Annons
SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson arbetar nära varandra på Viksjöskolan i Järfälla utanför Stockholm Foto: Magnus Glans

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Publicerad 22 februari 2018

Fakta

Sex frågor att ställa på din skola

  • På vilket sätt kan skolan (elever, lärare, skolledare, övrig personal) synliggöra arbetslivet i undervisningen? Vilka är vinsterna med detta? Vilka tillgångar finns för detta syfte i skolans närområde?
  • Hur långt fram i elevens liv sträcker sig ditt uppdrag som lärare/studie- och yrkesvägledare/skolledare/personal?
  • Hur arbetar ni tillsammans på skolan för att höja kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen, så att det blir hela skolans ansvar?
  • Lärare:  På vilket sätt kan lärare knyta sin undervisning till arbetslivet för att stärka elevernas motivation?
  • Rektor: På vilket sätt kan rektor ge förutsättningar och stimulera all personal att vara delaktiga i arbetslivskontakter?
  • Studie- och yrkesvägledare: På vilket sätt kan studie- och yrkesvägledare stötta och stimulera lärare att anknyta sin undervisning till arbetslivet?

Därför ska lärare och syv samarbeta

  • Det gemensamma ansvaret och uppdraget för demokrati och skolans studie- och yrkesvägledning.
  • Stärker professionen och yrkesrollerna.
  • Bidrar med olika kompetenser. 
  • Skapar en helhet för eleverna.
  • För att upptäcka och ge nya perspektiv.

Ur föreläsningen ”Syv och lärare — ett framgångsrikt samarbete”.

 

Fakta

Ansvarsfördelning – vad gäller?

  • Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs enligt lagar och bestämmelser, samt att på huvudmannanivå kontinuerligt planera, följa upp och utveckla den. 
  • Rektor har särskilt ansvar för samverkan mellan skola och arbetsliv, så att eleverna får konkreta erfarenheter inför valet av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Ska även planera och organisera vägledning inför val både i skolans vardag, och av framtida utbildningar och yrken. 
  • Lärarens ansvar ligger i att bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, samt medverka till att utveckla kontakter med gymnasieskolor, organisationer och företag. 
  • Studie- och yrkesvägledaren har ett särskilt ansvar för att informera och vägleda eleverna inför deras fortsatta utbildning och yrkesinriktning. Vägledaren ska också vara ett stöd för den övriga skolpersonalens insatser inom studie- och yrkesvägledning. 
  • All personal i skolan ska verka för studie- och yrkesvägledningens genomförande. Tillsammans ska man stärka, systematisera och synliggöra det arbete som görs. 

Ur föreläsningen ”Syv och lärare – ett framgångsrikt samarbete”.

 

Relaterat

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

Klass 9b på Viksjöskolan i Järfälla har SO. Eleverna har fått en klurig, för att inte säga omöjlig, uppgift: att göra en lista på jobb de tror kommer att finnas om 20 år, som inte finns idag. De resonerar med varandra i grupper om två till fyra elever, medan Christer Johansson och Charlotta Granath går runt och lyssnar, svarar på frågor och deltar i diskussionerna.

Som upptakt till övningen har de två visat en kort film och pratat om jobb och studier runt om i världen. Bilden de ger eleverna är att hela världen är en potentiell framtida arbetsmarknad för dem, och att Sverige på samma sätt är en potentiell arbetsmarknad för människor från andra länder och världsdelar.

– Skolan har lite av en EU-profil, det genomsyrar många ämnen här på skolan. Vi visar hur det ser ut runt om i världen och vad man konkurrerar med. Det finns en hel del elever på den här skolan som är intresserade av att plugga utomlands redan nu efter högstadiet, säger Christer Johansson, som är ensam studie- och yrkesvägledare för skolans 750 elever i årskurs 6–9.

Men vi backar bandet lite. Allt det här började med att Charlotta Granath för tre år sedan ställde en fråga till en klass nio: ”Har ni fått med er allt ni behöver från grundskolan?”, och svaret blev nej. Eleverna ville ha mer kunskap om vilken utbildning som leder till ett jobb, vad skulle de satsa på, vilket ämne som hör ihop med vilket yrke och liknande.

– Där granskade jag min egen undervisning och insåg att jag hade missat en jättestor bit. Jag kände att jag behövde ha ett mycket tydligare syv-perspektiv i mina ämnen. Då började vi samarbeta, och det blev så himla bra, säger hon.

Tanken är att få in vägledning som en naturlig del i undervisningen, utan att nödvändigtvis presentera det som syv för eleverna. Det är inte alltid så tydligt som i dag, när Christer Johansson deltar rent fysiskt i lektionen. 

– Vi gör många studiebesök, på museer, i riksdagen, eller som nu senast i tingsrätten. Då passar vi på att ställa oss frågan ”Vilka yrkeskategorier finns det här?”. Vi frågar personalen på plats vilken utbildning de gått, till exempel. Så man får in det kontinuerligt, det blir liksom inget extra, säger Charlotta Granath.

Christer Johansson och Charlotta Granath ser varandra som värdefulla resurser.

Tillbaka i klassrummet i Järfälla har niornas betänketid tagit slut. Det är dags att redovisa vilka spådomar om framtiden man enats om i grupperna. De flesta tycker att det var lättare att föreställa sig vilka jobb som kommer att försvinna på grund av automatisering, digitalisering och robotisering än vilka nya som tillkommer.

– Chaufförer. De kommer inte finnas kvar, säger en grupp. De kommer ersättas av någon typ av maskin. 

– Lärare, föreslår en annan grupp. Robotar kan ha större kunskaper än en människa. 

De enas kring att någon typ av yrke kopplat till alla dessa maskiner borde vara en väg framåt, som service eller programmering. En grupp tar fasta på miljöhoten och menar att yrken som handlar om att bekämpa miljö-förstöring eller att förutse naturkatastrofer borde ha framtiden för sig.

– Vi vet faktiskt inte hur arbetsmarknaden ser ut i framtiden. Det behöver vi diskutera med eleverna, och jag brukar säga att ”Ni kan ju vara med och forma det. Ni kan vara den som hittar på det där nya jobbet, eller forskar fram något helt nytt”, säger Christer Johansson.

Många vägledare känner sig väldigt ensamma ute på skolorna.

Sedan starten har samarbetet vuxit till att handla om mer än vardagen på Viksjöskolan. De ger sig även ut på turné med föreläsningen ”Syv och lärare – ett framgångsrikt samarbete” och berättar för andra hugade vägledare och lärare om hur och varför de borde samarbeta. 

Det vill säga, föreläsningarna är riktade till båda yrkesgrupperna, men de flesta som kommer och lyssnar är studie- och yrkesvägledare. Nästan alla, i ärlighetens namn. Och det är symptomatiskt för den situation som Christer Johansson och Charlotta Granath vill förändra: Står det syv i rubriken kommer lärarna inte dit. När studie-och yrkesvägledaren kliver in i klassrummet kliver läraren ut. 

Faktum är att lärare ofta lämpar över hela ansvaret på studie- och yrkesvägledaren, trots att det står svart på vitt i styrdokumenten att läraren har ett delansvar för syv.

– Vi måste bli bättre på att få in vägledningsperspektivet i alla ämnen. Många vägledare känner sig väldigt ensamma ute på skolorna, men syvare är det bästa jag vet. Det är en fantastisk möjlighet till samarbete som gynnar alla, säger Charlotta Granath.

Christer Johansson har själv erfarenhet av att lärare passar på att lämna klassrummet när han kliver in.

– Jag har varit med om det flera gånger under mina år i yrket, att lärare ser det som att ”Det där får du sköta, så går jag och rättar prov nu” eller något liknande. Det känns inte sådär jätteroligt. Jag önskar att läraren är kvar och är engagerad i det jag pratar om. Men för egen del ligger de upplevelserna åratal bakåt i tiden, numera har mina lärarkollegor en större medvetenhet kring det här. 

När duon på sina föreläsningar går igenom ansvarsnivåerna är reaktionen ofta densamma: ”Men så är det ju inte på vår skola”. De brukar även ta upp Skolinspektionens rapport från 2013, som visar att skolor och huvudmän inte planerar och följer upp studie- och yrkesvägledningen som de ska, att elever inte får kontinuerlig studie- och yrkesvägledning, och att det inte betraktas som hela skolans ansvar.

– Då sitter alla och känner att ”det är exakt så här det är”. Det är väldigt mycket aha-upplevelse i den delen av det, och det finns en frustration bland vägledarna att lärarna inte är på plats tillsammans med dem och hör oss berätta, säger Charlotta Granath.

Jag är väldigt öppen för att samarbeta med alla lärare.

De gånger det finns ett fungerande samarbete mellan studie- och yrkesvägledaren och en eller flera lärare på skolan tycks det ofta vara – som i fallet på Viksjöskolan – en SO-lärare som engagerar sig. 

– Så har det varit ända sen jag började jobba som studievägledare, att det har varit just SO-lärarna man samarbetar med, säger Christer Johansson.

Han menar att det på sätt och vis är lätt att förstå varför det ser ut på det viset, men önskar samtidigt att det fanns en större vilja att bryta mönstret.

– I och med att vi är inne och arbetar med samhällskunskap, arbetsmarknad, omvärld och så vidare så finns en naturlig koppling till SO. Sen är jag väldigt öppen för att samarbeta med alla lärare, även inom praktiska ämnen eller NO och matematik, men det blir liksom aldrig riktigt av, säger han.

En förklaring till lärares ovilja att ta tag i studie- och yrkesvägledning kan tänkas vara tidsbrist. Lärare gör redan för mycket, på för kort tid, med för få resurser. Men Charlotta Granath menar att hon inte lägger någon extra tid alls, det handlar mer om att ha med det i tanken när man planerar sin undervisning.

– Som jag som ska ha geografi nu, då vet jag att ”ok, jag ska göra de här momenten, hur kan jag få in nyckelkompetenser, hitta någon expert som kommer hit, eller ordna studiebesök på något relevant ställe”? Ta några minuter och fundera på vilka yrken man kan få om man studerar vidare i just ditt ämne. Prata med eleverna om det. Det kan man göra i vilket ämne som helst. Och inte minst kan jag faktiskt prata med Christer och säga ”Skulle jag kunna få in ett syv-perspektiv på det här då?”.

Lektionen är slut, klass 9b får gå på rast. Nästa gång de träffar Christer Johansson ska han gå igenom ansökningsprocessen till gymnasiet. 

Nu är frågan: Hur många lärare har läst ända hit? Det står ju ändå syv i rubriken. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons