Annons
Skoldebattören Åsa Melander har erfarenhet av att ha jobbat med utsatta skolor i London.

Så mäts hur bra eller dålig en skola är

Publicerad 28 november 2017

Är det rättvist att tala om en framgångsrik skola utifrån elevernas meritvärden och slutbetyg? Nej, säger till exempel skoldebattören Åsa Melander. I stället förespråkas mätinstrument som riktar fokus mot vilken kunskap skolan faktiskt tillfört – ett förädlingsvärde. 

Listor är populärt. Det är inte ovanligt att lista så kallade bra och dåliga skolor utifrån elevernas slutbetyg eller resultat på de nationella proven. Men ger det en rättvisande bild av vad skolan egentligen bidragit med? 

Åsa Melander, skoldebattör med erfarenhet av att ha jobbat med utsatta skolor i London, tycker inte det. 

– Om man inte tittar på vad skolan gör under tiden, utan bara på slutvärdet så innebär det att man jämför äpplen och päron. En skola där barnen har resursstarka föräldrar har helt andra förutsättningar för att barnen ska få goda skolresultat. Och då retar det mig extremt mycket att lärare – som arbetar hårt i områden med elever som har en svår utgångspunkt – får läsa i media om hur ”dålig” deras skola är, utifrån slutresultaten. 

– Det säger ingenting om vad skolan faktiskt bidragit med. Det är mycket möjligt att de får sina elever att utvecklas mer än ”bra” skolor. Man jämför fullständigt orättvisa spelplaner, säger Åsa Melander. 

Ett bättre mått på kvalitet är att titta på en skolas förädlingsvärde, menar hon. Alltså ett mått som jämför hur elevernas resultat förändrats mellan minst två mätpunkter, något Åsa Melander arbetade med under sin tid i England. 

– Det handlar om vilket värde skolan lyckas ge till eleverna under deras tid på skolan. Sen ska man ha klart för sig att det inte finns några optimala sätt att mäta på. Men jag tycker att det är bättre att försöka mäta det på något sätt, än att inte göra det alls. Och det handlar inte bara om att titta på skriftliga prov utan att även läraruppskattningar är viktiga. I England följer man till exempel upp barns läsförmåga, något läraren ser dagligen. 

Ingela Gullberg.Åsa Melander är inte ensam om de här tankegångarna. Internationella engelska skolan använder en variant av förädlingsvärde, Academedia en annan. 

– Vi tycker att det är viktigt att analysera vilket mervärde skolor genererar, inte minst för skolornas eget kvalitetsarbete. Genom att ta fram förädlingsvärden får man information om hur bra skolan är på att driva kunskapsutvecklingen framåt. De vanliga resultatmåtten är absoluta och tar inte hänsyn till vilka kunskaper eleverna hade med sig när de började på skolan, säger Academedias kvalitetschef Ingela Gullberg.

Min bedömning är att förädlingsvärdet bidrar till en bra analys av verksamheten. 

Precis som Åsa Melander, framhåller Ingela Gullberg att förädlingsvärde inte är någon enkel sak att mäta. 

– Så som skolsystemet, de gemensamma avstämningspunkterna och den nationella statistiken ser ut i dag krävs det i princip att varje huvudman skapar egna system, vilket försvårar jämförelser mellan skolor. 

Inom Academedia använder man förädlingsvärde enbart i gymnasieskolorna.

– Vilka resultat en gymnasieskola får beror till största delen på vilka betygsresultat eleverna hade med sig från grundskolan. Det vi gör när vi beräknar förädlingsvärdet för våra gymnasieskolor är att vi rensar för den faktorn, och
i stället enbart fokuserar på elevernas kunskapsutveckling under tiden på skolan.

Man tittar på vad eleverna hade för meritvärde när de började gymnasiet jämfört med vad de har för betygspoäng när de går ut. 

– Utifrån den skillnaden ser vi om det är ett positivt eller negativt förädlingsvärde, säger Ingela Gullberg.

Tittar ni på skolnivå eller ämnesnivå? Hur djupt kan ni gå?

– Vi har brutit ner det till programnivå. Eftersom gymnasieskolor består av olika program tycker jag att det är mer relevant att se skolan som bestående av olika programskolor. På en skola kanske naturvetenskaps- och ekonomiprogrammet har positiva värden, medan andra program har negativa. Då kan rektor närma sig lärargruppen för att tillsammans diskutera vad dessa skillnader kan bero på.

Än så länge är det mätinstrument som Academedia använder bara till för det egna kvalitetsarbetet. Tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) har man resonerat kring för- och nackdelar med olika sätt att mäta. Modellen som de tagit fram, med hjälp av SCB, har visat sig fungera bättre på de teoretiska programmen än yrkesprogrammen och den fungerar bäst för den stora massan elever som befinner sig i mitten, inte de med lägst respektive högst betyg. Det blir takeffekter, elever med riktigt höga ingångsbetyg har helt enkelt svårt att prestera ännu bättre, förklarar Ingela Gullberg.

– Jag är en försiktig general, vår modell är inte perfekt men den ger en bra fingervisning om vilket mervärde våra skolor ger och varje år har vi vässat sättet att beräkna. Min bedömning är att förädlingsvärdet bidrar till en bra analys av verksamheten. 

Och många rektorer har efterfrågat det sättet att mäta, säger hon.

– Är man rektor på en skola med medelmåttiga resultat säger kanske någon, ”detta är väl inget att yvas över”. Men då vet rektorn och lärarna ”jo, för oss är det ett jättebra resultat. Vi har uträttat stordåd”.

Man anses vara en bra skola om man får alla elever att lära sig mer, oavsett utgångsläge.

Tillbaka till Åsa Melander som menar att även starka elever skulle gynnas om fokus flyttades till hur väl skolan utvecklar eleverna. 

– Ett problem när jag började jobba i utsatta Hackney var att resursstarka föräldrar inte ville att deras barn skulle gå i skolorna där. De menade att det är så många barn med låga förkunskaper att skolundervisningen inte blir tillräckligt avancerad. Den inställningen ser jag i Sverige också. Men om en skola får anledning att visa att de satsar på alla elever, oavsett förkunskaper, och lyckas med det, då blir man relevant för alla. Det vill säga, man anses vara en bra skola om man får alla elever att lära sig mer, oavsett utgångsläge. 

Frågan om att använda förädlingsvärde är inte ny. Skolverket utredde saken 2015. Bakgrunden var ett förslag om en välja skola-sajt där skolor skulle rankas utifrån sitt förädlingsvärde, värdet skulle alltså användas som ett kvalitetsmått på varje enskild skola.

Christina Sandström.Skolverkets slutsats blev att det inte var någon bra idé.

– Vi tittade på det tillsammans med både svenska och utländska forskare. Och man kom fram till att det svenska systemet inte riktigt passade för de mätförutsättningarna som man skulle vilja ha för den här modellen, berättar Christina Sandström, enhetschef på Skolverket. 

Vi såg risker med att det skulle gå att manipulera systemet.

Forskarna lyfte fram tre argument. Framför allt såg man en ökad risk för betygsinflation eftersom det i Sverige är lärarna själva som sätter betyg och rättar nationella prov – de mätpunkter som Skolverket skulle använda sig av för att ta fram ett förädlingsvärde. Andra länder som använder förädlingsvärde har ofta externt rättade examensprov. 

Även betygsskalans utformning ställer till det eftersom den har ett tak och en botten. Om en elev kommer till gymnasiet med A i alla grundskolans ämnen kan hen ändå inte få mer än A på gymnasiet och förädlingsvärdet skulle bli noll. Systemet har en del tekniska spärrar, som Christina Sandström utrycker det. 

Dessutom såg man en risk i att vissa skolenheter är väldigt små och en enskild elevs resultat skulle kunna påverka värdet i hög grad. 

Risken för betygsinflation finns väl även nu, när man till exempel jämför skolor utifrån slutbetyg? 

– Jo det stämmer, men förädlingsvärde skulle spetsa till det ytterligare. Vi såg risker med att det skulle gå att manipulera systemet. Kanske var det en lite överdriven farhåga men vi bedömde att vi inte har samma förutsättningar som andra länder som jobbar med förädlingsvärde.

Hon betonar att Skolverket inte är negativt i sak till att göra modeller av verkligheten för att hitta samband. 

– Tvärtom. Men det vi var tveksamma till här var att ha ett värde per skola – man kanske hellre skulle titta på huvudmannanivå eller nationell nivå.  

Någonstans undrar man ju om det överhuvudtaget är vettigt att ta fram mått på vilka skolor som är framgångsrika. Det verkar som man lätt hamnar i diket hur man än gör?

– Det som är svårt är att en modell aldrig kan förklara mer än de mätvärden som man stoppar in i modellen. Man kan inte mäta en bra lärare. Det hjälper kanske inte att ta reda på hur många som har legitimation – det kanske är något annat, som inte finns i våra register, säger hon. 

– Det är det som är begränsningen. Vi kan konstatera att det går olika bra på olika ställen men inte varför. Vi kan se mönster, men bara att det finns mönster – inte varför. Däremot kan en modell vara ett bra steg på vägen. Nästa steg är rota i förklaringar. Då får man göra det i en annan slags studie. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Annons
Annons

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

Annons

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons
Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons