Satsning på läraren ger bästa effekten
God läsförståelse, som bland annat innebär en eftertänksam och kritisk läsning, påverkar samtliga skolämnen.
Det påverkar också individens förmåga att klara sig i ett samhälle som alltmer bygger på skriftlig information. Det viktigaste är dock inte att lära sig för skolan utan för livet.
– Skolan behöver ge eleverna den här beredskapen i undervisningen, säger forskaren Barbro Westlund.
Ålder: 57 år.
Bor: Stockholm.
Familj: Gift, har tre barn i åldrarna 33, 31 och 26 år, ett barnbarn och det andra på gång.
Bakgrund: Lågstadielärare, i dag universitetsadjunkt vid Stockholms universitet. Skriver också en avhandling om bedömning av elevers läsförståelse. Anställd på institutionen för språkdikaktik (IFD) och är doktorand på institutionen för pedagogik och didaktiskt arbete. 2009 gav hon ut boken "Att undervisa i läsförståelse med tillhörande studiehandledning" (Natur & Kultur).
Fritidsintressen: Läser mycket, gärna forskningsrapporter inom området bedömning och läsförståelse, opera, skogspromenader med svampplockning på hösten och började i somras att spela golf.
Övrigt: 2003 fick hon Utbildningsakademins stora pris av Lärarnas Riksförbund, för projektet SALT.
För många elever förblir dörren stängd till den värld som litteraturen kan erbjuda, både som avkoppling men givetvis också för att kunna förhålla sig till skriftlig information eller värderingar.
– Vissa elever kan gå igenom hela skolan utan att någon vuxen hjälpt till att öppna dörren för dem. Barn har olika bakgrund när de kommer till skolan och det är skolan som kan göra skillnaderna för många elever. Då behöver vi ta tillvara de kunniga lärare som finns i den svenska lärarkåren, säger läsförståelseforskaren Barbro Westlund.
Med kunniga lärare menar hon de lärare som förstår att omvandla teori till god praktik med sina elever. Det hon tror är utmärkande för de lärarna är att hela tiden känner att de vill lära sig mer.
Intresset väcktes utomlands
Barbro Westlund började sin egen karriär som lågstadielärare för 25 år sedan. Vid en treårig utlandsvistelse i mitten av 1990-talet kom Barbro i kontakt med olika skolformer genom bland annat barnens skolgång och en egen anställning vid internationella skolan i Hamburg. Då föddes ett intresse för att betrakta den svenska skolan från ett ”utifrån-perspektiv”.
– Jag fick många tillfällen att tänka över min lärarroll i Sverige och funderade kring hur elever utvecklar sin förståelse för olika slags texter och med stöd av läraren.
Tillbaka i Sverige sökte sig Barbro Westlund till Fruängsskolan i Stockholm. Hennes intresse för läsning och främst förståelse av texter stöttades av rektorn och hon fick möjlighet att verkställa ett projekt om god övergripande läspedagogik över klassgränser.
Modellen fick namnet SALT (en Skola där Alla Läser Tillsammans) och bygger på att alla barn inkluderas i samtal och arbete kring en gemensamt vald bok under läsåret eller en period av läsåret.
Vinsten med SALT-modellen var att lärare över klassgränserna började kommunicera om sin undervisning med varandra. SALT ledde henne till lärarhögskolan där Barbro Westlund i dag tillhör en av utbildarna, och så småningom började hon forska inom ämnet läsförståelse.
Vad är det som bedöms?
Det finns mycket forskning som talar för att det är läraren som gör de största skillnaderna för sina elevers utveckling av den läskompetens som behövs på 2000-talet. Barbro Westlund tittar därför på hur lärarna definierar begreppet läsförståelse och hur de arbetar med eleverna för att den ska utvecklas och fördjupas.
– Min metod är både observation och intervjuer. Jag menar att vi inte kan förvänta oss att elever ska utveckla kompetenser som vi inte undervisar om. Så vad är det då vi bedömer när det gäller elevers läsförståelse? Är det vilka böcker eleverna läser, hur mycket de läser eller i stället hur de läser för att skapa förståelse.
Utifrån vilka grunder lärare resonerar om vad som konstituerar läsförståelse och hur den kan bedömas är viktiga frågor i hennes avhandling som ska vara klara någon gång i slutet av 2012. Det finns många studier och avhandlingar om hur barn lär sig läsa men färre om hur elever läser för att lära.
I sin avhandling jämför Barbro Westlund hur några lärare i Sverige och i Kanada undervisar och bedömer elevers läsförståelse i åldern 9-10 år. Skälet till att jämföra svensk och kanadensisk undervisning grundar sig bland annat i hur de olika skolsystemen utvecklats sedan 1990-talet. Kanada är ett av de länder som har signifikant bättre resultat i bland annat läsförståelse i både PIRLS och PISA.
Än är det för tidigt att uttala sig om resultaten, men även om hon kan se vissa likheter mellan lärarna kan hon redan nu se att det är skillnad på vilken tid som läggs på olika läsaktiviteter under skolveckan.
– Hur man diskuterar bedömning och vilka verktyg man använder för att bedöma läsförståelse skiljer sig också åt.
Reflektera över undervisningen
Svenska barns läsförståelsekunskaper sjunker enligt internationella mätningar. Det är därför viktigt att börja diskutera det som verkligen gör skillnad för elevers utveckling av läsförståelse, menar hon.
– Att minska klasstorleken får exempelvis ingen effekt om inte pedagogiken förändras samtidigt. Det som gör faktisk skillnad, enligt internationella studier, är att satsa på lärares kompetensutveckling – att ge dem möjligheter att reflektera över sin undervisning och att förhålla sig till vad läsforskningen kommit fram till.
Barbro Westlund hänvisar till professor Caroline Liberg (vid Uppsala universitet) som skrev en sammanställning utifrån de svenska resultaten i PIRLS 2006. Hennes rapport står i överensstämmelse med den internationella läsforskningen.
Ett av de sex prioriterande områdena Liberg betonar gäller just att undervisa elever i läsförståelsetrategier.
– Här har både politiker, lärarutbildningar och skolan ett gemensamt och stort ansvar. Undervisning i läsförståelse bör ske genom hela skoltiden och då måste man veta hur man gör, att man både får verktygen och språket.