Annons
Skoldebattören Åsa Melander har erfarenhet av att ha jobbat med utsatta skolor i London.

Så mäts hur bra eller dålig en skola är

Publicerad 28 november 2017

Är det rättvist att tala om en framgångsrik skola utifrån elevernas meritvärden och slutbetyg? Nej, säger till exempel skoldebattören Åsa Melander. I stället förespråkas mätinstrument som riktar fokus mot vilken kunskap skolan faktiskt tillfört – ett förädlingsvärde. 

Listor är populärt. Det är inte ovanligt att lista så kallade bra och dåliga skolor utifrån elevernas slutbetyg eller resultat på de nationella proven. Men ger det en rättvisande bild av vad skolan egentligen bidragit med? 

Åsa Melander, skoldebattör med erfarenhet av att ha jobbat med utsatta skolor i London, tycker inte det. 

– Om man inte tittar på vad skolan gör under tiden, utan bara på slutvärdet så innebär det att man jämför äpplen och päron. En skola där barnen har resursstarka föräldrar har helt andra förutsättningar för att barnen ska få goda skolresultat. Och då retar det mig extremt mycket att lärare – som arbetar hårt i områden med elever som har en svår utgångspunkt – får läsa i media om hur ”dålig” deras skola är, utifrån slutresultaten. 

– Det säger ingenting om vad skolan faktiskt bidragit med. Det är mycket möjligt att de får sina elever att utvecklas mer än ”bra” skolor. Man jämför fullständigt orättvisa spelplaner, säger Åsa Melander. 

Ett bättre mått på kvalitet är att titta på en skolas förädlingsvärde, menar hon. Alltså ett mått som jämför hur elevernas resultat förändrats mellan minst två mätpunkter, något Åsa Melander arbetade med under sin tid i England. 

– Det handlar om vilket värde skolan lyckas ge till eleverna under deras tid på skolan. Sen ska man ha klart för sig att det inte finns några optimala sätt att mäta på. Men jag tycker att det är bättre att försöka mäta det på något sätt, än att inte göra det alls. Och det handlar inte bara om att titta på skriftliga prov utan att även läraruppskattningar är viktiga. I England följer man till exempel upp barns läsförmåga, något läraren ser dagligen. 

Ingela Gullberg.Åsa Melander är inte ensam om de här tankegångarna. Internationella engelska skolan använder en variant av förädlingsvärde, Academedia en annan. 

– Vi tycker att det är viktigt att analysera vilket mervärde skolor genererar, inte minst för skolornas eget kvalitetsarbete. Genom att ta fram förädlingsvärden får man information om hur bra skolan är på att driva kunskapsutvecklingen framåt. De vanliga resultatmåtten är absoluta och tar inte hänsyn till vilka kunskaper eleverna hade med sig när de började på skolan, säger Academedias kvalitetschef Ingela Gullberg.

Min bedömning är att förädlingsvärdet bidrar till en bra analys av verksamheten. 

Precis som Åsa Melander, framhåller Ingela Gullberg att förädlingsvärde inte är någon enkel sak att mäta. 

– Så som skolsystemet, de gemensamma avstämningspunkterna och den nationella statistiken ser ut i dag krävs det i princip att varje huvudman skapar egna system, vilket försvårar jämförelser mellan skolor. 

Inom Academedia använder man förädlingsvärde enbart i gymnasieskolorna.

– Vilka resultat en gymnasieskola får beror till största delen på vilka betygsresultat eleverna hade med sig från grundskolan. Det vi gör när vi beräknar förädlingsvärdet för våra gymnasieskolor är att vi rensar för den faktorn, och
i stället enbart fokuserar på elevernas kunskapsutveckling under tiden på skolan.

Man tittar på vad eleverna hade för meritvärde när de började gymnasiet jämfört med vad de har för betygspoäng när de går ut. 

– Utifrån den skillnaden ser vi om det är ett positivt eller negativt förädlingsvärde, säger Ingela Gullberg.

Tittar ni på skolnivå eller ämnesnivå? Hur djupt kan ni gå?

– Vi har brutit ner det till programnivå. Eftersom gymnasieskolor består av olika program tycker jag att det är mer relevant att se skolan som bestående av olika programskolor. På en skola kanske naturvetenskaps- och ekonomiprogrammet har positiva värden, medan andra program har negativa. Då kan rektor närma sig lärargruppen för att tillsammans diskutera vad dessa skillnader kan bero på.

Än så länge är det mätinstrument som Academedia använder bara till för det egna kvalitetsarbetet. Tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) har man resonerat kring för- och nackdelar med olika sätt att mäta. Modellen som de tagit fram, med hjälp av SCB, har visat sig fungera bättre på de teoretiska programmen än yrkesprogrammen och den fungerar bäst för den stora massan elever som befinner sig i mitten, inte de med lägst respektive högst betyg. Det blir takeffekter, elever med riktigt höga ingångsbetyg har helt enkelt svårt att prestera ännu bättre, förklarar Ingela Gullberg.

– Jag är en försiktig general, vår modell är inte perfekt men den ger en bra fingervisning om vilket mervärde våra skolor ger och varje år har vi vässat sättet att beräkna. Min bedömning är att förädlingsvärdet bidrar till en bra analys av verksamheten. 

Och många rektorer har efterfrågat det sättet att mäta, säger hon.

– Är man rektor på en skola med medelmåttiga resultat säger kanske någon, ”detta är väl inget att yvas över”. Men då vet rektorn och lärarna ”jo, för oss är det ett jättebra resultat. Vi har uträttat stordåd”.

Man anses vara en bra skola om man får alla elever att lära sig mer, oavsett utgångsläge.

Tillbaka till Åsa Melander som menar att även starka elever skulle gynnas om fokus flyttades till hur väl skolan utvecklar eleverna. 

– Ett problem när jag började jobba i utsatta Hackney var att resursstarka föräldrar inte ville att deras barn skulle gå i skolorna där. De menade att det är så många barn med låga förkunskaper att skolundervisningen inte blir tillräckligt avancerad. Den inställningen ser jag i Sverige också. Men om en skola får anledning att visa att de satsar på alla elever, oavsett förkunskaper, och lyckas med det, då blir man relevant för alla. Det vill säga, man anses vara en bra skola om man får alla elever att lära sig mer, oavsett utgångsläge. 

Frågan om att använda förädlingsvärde är inte ny. Skolverket utredde saken 2015. Bakgrunden var ett förslag om en välja skola-sajt där skolor skulle rankas utifrån sitt förädlingsvärde, värdet skulle alltså användas som ett kvalitetsmått på varje enskild skola.

Christina Sandström.Skolverkets slutsats blev att det inte var någon bra idé.

– Vi tittade på det tillsammans med både svenska och utländska forskare. Och man kom fram till att det svenska systemet inte riktigt passade för de mätförutsättningarna som man skulle vilja ha för den här modellen, berättar Christina Sandström, enhetschef på Skolverket. 

Vi såg risker med att det skulle gå att manipulera systemet.

Forskarna lyfte fram tre argument. Framför allt såg man en ökad risk för betygsinflation eftersom det i Sverige är lärarna själva som sätter betyg och rättar nationella prov – de mätpunkter som Skolverket skulle använda sig av för att ta fram ett förädlingsvärde. Andra länder som använder förädlingsvärde har ofta externt rättade examensprov. 

Även betygsskalans utformning ställer till det eftersom den har ett tak och en botten. Om en elev kommer till gymnasiet med A i alla grundskolans ämnen kan hen ändå inte få mer än A på gymnasiet och förädlingsvärdet skulle bli noll. Systemet har en del tekniska spärrar, som Christina Sandström utrycker det. 

Dessutom såg man en risk i att vissa skolenheter är väldigt små och en enskild elevs resultat skulle kunna påverka värdet i hög grad. 

Risken för betygsinflation finns väl även nu, när man till exempel jämför skolor utifrån slutbetyg? 

– Jo det stämmer, men förädlingsvärde skulle spetsa till det ytterligare. Vi såg risker med att det skulle gå att manipulera systemet. Kanske var det en lite överdriven farhåga men vi bedömde att vi inte har samma förutsättningar som andra länder som jobbar med förädlingsvärde.

Hon betonar att Skolverket inte är negativt i sak till att göra modeller av verkligheten för att hitta samband. 

– Tvärtom. Men det vi var tveksamma till här var att ha ett värde per skola – man kanske hellre skulle titta på huvudmannanivå eller nationell nivå.  

Någonstans undrar man ju om det överhuvudtaget är vettigt att ta fram mått på vilka skolor som är framgångsrika. Det verkar som man lätt hamnar i diket hur man än gör?

– Det som är svårt är att en modell aldrig kan förklara mer än de mätvärden som man stoppar in i modellen. Man kan inte mäta en bra lärare. Det hjälper kanske inte att ta reda på hur många som har legitimation – det kanske är något annat, som inte finns i våra register, säger hon. 

– Det är det som är begränsningen. Vi kan konstatera att det går olika bra på olika ställen men inte varför. Vi kan se mönster, men bara att det finns mönster – inte varför. Däremot kan en modell vara ett bra steg på vägen. Nästa steg är rota i förklaringar. Då får man göra det i en annan slags studie. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons