sa en av intervjupersonerna:

– Vet du vad Q33NYC blir på Wingdings? Det var flightnumret på första planet som flög in i World Trade Center. Och översatt till Wingdings blir det ett flygplan, två höghus, en dödskalle, en davidsstjärna och en tummen-upp. Fattar du vilka som låg bakom eller?

Det kändes viktigt att skriva boken i skuggan av utvecklingen av Trumps USA.

Konspirationsteorier har förekommit i många århundraden. Det har varit berättelser och föreställningar om farliga grupper som förts vidare i muntlig tradition, och senare i böcker och tidningar. I ”Med myter som vapen” har de farliga grupperna pekats ut som hot med onda syften och hemliga omstörtande planer.

Dagens konspirationsteoretiska värld domineras av ett ganska litet antal propagandister som ofta säger sig ha fått visioner om sanningen. Men de anknyter också till de gamla myterna om hemliga maktgrupper, människor från andra länder och religioner eller rentav andra planeter.

Enligt ”Med myter som vapen” är svenska konspirationistiska sajter starkt influerade av amerikanska konspirationsteorier. Ofta är de svenska texterna direkta översättningar.

– Jag vet inte exakt varför, men det finns orsaker i USA:s historia som gör att misstron mot staten och etablissemanget är större än i andra länder. Kanske också en öppenhet för alternativa religioner, säger Erik Sidenbladh.

Men är det verkligen något problem om några svenska tonåringar tror att hela tillvaron är riggad?

– Ja, det är faktiskt det, förklarar Erik Sidenbladh.

– Om allt fler människor börjar tvivla på samhällsinstitutionerna och att ens land styrs på ett rättfärdigt sätt så minskar ju tilliten, viljan att engagera sig och samarbeta som en god medborgare, säger han och förklarar att det kändes viktigt att skriva boken i skuggan av utvecklingen av Trumps USA.

Blir ungdomar kvar i konspirationstänkande kan det växa ut till andra sorters extrema politiska uppfattningar.

– Tittar man på extremisters tankemässiga historia kan man nog se linjer från uppfattningar som de antog i skolan som sedan finns kvar in i vuxenlivet, säger Erik Sidenbladh.

Och att inte motverka konspirationstänkande tycker han passar dåligt ihop med skolans uppgift att främja demokratisk medvetenhet och vetenskapliga resonemang.

– Så därför, tycker jag, kan inte skolan acceptera att en del av eleverna går runt och bär på, och eventuellt sprider, såna här falska och samhällsskadliga idéer. Men problemet är ju hur skolan kan tackla dem, säger han.

Och det är här ”Med myter som vapen” kommer in. Med boken hoppas Expo kunna stötta och hjälpa lärare att bättre hantera och förstå konspirationstänkande.

Det är en utmaning att känna igen myter.

I boken finns ett kunskapsperspektiv – en möjlighet för lärarna att själva gå in och slå upp och läsa mer om saker som eleverna kanske har aktualiserat i klassrummet. Till det kommer synpunkter och tips på hur man kan ta upp dem i en diskussion.

Maria-Pia Cabero igen:

– Det är en utmaning att känna igen myter. Många gånger går det ut på att någon döljer något för oss, det är svart eller vitt och det gäller att få unga och vuxna att känna igen det narrativet, säger hon.

Både Maria-Pia Cabero och Erik Sidenbladh rekommenderar återkommande undervisning i källkritik. Och i boken får lärare exempel på hur de ska jobba mot propaganda, hur man kan kontrollera olika källor och hur eleverna kan lära sig granska bilder. 

När det kommer till diskussion menar Erik Sidenbladh att man måste ta teorierna och de som förespråkar dem på allvar.

– Håna aldrig. Om en människa, ung eller gammal, hamnar i en situation som offer så låser sig dialogen komplett. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons