Annons
Skoldebattören Åsa Melander har erfarenhet av att ha jobbat med utsatta skolor i London.

Så mäts hur bra eller dålig en skola är

Publicerad 28 november 2017

Är det rättvist att tala om en framgångsrik skola utifrån elevernas meritvärden och slutbetyg? Nej, säger till exempel skoldebattören Åsa Melander. I stället förespråkas mätinstrument som riktar fokus mot vilken kunskap skolan faktiskt tillfört – ett förädlingsvärde. 

Listor är populärt. Det är inte ovanligt att lista så kallade bra och dåliga skolor utifrån elevernas slutbetyg eller resultat på de nationella proven. Men ger det en rättvisande bild av vad skolan egentligen bidragit med? 

Åsa Melander, skoldebattör med erfarenhet av att ha jobbat med utsatta skolor i London, tycker inte det. 

– Om man inte tittar på vad skolan gör under tiden, utan bara på slutvärdet så innebär det att man jämför äpplen och päron. En skola där barnen har resursstarka föräldrar har helt andra förutsättningar för att barnen ska få goda skolresultat. Och då retar det mig extremt mycket att lärare – som arbetar hårt i områden med elever som har en svår utgångspunkt – får läsa i media om hur ”dålig” deras skola är, utifrån slutresultaten. 

– Det säger ingenting om vad skolan faktiskt bidragit med. Det är mycket möjligt att de får sina elever att utvecklas mer än ”bra” skolor. Man jämför fullständigt orättvisa spelplaner, säger Åsa Melander. 

Ett bättre mått på kvalitet är att titta på en skolas förädlingsvärde, menar hon. Alltså ett mått som jämför hur elevernas resultat förändrats mellan minst två mätpunkter, något Åsa Melander arbetade med under sin tid i England. 

– Det handlar om vilket värde skolan lyckas ge till eleverna under deras tid på skolan. Sen ska man ha klart för sig att det inte finns några optimala sätt att mäta på. Men jag tycker att det är bättre att försöka mäta det på något sätt, än att inte göra det alls. Och det handlar inte bara om att titta på skriftliga prov utan att även läraruppskattningar är viktiga. I England följer man till exempel upp barns läsförmåga, något läraren ser dagligen. 

Ingela Gullberg.Åsa Melander är inte ensam om de här tankegångarna. Internationella engelska skolan använder en variant av förädlingsvärde, Academedia en annan. 

– Vi tycker att det är viktigt att analysera vilket mervärde skolor genererar, inte minst för skolornas eget kvalitetsarbete. Genom att ta fram förädlingsvärden får man information om hur bra skolan är på att driva kunskapsutvecklingen framåt. De vanliga resultatmåtten är absoluta och tar inte hänsyn till vilka kunskaper eleverna hade med sig när de började på skolan, säger Academedias kvalitetschef Ingela Gullberg.

Min bedömning är att förädlingsvärdet bidrar till en bra analys av verksamheten. 

Precis som Åsa Melander, framhåller Ingela Gullberg att förädlingsvärde inte är någon enkel sak att mäta. 

– Så som skolsystemet, de gemensamma avstämningspunkterna och den nationella statistiken ser ut i dag krävs det i princip att varje huvudman skapar egna system, vilket försvårar jämförelser mellan skolor. 

Inom Academedia använder man förädlingsvärde enbart i gymnasieskolorna.

– Vilka resultat en gymnasieskola får beror till största delen på vilka betygsresultat eleverna hade med sig från grundskolan. Det vi gör när vi beräknar förädlingsvärdet för våra gymnasieskolor är att vi rensar för den faktorn, och
i stället enbart fokuserar på elevernas kunskapsutveckling under tiden på skolan.

Man tittar på vad eleverna hade för meritvärde när de började gymnasiet jämfört med vad de har för betygspoäng när de går ut. 

– Utifrån den skillnaden ser vi om det är ett positivt eller negativt förädlingsvärde, säger Ingela Gullberg.

Tittar ni på skolnivå eller ämnesnivå? Hur djupt kan ni gå?

– Vi har brutit ner det till programnivå. Eftersom gymnasieskolor består av olika program tycker jag att det är mer relevant att se skolan som bestående av olika programskolor. På en skola kanske naturvetenskaps- och ekonomiprogrammet har positiva värden, medan andra program har negativa. Då kan rektor närma sig lärargruppen för att tillsammans diskutera vad dessa skillnader kan bero på.

Än så länge är det mätinstrument som Academedia använder bara till för det egna kvalitetsarbetet. Tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) har man resonerat kring för- och nackdelar med olika sätt att mäta. Modellen som de tagit fram, med hjälp av SCB, har visat sig fungera bättre på de teoretiska programmen än yrkesprogrammen och den fungerar bäst för den stora massan elever som befinner sig i mitten, inte de med lägst respektive högst betyg. Det blir takeffekter, elever med riktigt höga ingångsbetyg har helt enkelt svårt att prestera ännu bättre, förklarar Ingela Gullberg.

– Jag är en försiktig general, vår modell är inte perfekt men den ger en bra fingervisning om vilket mervärde våra skolor ger och varje år har vi vässat sättet att beräkna. Min bedömning är att förädlingsvärdet bidrar till en bra analys av verksamheten. 

Och många rektorer har efterfrågat det sättet att mäta, säger hon.

– Är man rektor på en skola med medelmåttiga resultat säger kanske någon, ”detta är väl inget att yvas över”. Men då vet rektorn och lärarna ”jo, för oss är det ett jättebra resultat. Vi har uträttat stordåd”.

Man anses vara en bra skola om man får alla elever att lära sig mer, oavsett utgångsläge.

Tillbaka till Åsa Melander som menar att även starka elever skulle gynnas om fokus flyttades till hur väl skolan utvecklar eleverna. 

– Ett problem när jag började jobba i utsatta Hackney var att resursstarka föräldrar inte ville att deras barn skulle gå i skolorna där. De menade att det är så många barn med låga förkunskaper att skolundervisningen inte blir tillräckligt avancerad. Den inställningen ser jag i Sverige också. Men om en skola får anledning att visa att de satsar på alla elever, oavsett förkunskaper, och lyckas med det, då blir man relevant för alla. Det vill säga, man anses vara en bra skola om man får alla elever att lära sig mer, oavsett utgångsläge. 

Frågan om att använda förädlingsvärde är inte ny. Skolverket utredde saken 2015. Bakgrunden var ett förslag om en välja skola-sajt där skolor skulle rankas utifrån sitt förädlingsvärde, värdet skulle alltså användas som ett kvalitetsmått på varje enskild skola.

Christina Sandström.Skolverkets slutsats blev att det inte var någon bra idé.

– Vi tittade på det tillsammans med både svenska och utländska forskare. Och man kom fram till att det svenska systemet inte riktigt passade för de mätförutsättningarna som man skulle vilja ha för den här modellen, berättar Christina Sandström, enhetschef på Skolverket. 

Vi såg risker med att det skulle gå att manipulera systemet.

Forskarna lyfte fram tre argument. Framför allt såg man en ökad risk för betygsinflation eftersom det i Sverige är lärarna själva som sätter betyg och rättar nationella prov – de mätpunkter som Skolverket skulle använda sig av för att ta fram ett förädlingsvärde. Andra länder som använder förädlingsvärde har ofta externt rättade examensprov. 

Även betygsskalans utformning ställer till det eftersom den har ett tak och en botten. Om en elev kommer till gymnasiet med A i alla grundskolans ämnen kan hen ändå inte få mer än A på gymnasiet och förädlingsvärdet skulle bli noll. Systemet har en del tekniska spärrar, som Christina Sandström utrycker det. 

Dessutom såg man en risk i att vissa skolenheter är väldigt små och en enskild elevs resultat skulle kunna påverka värdet i hög grad. 

Risken för betygsinflation finns väl även nu, när man till exempel jämför skolor utifrån slutbetyg? 

– Jo det stämmer, men förädlingsvärde skulle spetsa till det ytterligare. Vi såg risker med att det skulle gå att manipulera systemet. Kanske var det en lite överdriven farhåga men vi bedömde att vi inte har samma förutsättningar som andra länder som jobbar med förädlingsvärde.

Hon betonar att Skolverket inte är negativt i sak till att göra modeller av verkligheten för att hitta samband. 

– Tvärtom. Men det vi var tveksamma till här var att ha ett värde per skola – man kanske hellre skulle titta på huvudmannanivå eller nationell nivå.  

Någonstans undrar man ju om det överhuvudtaget är vettigt att ta fram mått på vilka skolor som är framgångsrika. Det verkar som man lätt hamnar i diket hur man än gör?

– Det som är svårt är att en modell aldrig kan förklara mer än de mätvärden som man stoppar in i modellen. Man kan inte mäta en bra lärare. Det hjälper kanske inte att ta reda på hur många som har legitimation – det kanske är något annat, som inte finns i våra register, säger hon. 

– Det är det som är begränsningen. Vi kan konstatera att det går olika bra på olika ställen men inte varför. Vi kan se mönster, men bara att det finns mönster – inte varför. Däremot kan en modell vara ett bra steg på vägen. Nästa steg är rota i förklaringar. Då får man göra det i en annan slags studie. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Svenska som andraspråk

Svenskämnena låser in eleverna

SVA

Ämnesuppdelningen mellan svenska och svenska som andraspråk riskerar att bli en permanent elevuppdelning. Ämnena behöver reformeras för att en övergång mellan dem ska fungera. Det menar Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Lärarna: Stödet för SVA minskar

SVA

Förutsättningarna för SVA skiljer sig kraftigt åt mellan kommuner och skolor. Och nu, med lite distans till flyktingkrisen, upplever en del lärare att intresset från makthavarna svalnar.

Annons
Annons
Annons
Lönegranskning

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Lönecirkusen

Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Ofta kan det skilja flera tusen kronor i månadslön mellan lärare som slutar och lärare som nyanställs. Det visar Skolvärldens granskning av drygt 600 lärares löner.

Efter Björklunds förslag: ”Ge elever stärkt stöd tidigare”

Inkludering

Elever som inte klarar det nationella provet i årskurs 3 bör gå om, anser Liberalerna.
Det är inte rätt väg enligt Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.
– Det är bättre med stärkta resurser till mer stöd tidigt på lågstadiet. 

Annons
Annons

Så ökar vi elevernas fysiska aktivitet

Debatt

Fysisk aktivitet i skolan måste vara ett ansvar för alla i skolan, det kan inte bara ligga på idrottstimmarna.
Det skriver bland annat idrottsläraren Tommy Lénberg som också presenterar en rad förslag på lösningar.

Kommentera
Annons
Fackförbundspressens journalistpris

Skolvärlden tog hem prestigefyllt journalistpris

Prisvinnare

Skolvärlden tog hem Fackförbundspressens prestigefyllda journalistpris för reportaget om de syriska lärarna som, med livet som insats, trotsar Islamiska staten.

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

I går vann Skolvärlden Fackförbundspressens journalistpris för ”Bästa berättande text”. Här kan du läsa Lina Malers reportage om de syriska lärarna som riskerar livet för att kommande generationer ska få gå i skola.

 

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

Planera rätt för en säker utflykt

Tillsynsansvar

Utflykter ger nya dimensioner till undervisningen – men innebär stort ansvar och kräver god planering. Läraren och utflyktsproffset Karin Boberg ger sina bästa tips för en lyckad dag med eleverna. 

Efter kritiken mot förstelärarna – nu kommer ”huvudlärarna”

Valet 2018

Trots bred kritik efter införandet av förstelärartjänsterna så föreslår Liberalerna en ny miljardsatsning på flera nya karriärtjänster för lärare.

Här är skolan redan igång med digitalisering av NP

Nationella prov

100 skolor har valts ut för att testa att göra digitala nationella prov. På Stenkulan i Lerum är man redan igång med förberedelserna.

Vårbudget 2018

Här är alla skolsatsningar i vårbudgeten

Vårbudget

I dag presenterade regeringen vårbudgeten. Skolsatsningarna är sedan tidigare kända, men många viktiga frågor lämnas tyvärr ändå obesvarade – som statens roll i skolpolitiken,menar Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén. 

Ministern om kritiken: ”Det är fånigt”

Vårbudget

Alliansen sågar skolsatsningarna i regeringens vårbudget. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) håller inte med om kritiken.

Här får lärarna 100 procent förtroendetid – och frihet

Arbetstidsavtal

På Elsa Brändströms skola i Linköping har lärarna ingen reglerad arbetstid, bara förtroendetid.
– Nu är det jag som bestämmer över min tid, säger läraren Carina Edman.

Npf-pedagogen: Bra inkludering utgår från elevens behov

SETT-mässan

Struktur, tydlighet och förutsägbarhet är tre ledord för den som vill få inkludering att fungera i sitt klassrum.
Det menar npf-pedagogen och läraren Joanna Lundin.

LR: Förslagen om yrkesprogram är mest kosmetika

Yrkesprogram

Både regeringen och Alliansen har presenterat förslag på förändrade yrkesprogram senaste tiden. Men Lars Windisch på Lärarnas Riksförbund menar att de inte förändrar något i grunden.

Skolbibliotekariens speltaktik sprider läslust bland eleverna

Läslust

Skolbibliotekarien Tobias Gard har upptäckt ett effektivt sätt att sprida läslust bland elever. Med hjälp av spelifiering får han dem att låna fler böcker och älska boksamtalen i skolan.

Flera av regeringens skolförslag stoppas i riksdagen

Tungrott

Efter läsa-skriva-räkna-garantin är det estetiska ämnen och högskolebehörighet på yrkesprogrammen som får stryka på foten.
– Jag önskar att vi kunde få till breda överenskommelser om skolan, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Sett 2018

Specialläraren: Så skapar du en undervisning för alla

Inkludering

Svensk skola måste sluta se elever ur ett bristperspektiv och i stället börja se deras möjligheter, menar specialläraren Jonas Monsén.
På Sett-mässan föreläste han om hur alla lärare ska lyckas skapa undervisning som passar alla elever.

”Ingen lärare är bra hela tiden”

SETT-mässan

Vi måste göra upp med duktighetskulturen inom lärarkåren, menar läraren Martin Fernström.
Under en föreläsning på SETT-mässan bjöd han på en rad egna misslyckanden – och vad man kan lära av dem.

Arbetsmiljön fick mig att sluta som lärare

Debatt

”Det var inte lönen som fick mig att lämna skolan och det är inte lönen som skulle kunna ta mig tillbaka till mitt drömyrke, lärare. Det är arbetsmiljön och friheten som är avgörande”, skriver Eva som lämnat läraryrket.

Kommentera

Så lockas pensionerade lärare med lönepåslag

Lärarbrist

I Borås vill man hejda lärarbristen genom förbättrade villkor för lärare som arbetar vidare efter att man fyllt 66 år – med 2 000 kronor i lönetillägg.

Fackets och föräldrarnas krav: Bättre stöd till elever

Kravlista

Nu går Lärarnas Riksförbund och två föräldranätverk ut med gemensamma krav på skolans huvudmän att ge bättre stöd till elever med tuffa förutsättningar.

Nytt pris ska lyfta lärare i utsatta områden

Lärarhyllning

Genom ett nytt pris – Pennsvärdet – vill Berättarministeriet lyfta lärare som arbetar i socioekonomiskt utsatta områden.
– Det finns så mycket kreativitet som inte syns och hörs. Nu lyfter vi det, säger Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare för Berättarministeriet.

Fler lärare fel väg för skolan

Debatt

Satsningar för att stötta barn och unga med psykiska ohälsa, stärka familjer och stötta nyanlända är en mycket viktigare investering är än fler lärare i skolan, skriver läraren och riksdagsledamoten (M) Emma Köster.

Kommentera

Arbetsgivarna: 15 kompetenser en lärare ska ha

Lista

Är du osäker på vilka egenskaper skolledare söker hos dig som arbetssökande lärare? Här är de 15 mest efterfrågade kompetensernai jobbannonser för lärare.

Debatt

”Dags att ta fram strejkvapnet”

Debatt

Det är dags för kamp, det fackföreningarna en gång skapades för, skriver gymnasieläraren Henrik Stawe:
– Vi ska kräva maximal undervisningstid, minimal planeringstid och riktig fortbildning. Annars strejkar vi tills arbetsgivaren är på knä.

Kommentera

”Så länge förhandlingarna pågår är det en öppen fråga”

Replik

”Skulle vi inte komma vidare i förhandlingarna kan det enligt den förhandlingsordning som gäller mellan parterna bli fråga om medling”, skriver LR:s förhandlingschef Peter Henriksson i en replik. 

Kommentera

Så ska skolan bättre stötta elever med språkstörning

Språkstörning

I dag glöms elever med språkstörning bort trots att gruppen är väldigt stor. Det menar logopeden Anna Eva Hallin som tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.

Forskaren: spring i benen kan ge lägre betyg

Forskning

Elevers mognadsgrad påverkar lärarnas uppfattning av deras förmåga – oavsett faktisk ämneskunskap, enligt ett nytt forskningsprojekt.

Likvärdighetsmiljard

Miljardbidrag till skolan: Så mycket får din kommun

Bidrag

Regeringen storsatsar miljarder för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i skolan. Nu står det klart hur mycket varje kommun kan få redan i år.

Hela listan - huvudman för huvudman

Lista

Till hösten läggs en miljard, och här ser du hur stor del av den varje kommun och fristående huvudman kan få.

Läraravtalet hinner inte bli klart i tid

Avtalsrörelsen

Parterna i lärarnas avtalsrörelse har inte enats i tid och därför förlängs det nuvarande avtalet temporärt.
– Vi har höga ambitioner, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

”Ett skolbibliotek är inte bara en hylla böcker”

Skolbibliotek 

Skolverket vill att skolbibliotekens pedagogiska roll skrivs in i skollagen.
– En bra start, men inte tillräckligt, säger skolbibliotekarien Sofia Malmberg. 

Lärarens vardag: Frustration och otillräcklighet

Forskning

Brist på resurser och stöd i klassrummet leder till en känsla av hopplöshet för lärare, enligt en ny avhandling vid Mittuniversitetet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons