Annons
Foto: Shutterstock

Så ökar vi elevernas fysiska aktivitet

Publicerad 23 april 2018

Debatt Fysisk aktivitet i skolan måste vara ett ansvar för alla i skolan, det kan inte bara ligga på idrottstimmarna.
Det skriver bland annat idrottsläraren Tommy Lénberg som också presenterar en rad förslag på lösningar.

Debatten om de svenska elevernas kunskapsnivåer fick stort utrymmer i media då PISA 2012 visade hur resultaten hamnat under det europeiska medelsnittet. Det har även skett en ökning av alarmerande rapporter om att eleverna inom skolan mår allt sämre psykiskt och fysiskt. De är tröttare än tidigare, upplever mer stress, sover sämre och orkar mindre med sämre prestation som följd.

Det finns dock flera nationella och internationella vetenskapliga fakta som klart visar på hur en ökad fysisk aktivitet har en positiv inverkan på inlärningen. Forskning och studier från China, Canada, USA, Storbritannien, Danmark, Finland och Sverige visar att fysisk aktivitet påverkar hälsa och skolresultat. Fysisk aktivitet inte bara förebygger och botar ett trettiotal vanliga sjukdomar utan ökar även elevernas förutsättningar till ett bättre skolresultat mellan 20 – 40 procent.

Fysisk aktivitet skapar även positiva effekter för elever med olika diagnoser. Forskning visar hur dessa elever klarar av klassrumssituationen mycket lättare efter att ha varit fysiskt aktiva.

Skolidrotten är för många ungdomar det enda tillfället till fysisk aktivitet under veckan, flertalet rör inte mer på sig än så, och skillnaderna mellan de som tränar och de som inte tränar är idag mycket större än tidigare. I slutet av vårterminen 2016 kom från politikerna ett löfte om att skolidrotten skulle få ytterligare 100 timmar. En stor och välriktad satsning, men i realiteten innebär detta cirka 8 minuters extra idrott per vecka. Målet bör istället vara att satsa ytterligare 100 timmar per årskurs, alltså en fördubbling av idrottstimmarna.

Vi deltar i projektet, Spring i benen, som Stockholms stad startat, med representanter från samtliga grundskolor, för att inspirera och delge varandra goda exempel på fysisk aktivitet och ökad rörelse i och utanför klassrummen. Staden har även i verksamhetsplanen ett uttalat mål att alla elever skall uppnå 60 minuters lättare och mer ansträngande fysisk aktivitet per dag inom de kommande tre åren. Men trots en uppmaning från politikerna har inte medel avsatts till Stockholms grundskolor som stöd för att uppnå målsättningarna.

Vi, tillsammans med 150 pedagoger i nätverket Spring i benen, ser flera utmaningar.

En implementering av utökad fysisk aktivitet kan upplevas som en utökad arbetsbelastning på en redan hårt belastad yrkesgrupp – av tidsskäl, kompetens eller oro - vilket riskerar i att satsningarna läggs ned eller fasas ut av andra åtaganden.

Hamnar det på idrottsämnet enbart att ansvara för elevens rätt till rörelse kommer det behövas en satsning på en kraftig utökning av idrottstimmar. Här finns begränsade möjligheter ifråga om personal och salar.

Istället behövs ett nytänkande i hur man använder klassrummen, dessa behöver ombildas till aktiva klassrum där man utnyttjar hela rummets yta. Och vi måste reflektera över hur många timmar eleverna sitter ned under en dag?

Rörelse i skolan måste bli allas ansvar på skolan att bidra till. Den kanske viktigaste förutsättningen för att detta skall lyckas är att det finns en påläst och stöttande skolledning, men även kollegor och arbetslag. De vetenskapliga resultaten visar på en sådan tydlig effekt av fysisk rörelse att denna metodik borde vara högprioriterad för alla elever, på alla stadier inom skolan. Skolverket och utbildningsdepartementet behöver ge tydligare direktiv och medel för att stötta arbetet med implementering av en ökad fysisk aktivitet inom skolan.

Om politiker och Skolverk verkligen är oroade över elevernas minskade resultat – varför görs det då inte en riktad satsning och informationsspridning om den fysiska aktivitetens inverkan på inlärningen?

Varför påtalar inte Skolverket och Specialpedagogiska myndigheten vikten av de fysiska aktivitetens påverkan av elevers inlärning i kursplaner och kunskapskrav?

Varför skrivs det inte in i skolans kursplan att alla lärare inom samtliga ämnen skall arbeta med fysisk aktivitet i ett aktivt klassrum?

Varför utnyttjas inte naturen mer som lektionssal (utomhuspedagogik)?

Följande förslag kan öka den fysiska aktiviteten bland eleverna.

  • Organisera rastverksamhet med vuxna och elever som leder, inspirerar och ansvarar för fysisk aktivitet.
  • Inför trivsel- och rastansvariga under rasterna istället för rastvakter.
  • Ha skolgårdar och inomhusmiljöer som uppmuntrar/utmanar till rörelse som klättra, hoppa, dansa, spela musik med mera.
  • Verka för mer utomhuspedagogik där eleverna rör sig och arbetar utomhus.
  • Inför kortare fysiska avbrott under varje teoretisk lektion. (Brainbrakes)
  • Skapa rörelsemöjligheter i aktiva klassrum som uppmuntrar till alternativa arbetsställningar som ståbord, bollstolar, White board-väggar med mera.
  • Schemalägg för att ge möjlighet till ämnesintegrering med idrottsämnet, där moment som kost/hälsa och kroppens anatomi och fysiologi går att förena med flera andra ämnen. Idrotten arbetar även med gruppen där den individuella sociala förmågan tränas liksom teambuilding som bidrar till ett anti-mobbing förebyggande arbete.
  • Återinför friluftsdagar och idrottsdagar i kursplanen där det ges möjligheter till utökade frilufts- och idrottsaktiviteter.
  • Inför rörelsepass inför långa prov/tester som nationella prov då detta ger eleverna ökade förutsättningar att lyckas.
  • Öka möjligheterna för personalfriskvård - vuxna förebilder.
  • Varje skola bör ha en ansvarig som utvecklar och driver det fysiska arbetet på skolan.
  • En utökad satsning på idrottslektionerna i skolan.

Tommy Lénberg, legitimerad lärare i Idrott & Hälsa

Christer Oja med nätverksrepresentanter från "Nätverket Spring i benen", ett nätverk för ökad fysisk aktivitet i Stockholms stads 140 grundskolor

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Annons
Annons

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Annons

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Annons
Annons

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Annons

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Svenska som andraspråk

Svenskämnena låser in eleverna

SVA

Ämnesuppdelningen mellan svenska och svenska som andraspråk riskerar att bli en permanent elevuppdelning. Ämnena behöver reformeras för att en övergång mellan dem ska fungera. Det menar Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Lärarna: Stödet för SVA minskar

SVA

Förutsättningarna för SVA skiljer sig kraftigt åt mellan kommuner och skolor. Och nu, med lite distans till flyktingkrisen, upplever en del lärare att intresset från makthavarna svalnar.

Lönegranskning

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Lönecirkusen

Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Ofta kan det skilja flera tusen kronor i månadslön mellan lärare som slutar och lärare som nyanställs. Det visar Skolvärldens granskning av drygt 600 lärares löner.

Lista: Så mycket tjänar lärare i olika ålder

Lön

Så mycket tjänar grundskole- och gymnasielärarna från 18 till 68 år i kommunal sektor.

Efter Björklunds förslag: ”Ge elever stärkt stöd tidigare”

Inkludering

Elever som inte klarar det nationella provet i årskurs 3 bör gå om, anser Liberalerna.
Det är inte rätt väg enligt Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.
– Det är bättre med stärkta resurser till mer stöd tidigt på lågstadiet. 

Så ökar vi elevernas fysiska aktivitet

Debatt

Fysisk aktivitet i skolan måste vara ett ansvar för alla i skolan, det kan inte bara ligga på idrottstimmarna.
Det skriver bland annat idrottsläraren Tommy Lénberg som också presenterar en rad förslag på lösningar.

Kommentera
Fackförbundspressens journalistpris

Skolvärlden tog hem prestigefyllt journalistpris

Prisvinnare

Skolvärlden tog hem Fackförbundspressens prestigefyllda journalistpris för reportaget om de syriska lärarna som, med livet som insats, trotsar Islamiska staten.

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

I går vann Skolvärlden Fackförbundspressens journalistpris för ”Bästa berättande text”. Här kan du läsa Lina Malers reportage om de syriska lärarna som riskerar livet för att kommande generationer ska få gå i skola.

 

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons