Annons
Foto: Kalle Assbring

Så väcker du läslusten

Publicerad 4 juni 2013

Ungas läsförmåga faller år efter år och nya medier konkurrerar med lusten att läsa långa texter. Men språk-, läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén är inte orolig, men frustrerad:
– Jag vet att när man förändrar undervisningen får man en läsande klass och bättre resultat i alla ämnen!

Relaterat

Konsten att knäcka läskoden är inte det största bekymret i svenska skolor. Då är eleverna motiverade och många lärare har rätt verktyg för att hjälpa barnen över tröskeln. Det är sen, när dörren till texternas värld står på glänt, som läslusten riskerar att släckas. Först ska barnen ta sig igenom kanske ett par kilometers text, enligt hjärnforskaren Martin Ingvar, innan läsningen flyter och innehållet börjar framträda på allvar.

Sen är det dags för nästa utmaning – att träna mer på lässtrategier och djupförståelse av längre, avancerade texter. Det är i det här skedet som svenska elevers kunskaper har dalat mest de senaste tolv åren i internationella studier.

– Det är inte så att vi inte vet vad vi ska göra. Forskning och beprövad erfarenhet ger en tydlig bild, men
lärarna får inte tillräcklig möjlighet att ta till sig den nya kunskapen för att kunna förändra sin undervisning, säger specialpedagogen Maud Nilzén, som är språk-, läs- och skrivutvecklare i Kungälv och medlem i Skolverkets referensgrupp för området.

Även Norge och Danmark har brottats med sjunkande läsresultat, men där har utvecklingen vänt uppåt igen efter nationella satsningar på fortbildning av lärare.

– Jag pratar inte om att införa någon gammaldags katederundervisning, men eleverna ska inte sitta själva och ”forska” och utveckla sig. Vi måste erbjuda dem undervisning och vägledning, som utgår från deras kunskaper och erfarenheter. Barn vill läsa om de får rätt förutsättningar, säger Maud Nilzén.

För att ta steget från att vara en medioker till en erfaren läsare behövs kunskap om lässtrategier och textanalys. Maud Nilzén talar om fyra undervisningsfaser för att nå dit. Först går läraren igenom metoden genom att träna på en text med elevernas erfarenheter som utgångspunkt. Metoden kan till exempel vara att förstå texter genom att skapa bilder i huvudet. Därefter läser och diskuterar läraren och eleverna många liknande texter tillsammans för att träna på momentet. Tredje fasen går ut på att vidga användningsområdet för metoden som ska läras in, genom att tillsammans pröva den på olika typer av texter och genrer, och skriva texter tillsammans. Först i fjärde skedet får eleverna träna på egen hand.

– I svensk skola har det länge varit bara två faser: först undervisar läraren en kort stund och sen får eleverna pröva själva. Vi har inte prövat tillsammans. När vi gör det delar jag med mig av mina tankar om texten och barnen bidrar med sina. På så sätt kan man öva upp förståelsen och öka lusten att läsa.

Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, har skrivit boken ”Lusten att förstå”. Han tror att nya medier har dämpat ungas lust att ta till sig långa texter. Det är helt enkelt mer frestande att pyssla med mobilen eller spela ”Minecraft”.

– Det här gör att lärare måste ta till sig nya metoder för att locka barn att läsa, säger han.

Peter Gärdenfors skiljer på yttre och inre motivation. Den yttre motivationen växer med yttre påverkan, till exempel vuxnas uppmaningar, grupptryck, belöningar eller betyg. Den inre motivationen drivs av nyfikenhet och kunskapstörst, men också känslan av att ha kontroll och ungas lust att göra saker tillsammans.

– Läslusten styrs framför allt av inre motivation, men det kan vara en blandning - som när jag skulle få min son att läsa böcker. Vi började med högläsning, sen valde vi en bok som jag bara läste vartannat kapitel i för att få igång honom att läsa själv. Jag belönade honom med högläsning om han läste.

Vad är rådet till lärare som vill skapa läslust?

– Försök att fånga barnens nyfikenhet och ge dem en känsla av kontroll över det de ska göra.

Ett sätt att fånga nyfikenheten är så klart att välja texter som ligger nära elevernas intressen och vardag. David Lagercrantz biografi ”Min
historia. Jag är Zlatan Ibrahimovi´c   ”
har lyckats väcka den slumrande läslusten till liv hos tonårspojkar. Svensk- och idrottsläraren Erik Elenstrand har studerat varför.

– Allt ska gå så snabbt nu. Som lärare märker jag att tonåringar tappar intresset om texterna är för långa, men många har ändå läst Zlatan-boken. Det beror framför allt på att de är nyfikna på hans historia och kan identifiera sig med innehållet. Språket är också lättillgängligt, säger han.

Även Maud Nilzén tror att dagens stora medieutbud har utmanat läslusten. Det kan vara ett skäl till att elevernas läsförmåga började sjunka först kring millennieskiftet trots att den undervisningsmetod hon kritiserar har funnits betydligt längre än så.

– Jag är inte emot läsplattor och datorer. De är bra verktyg för att träna läsning om lärarna utbildats i att använda dem, men om nya medier gör att man aldrig djupläser hemma blir skolan desto viktigare. Tiden för läsning finns i skolan, men den måste användas rätt.

Men det räcker inte att lärarna fortbildas och börjar undervisa mer i samspel med eleverna. De behöver också arbeta tillsammans med att utveckla undervisningen, anser Maud Nilzén.

– Lärarna som har varit med i våra utvecklingsarbeten arbetar med läsning i alla ämnen och har eleverna med sig. Det blir fina resultat för alla, oavsett kön eller socioekonomisk bakgrund, säger Maud Nilzén.

 

Fyra tips för att väcka läslust

1  Bygg upp kunskap om ämnesområdet. Gå igenom strategin/genren med en text och elevernas erfarenhet som utgångspunkt. Var personlig och berätta om din egen läsupplevelse.

2  Studera texter inom genren för att få förebilder. Läs och diskutera många liknande texter tillsammans med eleverna för att träna.

3  Utvidga användningsområdet för strategin/genren genom att tillsammans pröva den på olika typer av texter och genrer, och genom att skriva texter tillsammans.

4  Eleverna får träna på läsmetoden på egen hand.

Källa: Maud Nilzén.

Fyra strategier för läsning

Att kunna förutspå vad som ska ske i texten innan man har läst den.

Att kunna reda ut svåra ord och oklarheter i texten.

Att under läsningen kunna svara på frågor om vad som har hänt och vad som ska hända sedan.

Att kunna sammanfatta det man har läst.

Källa: AnneMarie Palincsar och Ann Brown genom Martin Widmark

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons