Ska lärare ingripa när en elev slår en annan elev?

Björn Sundin, gymnasielärare på Lundellska skolan i Uppsala. Att stoppa ett slagsmål kan få obehagliga konsekvenser. Det något förenklade svaret blir: det beror på. Detta är givetvis ett svar som inte duger i skolans mycket konkreta värld. En lärare förväntas fatta snabba beslut i många frågor. Men att överilat ge sig in och stoppa ett slagsmål kan få obehagliga konsekvenser i form av att du själv blir skadad, en elev blir skadad eller att du blir dömd för misshandel. Om du själv blir misshandlad och polisanmäler kallas du till tinget och utsätts för pressande frågor från den åtalades försvarsadvokat kanske utan att någon från skolan stöttar (har själv varit moraliskt stöd till en LR-medlem som inte fick stöd av någon från skolan vid en rättegång). I Äppelkrigsdomen från 1988 fälldes en lärare för misshandel när han skulle föra en bråkig elev till rektorsexpeditionen. Läraren friades i tingsrätten, fälldes i hovrätten och högsta domstolen fastställde hovrättens dom. Läraren hade några sekunder på sig att fatta beslutet, rättsväsendet några år. Med facit i hand hade läraren besparats mycket obehag om han inte ingripit. Riksåklagaren skrev bland annat följande i domen: Lärare har sålunda inte någon större rätt till våldsanvändning än medborgare i allmänhet. Någon på tillsynsplikten grundad rätt till kroppsliga ingrepp mot eleverna torde alltså inte föreligga. En lärare som för att skydda sig själv eller för att stoppa pågående slagsmål eller skadegörelse tillgriper våld bör sålunda, under angivna förutsättningar, till stöd för sina åtgärder kunna åberopa bestämmelserna om nöd och nödvärn. Inom dessa ramar innebär måhända tillsynsplikten i skolförordningen att en lärare också är skyldig att ingripa mot eleverna. Se till att skolan har aktuella planer för hur hot och våld ska hanteras och att alla på skolan får utbildning. Arbetslag bör kontinuerligt föra diskussioner om hur olika kritiska situationer bör hanteras. Om du är okunnig om lagen, har begränsad fysisk kapacitet och inte vet hur man tar tag i en bråkig person på ett säkert sätt bör du tänka dig för lika länge som rättsväsendet ovan innan du ingriper. Ja: Bertil Östberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet Skolan har en skyldighet att ingripa. Alla elever har rätt att känna sig trygga i skolan. Skolan har ett långtgående ansvar bland annat genom förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Men skolan har också ett ansvar att ingripa mot våldshandlingar. Beroende på omständigheterna kan det vara tillåtet för lärare och annan skolpersonal att använda våld eller tvång mot elever för att hindra dem från att skada sig själva eller andra eller för att upprätthålla ordningen i skolan.Enligt 24 kap. 1 i brottsbalken har den som är utsatt för ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom rätt till nödvärn. En gärning som begås i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och övriga omständigheter är uppenbart oförsvarlig. Enligt 24 kap. 4 i brottsbalken utgör en gärning som begås i nöd brott endast om den är oförsvarlig. Nöd föreligger när en allvarlig fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. Brottsbalkens bestämmelser om nödvärn och nöd gäller naturligtvis alla som vistas och verkar i skolan, såväl elever som lärare och annan personal. De ska enligt Högsta domstolens praxis tolkas mot bakgrund av den tillsynsplikt som lärare och annan skolpersonal har i förhållande till eleverna. Tillsynsplikten innebär enligt HD att en lärare i inte obetydlig utsträckning intar ett slags garantställning i förhållande till eleverna med inte endast rätt utan också skyldighet att ingripa för att hindra att elever skadar andra personer eller egendom eller själva blir utsatta för skada. Det finns alltså en rätt för lärare att ingripa mot elever som slåss. Skolans tillsynsansvar innebär också att det finns en skyldighet att ingripa. Denna skyldighet måste dock ses mot bakgrund av den enskilda lärarens möjligheter att direkt ingripa. Det kan även handla om att kalla på hjälp från kollegor, ringa polisen etcetera. Det är aldrig acceptabelt att passivt åse en misshandel.