Annons
Foto: Kalle Assbring

Så väcker du läslusten

Publicerad 4 juni 2013

Ungas läsförmåga faller år efter år och nya medier konkurrerar med lusten att läsa långa texter. Men språk-, läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén är inte orolig, men frustrerad:
– Jag vet att när man förändrar undervisningen får man en läsande klass och bättre resultat i alla ämnen!

Relaterat

Konsten att knäcka läskoden är inte det största bekymret i svenska skolor. Då är eleverna motiverade och många lärare har rätt verktyg för att hjälpa barnen över tröskeln. Det är sen, när dörren till texternas värld står på glänt, som läslusten riskerar att släckas. Först ska barnen ta sig igenom kanske ett par kilometers text, enligt hjärnforskaren Martin Ingvar, innan läsningen flyter och innehållet börjar framträda på allvar.

Sen är det dags för nästa utmaning – att träna mer på lässtrategier och djupförståelse av längre, avancerade texter. Det är i det här skedet som svenska elevers kunskaper har dalat mest de senaste tolv åren i internationella studier.

– Det är inte så att vi inte vet vad vi ska göra. Forskning och beprövad erfarenhet ger en tydlig bild, men
lärarna får inte tillräcklig möjlighet att ta till sig den nya kunskapen för att kunna förändra sin undervisning, säger specialpedagogen Maud Nilzén, som är språk-, läs- och skrivutvecklare i Kungälv och medlem i Skolverkets referensgrupp för området.

Även Norge och Danmark har brottats med sjunkande läsresultat, men där har utvecklingen vänt uppåt igen efter nationella satsningar på fortbildning av lärare.

– Jag pratar inte om att införa någon gammaldags katederundervisning, men eleverna ska inte sitta själva och ”forska” och utveckla sig. Vi måste erbjuda dem undervisning och vägledning, som utgår från deras kunskaper och erfarenheter. Barn vill läsa om de får rätt förutsättningar, säger Maud Nilzén.

För att ta steget från att vara en medioker till en erfaren läsare behövs kunskap om lässtrategier och textanalys. Maud Nilzén talar om fyra undervisningsfaser för att nå dit. Först går läraren igenom metoden genom att träna på en text med elevernas erfarenheter som utgångspunkt. Metoden kan till exempel vara att förstå texter genom att skapa bilder i huvudet. Därefter läser och diskuterar läraren och eleverna många liknande texter tillsammans för att träna på momentet. Tredje fasen går ut på att vidga användningsområdet för metoden som ska läras in, genom att tillsammans pröva den på olika typer av texter och genrer, och skriva texter tillsammans. Först i fjärde skedet får eleverna träna på egen hand.

– I svensk skola har det länge varit bara två faser: först undervisar läraren en kort stund och sen får eleverna pröva själva. Vi har inte prövat tillsammans. När vi gör det delar jag med mig av mina tankar om texten och barnen bidrar med sina. På så sätt kan man öva upp förståelsen och öka lusten att läsa.

Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, har skrivit boken ”Lusten att förstå”. Han tror att nya medier har dämpat ungas lust att ta till sig långa texter. Det är helt enkelt mer frestande att pyssla med mobilen eller spela ”Minecraft”.

– Det här gör att lärare måste ta till sig nya metoder för att locka barn att läsa, säger han.

Peter Gärdenfors skiljer på yttre och inre motivation. Den yttre motivationen växer med yttre påverkan, till exempel vuxnas uppmaningar, grupptryck, belöningar eller betyg. Den inre motivationen drivs av nyfikenhet och kunskapstörst, men också känslan av att ha kontroll och ungas lust att göra saker tillsammans.

– Läslusten styrs framför allt av inre motivation, men det kan vara en blandning - som när jag skulle få min son att läsa böcker. Vi började med högläsning, sen valde vi en bok som jag bara läste vartannat kapitel i för att få igång honom att läsa själv. Jag belönade honom med högläsning om han läste.

Vad är rådet till lärare som vill skapa läslust?

– Försök att fånga barnens nyfikenhet och ge dem en känsla av kontroll över det de ska göra.

Ett sätt att fånga nyfikenheten är så klart att välja texter som ligger nära elevernas intressen och vardag. David Lagercrantz biografi ”Min
historia. Jag är Zlatan Ibrahimovi´c   ”
har lyckats väcka den slumrande läslusten till liv hos tonårspojkar. Svensk- och idrottsläraren Erik Elenstrand har studerat varför.

– Allt ska gå så snabbt nu. Som lärare märker jag att tonåringar tappar intresset om texterna är för långa, men många har ändå läst Zlatan-boken. Det beror framför allt på att de är nyfikna på hans historia och kan identifiera sig med innehållet. Språket är också lättillgängligt, säger han.

Även Maud Nilzén tror att dagens stora medieutbud har utmanat läslusten. Det kan vara ett skäl till att elevernas läsförmåga började sjunka först kring millennieskiftet trots att den undervisningsmetod hon kritiserar har funnits betydligt längre än så.

– Jag är inte emot läsplattor och datorer. De är bra verktyg för att träna läsning om lärarna utbildats i att använda dem, men om nya medier gör att man aldrig djupläser hemma blir skolan desto viktigare. Tiden för läsning finns i skolan, men den måste användas rätt.

Men det räcker inte att lärarna fortbildas och börjar undervisa mer i samspel med eleverna. De behöver också arbeta tillsammans med att utveckla undervisningen, anser Maud Nilzén.

– Lärarna som har varit med i våra utvecklingsarbeten arbetar med läsning i alla ämnen och har eleverna med sig. Det blir fina resultat för alla, oavsett kön eller socioekonomisk bakgrund, säger Maud Nilzén.

 

Fyra tips för att väcka läslust

1  Bygg upp kunskap om ämnesområdet. Gå igenom strategin/genren med en text och elevernas erfarenhet som utgångspunkt. Var personlig och berätta om din egen läsupplevelse.

2  Studera texter inom genren för att få förebilder. Läs och diskutera många liknande texter tillsammans med eleverna för att träna.

3  Utvidga användningsområdet för strategin/genren genom att tillsammans pröva den på olika typer av texter och genrer, och genom att skriva texter tillsammans.

4  Eleverna får träna på läsmetoden på egen hand.

Källa: Maud Nilzén.

Fyra strategier för läsning

Att kunna förutspå vad som ska ske i texten innan man har läst den.

Att kunna reda ut svåra ord och oklarheter i texten.

Att under läsningen kunna svara på frågor om vad som har hänt och vad som ska hända sedan.

Att kunna sammanfatta det man har läst.

Källa: AnneMarie Palincsar och Ann Brown genom Martin Widmark

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons