Annons
SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson arbetar nära varandra på Viksjöskolan i Järfälla utanför Stockholm Foto: Magnus Glans

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Publicerad 22 februari 2018

Fakta

Sex frågor att ställa på din skola

  • På vilket sätt kan skolan (elever, lärare, skolledare, övrig personal) synliggöra arbetslivet i undervisningen? Vilka är vinsterna med detta? Vilka tillgångar finns för detta syfte i skolans närområde?
  • Hur långt fram i elevens liv sträcker sig ditt uppdrag som lärare/studie- och yrkesvägledare/skolledare/personal?
  • Hur arbetar ni tillsammans på skolan för att höja kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen, så att det blir hela skolans ansvar?
  • Lärare:  På vilket sätt kan lärare knyta sin undervisning till arbetslivet för att stärka elevernas motivation?
  • Rektor: På vilket sätt kan rektor ge förutsättningar och stimulera all personal att vara delaktiga i arbetslivskontakter?
  • Studie- och yrkesvägledare: På vilket sätt kan studie- och yrkesvägledare stötta och stimulera lärare att anknyta sin undervisning till arbetslivet?

Därför ska lärare och syv samarbeta

  • Det gemensamma ansvaret och uppdraget för demokrati och skolans studie- och yrkesvägledning.
  • Stärker professionen och yrkesrollerna.
  • Bidrar med olika kompetenser. 
  • Skapar en helhet för eleverna.
  • För att upptäcka och ge nya perspektiv.

Ur föreläsningen ”Syv och lärare — ett framgångsrikt samarbete”.

 

Fakta

Ansvarsfördelning – vad gäller?

  • Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs enligt lagar och bestämmelser, samt att på huvudmannanivå kontinuerligt planera, följa upp och utveckla den. 
  • Rektor har särskilt ansvar för samverkan mellan skola och arbetsliv, så att eleverna får konkreta erfarenheter inför valet av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Ska även planera och organisera vägledning inför val både i skolans vardag, och av framtida utbildningar och yrken. 
  • Lärarens ansvar ligger i att bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, samt medverka till att utveckla kontakter med gymnasieskolor, organisationer och företag. 
  • Studie- och yrkesvägledaren har ett särskilt ansvar för att informera och vägleda eleverna inför deras fortsatta utbildning och yrkesinriktning. Vägledaren ska också vara ett stöd för den övriga skolpersonalens insatser inom studie- och yrkesvägledning. 
  • All personal i skolan ska verka för studie- och yrkesvägledningens genomförande. Tillsammans ska man stärka, systematisera och synliggöra det arbete som görs. 

Ur föreläsningen ”Syv och lärare – ett framgångsrikt samarbete”.

 

Relaterat

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

Klass 9b på Viksjöskolan i Järfälla har SO. Eleverna har fått en klurig, för att inte säga omöjlig, uppgift: att göra en lista på jobb de tror kommer att finnas om 20 år, som inte finns idag. De resonerar med varandra i grupper om två till fyra elever, medan Christer Johansson och Charlotta Granath går runt och lyssnar, svarar på frågor och deltar i diskussionerna.

Som upptakt till övningen har de två visat en kort film och pratat om jobb och studier runt om i världen. Bilden de ger eleverna är att hela världen är en potentiell framtida arbetsmarknad för dem, och att Sverige på samma sätt är en potentiell arbetsmarknad för människor från andra länder och världsdelar.

– Skolan har lite av en EU-profil, det genomsyrar många ämnen här på skolan. Vi visar hur det ser ut runt om i världen och vad man konkurrerar med. Det finns en hel del elever på den här skolan som är intresserade av att plugga utomlands redan nu efter högstadiet, säger Christer Johansson, som är ensam studie- och yrkesvägledare för skolans 750 elever i årskurs 6–9.

Men vi backar bandet lite. Allt det här började med att Charlotta Granath för tre år sedan ställde en fråga till en klass nio: ”Har ni fått med er allt ni behöver från grundskolan?”, och svaret blev nej. Eleverna ville ha mer kunskap om vilken utbildning som leder till ett jobb, vad skulle de satsa på, vilket ämne som hör ihop med vilket yrke och liknande.

– Där granskade jag min egen undervisning och insåg att jag hade missat en jättestor bit. Jag kände att jag behövde ha ett mycket tydligare syv-perspektiv i mina ämnen. Då började vi samarbeta, och det blev så himla bra, säger hon.

Tanken är att få in vägledning som en naturlig del i undervisningen, utan att nödvändigtvis presentera det som syv för eleverna. Det är inte alltid så tydligt som i dag, när Christer Johansson deltar rent fysiskt i lektionen. 

– Vi gör många studiebesök, på museer, i riksdagen, eller som nu senast i tingsrätten. Då passar vi på att ställa oss frågan ”Vilka yrkeskategorier finns det här?”. Vi frågar personalen på plats vilken utbildning de gått, till exempel. Så man får in det kontinuerligt, det blir liksom inget extra, säger Charlotta Granath.

Christer Johansson och Charlotta Granath ser varandra som värdefulla resurser.

Tillbaka i klassrummet i Järfälla har niornas betänketid tagit slut. Det är dags att redovisa vilka spådomar om framtiden man enats om i grupperna. De flesta tycker att det var lättare att föreställa sig vilka jobb som kommer att försvinna på grund av automatisering, digitalisering och robotisering än vilka nya som tillkommer.

– Chaufförer. De kommer inte finnas kvar, säger en grupp. De kommer ersättas av någon typ av maskin. 

– Lärare, föreslår en annan grupp. Robotar kan ha större kunskaper än en människa. 

De enas kring att någon typ av yrke kopplat till alla dessa maskiner borde vara en väg framåt, som service eller programmering. En grupp tar fasta på miljöhoten och menar att yrken som handlar om att bekämpa miljö-förstöring eller att förutse naturkatastrofer borde ha framtiden för sig.

– Vi vet faktiskt inte hur arbetsmarknaden ser ut i framtiden. Det behöver vi diskutera med eleverna, och jag brukar säga att ”Ni kan ju vara med och forma det. Ni kan vara den som hittar på det där nya jobbet, eller forskar fram något helt nytt”, säger Christer Johansson.

Många vägledare känner sig väldigt ensamma ute på skolorna.

Sedan starten har samarbetet vuxit till att handla om mer än vardagen på Viksjöskolan. De ger sig även ut på turné med föreläsningen ”Syv och lärare – ett framgångsrikt samarbete” och berättar för andra hugade vägledare och lärare om hur och varför de borde samarbeta. 

Det vill säga, föreläsningarna är riktade till båda yrkesgrupperna, men de flesta som kommer och lyssnar är studie- och yrkesvägledare. Nästan alla, i ärlighetens namn. Och det är symptomatiskt för den situation som Christer Johansson och Charlotta Granath vill förändra: Står det syv i rubriken kommer lärarna inte dit. När studie-och yrkesvägledaren kliver in i klassrummet kliver läraren ut. 

Faktum är att lärare ofta lämpar över hela ansvaret på studie- och yrkesvägledaren, trots att det står svart på vitt i styrdokumenten att läraren har ett delansvar för syv.

– Vi måste bli bättre på att få in vägledningsperspektivet i alla ämnen. Många vägledare känner sig väldigt ensamma ute på skolorna, men syvare är det bästa jag vet. Det är en fantastisk möjlighet till samarbete som gynnar alla, säger Charlotta Granath.

Christer Johansson har själv erfarenhet av att lärare passar på att lämna klassrummet när han kliver in.

– Jag har varit med om det flera gånger under mina år i yrket, att lärare ser det som att ”Det där får du sköta, så går jag och rättar prov nu” eller något liknande. Det känns inte sådär jätteroligt. Jag önskar att läraren är kvar och är engagerad i det jag pratar om. Men för egen del ligger de upplevelserna åratal bakåt i tiden, numera har mina lärarkollegor en större medvetenhet kring det här. 

När duon på sina föreläsningar går igenom ansvarsnivåerna är reaktionen ofta densamma: ”Men så är det ju inte på vår skola”. De brukar även ta upp Skolinspektionens rapport från 2013, som visar att skolor och huvudmän inte planerar och följer upp studie- och yrkesvägledningen som de ska, att elever inte får kontinuerlig studie- och yrkesvägledning, och att det inte betraktas som hela skolans ansvar.

– Då sitter alla och känner att ”det är exakt så här det är”. Det är väldigt mycket aha-upplevelse i den delen av det, och det finns en frustration bland vägledarna att lärarna inte är på plats tillsammans med dem och hör oss berätta, säger Charlotta Granath.

Jag är väldigt öppen för att samarbeta med alla lärare.

De gånger det finns ett fungerande samarbete mellan studie- och yrkesvägledaren och en eller flera lärare på skolan tycks det ofta vara – som i fallet på Viksjöskolan – en SO-lärare som engagerar sig. 

– Så har det varit ända sen jag började jobba som studievägledare, att det har varit just SO-lärarna man samarbetar med, säger Christer Johansson.

Han menar att det på sätt och vis är lätt att förstå varför det ser ut på det viset, men önskar samtidigt att det fanns en större vilja att bryta mönstret.

– I och med att vi är inne och arbetar med samhällskunskap, arbetsmarknad, omvärld och så vidare så finns en naturlig koppling till SO. Sen är jag väldigt öppen för att samarbeta med alla lärare, även inom praktiska ämnen eller NO och matematik, men det blir liksom aldrig riktigt av, säger han.

En förklaring till lärares ovilja att ta tag i studie- och yrkesvägledning kan tänkas vara tidsbrist. Lärare gör redan för mycket, på för kort tid, med för få resurser. Men Charlotta Granath menar att hon inte lägger någon extra tid alls, det handlar mer om att ha med det i tanken när man planerar sin undervisning.

– Som jag som ska ha geografi nu, då vet jag att ”ok, jag ska göra de här momenten, hur kan jag få in nyckelkompetenser, hitta någon expert som kommer hit, eller ordna studiebesök på något relevant ställe”? Ta några minuter och fundera på vilka yrken man kan få om man studerar vidare i just ditt ämne. Prata med eleverna om det. Det kan man göra i vilket ämne som helst. Och inte minst kan jag faktiskt prata med Christer och säga ”Skulle jag kunna få in ett syv-perspektiv på det här då?”.

Lektionen är slut, klass 9b får gå på rast. Nästa gång de träffar Christer Johansson ska han gå igenom ansökningsprocessen till gymnasiet. 

Nu är frågan: Hur många lärare har läst ända hit? Det står ju ändå syv i rubriken. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Granskning: Klassresan

En kvarts miljon elever har missat kunskapskraven på 10 år

Granskning

Andelen elever som lämnar nian utan att nå upp till vare sig kunskapskrav eller gymnasiebehörighet varierar stort mellan skolor och bostadsområden, visar Skolvärldens granskning. Under de senaste tio åren har drygt en kvarts miljon lämnat grundskolan utan att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen.

Annons
Annons

Grafik: Segregerad skola i Malmö

Grafik

Först lämnar de studiemotiverade eleverna problemskolorna. Sedan lärarna.
– Det behövs radikala åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen inom svensk skola, säger Anders Jakobsson som är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö universitet.

Annons

Grafik: Segregerad skola i Göteborg

Klassresan 

Under de senaste tio åren har nästan 8 000 elever gått ut grundskolan i Göteborg utan att vara behöriga att studera vidare på gymnasiet.
– Det är skolsystemet som har misslyckats, inte barnen, säger Åse Hansson som är lektor i ämnes­didaktik vid Göteborgs universitet.

Grafik: Segregerad skola i Stockholm

Grafik

Genom höjda löner vill Stockholm kommun locka kvalificerade lärare till de mest utsatta skolorna.
– Vi testar det nu i ett par områden, säger Lena Holmdahl som är utbildningsdirektör Stockholms stad.

Annons
Annons

De är överens: ”Ett stort misslyckande”

Klassresan

Under de senaste tio år åren har 251 600 elever lämnat grundskolan utan att uppnå kunskapskraven.
– Det är ett stort misslyckande för det svenska skolsystemet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (M) och hans företrädare Jan Björklund (L).

Annons

Lärarnas arbetsmiljö: ”En tickande bomb”

Arbetsmiljö

Arbetstiden räcker inte till för lärarna i Uppsala, visar en ny medarbetarenkät. Lärare och fack larmar för att den dåliga arbetsmiljön riskerar öka antalet långtidssjukskrivningar. 

”Vi behöver byta perspektiv på inkludering”

Debatt

Skolan behöver byta perspektiv från att inkludering betyder ”en och samma skola för alla” till att målet ska vara ”lärande för alla – och det kan ske på olika sätt”. Det skriver oppositionsborgarrådet i Stockholm, Lotta Edholm (L).

Kommentera

Pedagogen om bristen: Så lyckas vi bättre med speciallärarna

Speciallärare

Det är stor brist på speciallärare i Sverige och många varnar för utvecklingen. Helena Wallberg, specialpedagog och kvalitetsutvecklare, tror inte att lärarbristen är det allvarliga i dagsläget – utan varnar för att man måste enas om andra bitar i skolan först.
 

Tony undervisar med digital slöjd

Slöjd

Tony Svensson har redan kommit långt med den digitala undervisningen i slöjdämnet inför de nya kraven till hösten.

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons