Så tänker elever kritiskt
Det kritiska tänkandet hos elever måste utvecklas, och förmågan att tänka kritiskt förutsätter att elever förstår uppgiften. Det är slutsatser i en färsk avhandling från Göteborgs universitet.
– För att kunna utveckla elevernas förmåga att tänka kritiskt måste läraren förstå hur eleverna uppfattar ett problem och sedan utgå från den förståelsen, säger forskaren och före detta läraren i samhällskunskap Kristoffer Larsson i ett pressmeddelande.
Han har undersökt hur det kritiska tänkandet yttrar sig bland nitton samhällskunskaps-elever i årskurs 9. Eleverna fick fyra olika uppgifter med syfte att granska olika synsätt på rättvisa i essäform. Kristoffer Larsson rangordnade elevernas förståelse av uppgiften, samt vilken typ av kritiskt tänkande de olika förståelserna leder fram till.
Enligt Kristoffer Larsson framgick det att en djupare förståelse av uppgiften var direkt knuten till ett mer utvecklat kritiskt tänkande. Och omvänt: ju mindre förståelse, ju mindre utvecklat kritiskt tänkande. I sin avhandling understryker han vikten av att lärare förklarar skillnaden mellan att redogöra och att granska.
– För att träningen och bedömningen av elevernas kritiska förmåga ska bli så bra som möjligt behöver vi mer kunskap. Vi kan inte nöja oss med att konstatera att det är en komplex förmåga. Då riskerar det att bli godtyckligt. Min studie är ett sätt att kvalificera diskussionen kring frågorna.
Kristoffer Larsson skriver ”att utveckla det kritiska tänkandet hos de studerande är ett centralt utbildningsmål i hela det svenska utbildningsväsendet”. Hans främsta argument är att ”kritiskt tänkande medborgare är avgörande för demokratins funktion och fortlevnad”. Han menar att ämnet samhällskunskap, på grundskolenivå, spelar en särskilt betydelsefull roll.