Så vände skolan den negativa trenden

– Innan vi gjorde vår helomvändning var det ganska rörigt i skolan. Det var konflikter och barn som var ledsna, säger rektor Jannica Andreasson.

Tillsammans med biträdande rektor Joakim Stenblom visar hon runt på Kvarnbäcksskolan i Jordbro i Haninge kommun. Tegelbyggnaden rymmer 377 elever, 55 medarbetare och har denna soliga fredagsförmiddag fått besök av jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) och utbildningsminister Anna Ekström (S). 

– Det är en sak att sitta och läsa en massa rapporter, det är en helt annan sak att prata med lärare, rektorer och elever, säger Anna Ekström. 

Tre år har snart gått sedan Kvarnbäcksskolan blev en av de utvalda skolorna i satsningen ”Samverkan för bästa skola”. Insatsen riktar sig till skolor med låga kun-skapsresultat, skolor som valts ut av Skolinspektionen, och som tillsammans med Skolverket ska komma fram till lämpliga åtgärder för att höja kvaliteten och elevernas kunskaps-resultat.  

– När jag började som rektor 2017 fick skolan en tillsyn av Skolinspektionen med flera brister. När jag sedan tittade tillbaka på tillsynen som gjordes fyra år tidigare upptäckte jag att den såg i princip likadan ut, vilket gjorde mig jättebedrövad, säger Jannica Andreasson.

Hon fortsätter: 

– Det handlade bland annat om elev-hälsans rutiner och att elever inte skyndsamt fick det stöd som de behövde. Det saknades även dokumentation och struktur för svenska som andraspråk. Inga elever fick betyg i ämnet och det var såklart helt fel.

Hand i hand med att grundskolan påbörjade arbetet för att möta kritiken inleddes ytterligare en resa med målet att förankra läroplanens kunskapssyn och värde-grund i verksamhetens alla delar, samt synliggöra det i lärmiljöerna.

Med hjälp av en ateljerista gjorde skolan om samtliga klassrum för att skapa lärmiljöer där eleverna uppmuntras till eget utforskande och experimenterande. Omvandlingen har bland annat resulterat i att majoriteten av bänkarna har försvunnit och stolarna staplats på varandra.  

– Skolan har sett likadan ut i alla år, men vi kände att vi måste våga utmana normerna och testa nya saker, säger Jannica Andreasson.

Den sparsamma möbleringen löper numera som en röd tråd genom klassrummen, vars väggar pryds av färgglada vimplar där varje elev avslöjar favoriterna när det kommer till mat, djur och färg.  

– För oss är det viktigt att elever och familj känner igen sig när de börjar på skolan. I stället för stora förändringar mellan årskurserna vill vi skapa trygghet och förtroende, säger Jannica Andreasson.

För att göra undervisningen mer varierad och tillgänglig har skolan därtill inlett ett projekterande arbetssätt som går ut på att årskurserna arbetar tillsammans med ett särskilt ämnesområde. Projektet formas utifrån elevernas intressen och motivation, och den här månaden är det bäcken som rinner inpå knuten som utforskas. 

Jannica Andreasson vittnar om hur det nya arbetssättet har gjort undervisningen mer begriplig, och även ökat samarbetet med elevernas vårdnadshavare. 

– Tidigare var närvaron på våra föräldramöten låg, men när vi nu avslutar varje projekt med en redovisning kommer i princip alla inbjudna familjemedlemmar och är delaktiga i skolans arbete, säger hon.

Samtidigt, i ett av klassrummen har Emelie Ebersköld inlett veckans sista svensklektion. Som lokalombud för Lärarnas Riksförbund har hon följt skolans utvecklingsarbete på nära håll. Utöver att anpassa lärmiljöerna för alla och utrusta dem med kognitiva verktyg berättar hon att det främst har handlat om att ta fram strukturerade planeringsmallar som gör det enklare att följa läroplanen.

– Satsningen har absolut påverkat vår skola till det bättre. Från att många lärare arbetade väldigt mycket på egen hand till att du nu kan gå in i vilket klassrum som helst och undervisningen ser likadan ut, säger Emelie Ebersköld.

Hon upplever inte att den omfattande satsningen har tagit för mycket tid. För även om förändringarna ”inte passade alla till en början” menar hon att majoriteten av lärarna har välkomnat dem i dag. 

– Ledningen har varit duktig på att ge oss tid. Förutom vår ATP har vi avsatt tid på lärarkonferenser en gång i veckan och på en större konferens varje år.  

Den årliga konferensen i maj fokuserar alltid på skolans fortsatta resa. Genom att utgå från en bild på ett tåg med fyra vagnar kommer ledning och lärare fram till vad de ska fokusera på under kommande läsår. Organisation, kvaliteten i verksamheten och värdegrund är återkommande rubriker, medan innehållet i den sista vagnen varierar. 

– Det finns fortfarande massor med saker som vi kan göra bättre. Lärmiljöer, arbetsron, digital kompetens, likvärdighet och hur vi behandlar varandra är punkter som vi ständigt måste arbeta med, säger Emelie Ebersköld.

Inför varje terminsstart sker särskilda medarbetarsamtal där innehållet i vagnarna diskuteras. Meningen är att alla skolans beslut och aktiviteter ska kunna knytas till tåget, och att samtliga medarbetare ska känna sig delaktiga i arbetet.   

– Vår utmaning är att ständigt testa, utvärdera och revidera hur vi arbetar. Vi får inte fastna i det som inte har fungerat utan måste blicka framåt och kommunicera så att alla fortsätter vara med på tåget, säger Emelie Ebersköld.

Men för att kunna stoppa en negativ utveckling krävs det även stöd utifrån. I samband med sitt besök påpekar utbildningsminister Anna Ekström vikten av att som politiker komma ut till skolorna. 

– Det har blivit alldeles för lite av det under den här pandemivåren när vi har rest så lite. Man saknar det verkligen, för det är en särskild miljö på en skola och av lärare och elever får man alltid höra sanningen.

Kvarnbäcksskolan har lyckats förbättra sina skolresultat, men det finns flera andra skolor i utsatta områden som inte lyckats stoppa en negativ utveckling – vad behöver förändras där?

– Kommunerna måste jobba med att se till att resursfördelningen är riktigt bra, och det måste vi från staten också göra. Vi måste satsa mer på exempelvis likvärdighetsbidraget där mest pengar går dit där behovet är som störst. Men sedan måste riksdagspartierna ta ett djupt andetag och se att vi behöver lagändringar om vi ska bryta skolsegregationen. 

Vad får det för konsekvenser om man inte kommer till rätta med den utbredda segregationen i skolorna? 

–Att barn och elever växer upp i olika världar och får olika chans att lära sig mycket i skolan. Det är dåligt för barnen och det är dåligt för hela samhället, även på sikt. Om de elever som växer upp i Sverige i dag bara lär känna barn med samma bakgrund och ser elever med andra bakgrunder som främlingar – då är vi illa ute, säger Anna Ekström.