Så vill KD lösa ämneslärarbristen
Universitets- och högskolerådet (UHR) har gjort en sammanställning av dem som söker till lärarutbildningen. Landets lärarutbildningar tar emot något fler nya studenter i höst, jämfört med hösten 2012. Det rör sig inte om någon stor ökning, men det är ändå en uppgång. Under våren hade lärarutbildningarna 14 500 behöriga förstahandssökande, jämfört med 12 600 ett år tidigare. Men intresset, och intaget, fördelar sig dessvärre mycket ojämnt.
Enbart åtta personer har antagits till höstens ämneslärarutbildningar i kemi för högstadiet eller gymnasiet. Åtta personer i hela Sverige! Motsvarande siffra för teknik är 16, för fysik 29 och för biologi 42. I moderna språk är antagningarna lika alarmerande: 21 personer har antagits till en ämneslärarutbildning i tyska. För franska är siffran 29 personer medan den för spanska är 82.
”Med kommande pensionsavgångar riskerar vi att stå utan lärare i dessa ämnen”, sa Bo Jansson, förbundsordförande på Lärarnas riksförbund, i en intervju med Dagens Nyheter.
Vi måste ha flexibla kompletteringsutbildningar som snabbt ökar tillgången på kvalificerade lärare i vissa ämnen. Alliansregeringen har avsatt medel för vidareutbildning av obehöriga lärare (VAL). De som har varit yrkesverksamma som lärare men obehöriga ska kunna komplettera med en pedagogisk utbildning för att nå lärarexamen. Det är ett steg i rätt riktning.
Inom vissa ämneslärarinriktningar är läget emellertid extremt allvarligt. Under lång tid har det varit svårt att rekrytera studenter till ämnen som kemi och moderna språk. Ungdomar tycker av någon anledning inte att det är särskilt attraktivt att bli kemilärare. I de större morgontidningarna kan vi läsa om att Luleå tekniska universitet exempelvis inte utbildar några blivande högstadielärare i matematik-teknik-fysik kommande läsår. Utbildningen är inställd. Orsaken är så gott som obefintligt intresse! Även gymnasielärarutbildningarna i matematik-fysik samt matematik-teknik är inställda av samma anledning.
Fler grupper kan omfattas av liknande vidareutbildningar som VAL. I proposition 2009/10:89 tas frågan upp om att även den som har tillräckliga ämneskunskaper i minst ett ämne, men inte är verksam som lärare, bör kunna få en ämneslärarexamen efter en kompletterande pedagogisk utbildning. Till skillnad från VAL så saknas det riktade medel för dessa utbildningar och ett krav på lärosäten att tillhandahålla dem. För att skapa snabba vägar in i läraryrket för fler grupper vill Kristdemokraterna att det finns riktade medel för denna reform och ett krav på lärosätena att erbjuda utbildningen. Kristdemokraterna föreslår att den som har examen i ett relevant ämne eller yrkeskunskap ska kunna nå lärarexamen genom en kompletterad utbildning i pedagogik. Utbildningen ska kunna genomföras på halvtid och omfatta 60 högskolepoäng heltidsstudier.
Kristdemokraterna vill se riktade medel för flexibla kompletteringsutbildningar som snabbt ökar tillgången på lärare i vissa ämnen.
Annika Eclund
Skolpolitisk talesperson för Kristdemokraterna